Kungl. Maj:ts proposition Nr 63

Proposition 1926:63

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

1

Bil- 63.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändrade
bestämmelser angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer samt angående pensions-
och dyrtidstillägg åt vissa änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl.; given Stockholms slätt
den 29 januari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst W ig forss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 januari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undf.n, statsråden

Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss.

Möller, Levinson.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Wigforss anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter följande:

I utlåtande till Kungl. Maj:t den 2 september 1925 rörande beredande
av pension av statsmedel åt en f. d. förman vid Upplands infanteriregementes
skomakeriverkstad har statskontoret erinrat, att enligt de bestämmelser
om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer, som av 1925 års riksdag godkänts samt till efterrättelse
meddelats i kungörelse den 18 juni 1925 (nr 280), förutsatts, att
pensioner som av riksdagen komme att beviljas efter år 1925 skola till beBihang
till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 52 höft (Nr OS.) 1

Departements chefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

loppet så avpassas, att de kunna betraktas såsom nyreglerade och alltså icke
vara förenade med annan tilläggsförmån än dyrtidstillägg enligt de för
sådant tillägg till tjänstepension efter den 1 juli 1925 gällande grunder.
Med hänsyn till lydelsen av bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1922
(nr 360) angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer har emellertid — såsom statskontoret framhållit
tvekan uppstått, huruvida icke innehavare av en sålunda av riksdagen beviljad
pension skulle enligt nämnda bestämmelser vara berättigad att åtnjuta
sådant pensionstillägg som i kungörelsen avses. För att förekomma detta
icke åsyftade förhållande har statskontoret ifrågasatt, huruvida icke i nämnda
kungörelse borde inryckas uttrycklig föreskrift, att den, som senare än vid
1925 års riksdag blivit genom särskilt beslut av riksdagen förklarad berättigad
till pension från allmänna indragningsstaten eller särskilt verks
medel, icke må komma i åtnjutande av pensionstillägg varom nu är fråga
under annan förutsättning än att medgivande därtill av riksdagen särskilt
lämnats.

Vidare har statskontoret i utlåtande den 14 november 1925 rörande beredande
av pension av statsmedel åt vissa änkor efter daglönare vid marinen
framhållit önskvärdheten av att de av riksdagen hädanefter beviljade pensionerna
till änkor och barn fastställdes till reglerade belopp. Genom denna
anordning skulle jämväl nu ifrågavarande pensioner undandragas från erhållande
av pensionstillägg, och dyrtidstillägget skulle å dem utgå efter
reducerade grunder. För vinnande av detta syfte har statskontoret föreslagit,
att till kungörelserna den 15 juni 1922 (nr 361) angående pensionstillägg
åt vissa änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.
och den 15 juni 1923 (nr 267) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt
pehsionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst
m. fl. fogas föreskrift av innehåll att pensionär, som i berörda författningar
avses och senare än vid 1925 års riksdag fått pensionen sig tillerkänd genom
särskilt beslut av riksdagen, må endast under förutsättning av särskilt
medgivande av riksdagen åtnjuta pensionstillägg enligt förstnämnda kungörelse
eller dyrtidstillägg enligt dyrtidstillägg skungörelsens förmånligare
grunder.

Såsom av det sagda framgår, ordnades nu berörda fråga, vad angår riksdagspensioner
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, i samband med den
vid 1925 års riksdag beslutade pensionsregleringen. Statskontorets förslag
innebär på denna punkt endast ett förtydligande. Emot ett sådant förtydligande
har jag intet att erinra.

I övrigt avser statskontorets förslag, att de principer som sålunda redan
gälla vid beviljande av riksdagspensioner åt f. d. befattningshavare skulle
tillämpas jämväl vid beviljandet av riksdagspensioner åt änkor och barn.
Ett genomförande av de föreslagna författningsändringarna skulle onekligen
medföra större enhetlighet och reda vid behandlingen av pensionsfrågor,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63. 3

avseende riksdagspensioner från indragningsstaten eller särskilt verks medel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att besluta,

att den, som senare än vid 1925 års riksdag blivit genom särskilt beslut
av riksdagen förklarad berättigad till pension från allmänna indragningsstaten
eller särskilt verks medel, icke må komma i åtnjutande av
pensionstillägg, varom förmäles i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360)
angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer, under annan förutsättning än att medgivande därtill av
riksdagen särskilt lämnats; samt

att pensionär, som avses i kungörelserna den 15 juni 1922 (nr 361) angående
pensionstillägg åt vissa änkor och barn efter befattningshavare i
statens tjänst m. fl. och den 15 juni 1923 (nr 267) med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. och som senare än vid 1925 års riksdag fått
pensionen sig tillerkänd genom särskilt beslut av riksdagen, må endast under
förutsättning av särskilt medgivande av riksdagen åtnjuta pensionstillägg
enligt förstnämnda kungörelse eller dyrtidstillägg enligt dyrtidstilläggskungörelsens
förmånligare grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse
bil. litt. vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
Elis Lindahl.