Kungl. Maj:ts proposition nr 5.
1
Nr 5.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 17 maj 1923 (nr
116) angående skatt för hundar; given Stockholms
slott den 27 november 1953.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning om ändring i förordningen den 17
maj 1923 (nr 116) angående skatt för hundar.
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Hundskatt utgår såsom en kommunal skatt; varje kommun äger själv bestämma
skattens belopp inom de gränser som anges i hundskatteförordningen.
Minimibeloppet är f. n. 10 kronor och maximibeloppet 50 kronor.
Enligt förordningen är vissa hundar, bl. a. arméhundar, undantagna från
skatteplikt.
I propositionen föreslås nu införande av skattefrihet för ytterligare kategorier,
nämligen för s. k. ledarhundar, avsedda att hjälpa blinda, hundar
tillhöriga utländska beskicknings- och konsulattjänstemän samt hundar som
användes för vetenskapliga experiment. Vidare föreslås, som en konsekvens
av det förändrade penningvärdet, en justering uppåt av hundskattens maximibelopp
från femtio till sjuttiofem kronor. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 saml. Nr 5.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 5.
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 17 maj 1923
(nr 116) angående skatt för hundar.
Härigenom förordnas, att 1 § 1 mom. samt 4—7 och 9 §§ förordningen den
17 maj 19231 angående skatt för hundar skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
1 §•
1 mom. För varje hund skall hund- 1 mom. För varje hund skall hundskatt
årligen erläggas till kommunen, skatt årligen erläggas till kommunen.
Skatteplikt föreligger dock icke för Skatteplikt föreligger dock icke för
hund, som ej uppnått en ålder av tre a) hund, som ej uppnått en ålder
månader, för hundar, vilka av lap- av tre månader;
parna användas för renskötseln, samt b) hundar, vilka av lapparna anför
krigsmakten tillhörig tjänstehund vändas för renskötseln;
eller för enskild person tillhörig hund c) krigsmakten tillhörig tjänsteså
länge densamma, efter godkänd hund eller enskild person tillhörig
tjänstedressyr, på grund av särskild hund så länge densamma, efter godförbindelse
skall hållas till krigsmak- känd tjänstedressyr, på grund av
tens förfogande. särskild förbindelse skall hållas till
krigsmaktens förfogande;
d) hund, som enligt 12 § lagen om
djurskydd användes för vetenskapligt
eller därmed jämförligt ändamål;
e)
utbildad ledarhund, avsedd att
betjäna blind; samt
f) hund, som tillhör tjänsteman
vid främmande makts härvarande
beskickning eller lönade konsulat.
4 §.
Skatten skall av kommunen bestämmas
till ett för varje hund lika
belopp, lägst tio högst femtio kronor
för kalenderår.
I fall —--annan kommun.
Skatten skall av kommunen bestämmas
till ett för varje hund lika
belopp, lägst tio högst sjuttiofem kronor
för kalenderår.
I fall---annan kommun.
5 §.
Under januari---är åsatt. Under januari — —- — är åsatt.
Inträder skatteplikt---sätt Inträder skatteplikt---sätt
anmäla. anmäla. 1
1 Senaste lydelse av 1 § 1 mom. se 1942: 402, av 4 § se 1943:150 och av 5 § se 1945:804.
Kungl. Maj:ts proposition nr 5.
3
Nuvarande lydelse:
6
Vid anmälan, varom i 5 § förmäles,
skall fogas belöpande skatt, såframt
icke annan ordning för skattens erläggande
blivit av kommunen bestämd.
Förfaller skatteplikt---an
fordran
återbetalas.
7
1 mom. Över de hundar, som jämlikt
5 § anmälts till beskattning,
skall föras särskilt för kalenderår
löpande register (hundskatteregister)
med uppgift tillika å de skattskyldiga.
Vederbörande polismyndighet —
■---av hundskatteregistret.
2 mom. Å erlagd hundskatt skall
lämnas kvitto, innehållande, såvitt
möjligt, kortfattad uppgift för hundens
identifiering, ävensom särskilt
skattemärke. Sådant märke skall vara
tillverkat av plåt och lagom stort att
fästas vid vanligt hundhalsband.
Märket skall vara försett med kommunens
namn, vederbörande årtal
samt hundens nummer i hundskatteregistret.
9
Den, som underlåter att fullgöra
anmälningsskyldighet, vilken enligt
5 § åligger honom, böte tio kronor
och erlägge dubbel hundskatt. Har
Föreslagen lydelse:
Inom den i första stycket angivna
tiden skall även den som vid ingången
av året innehar sådan skattefri
hund, som avses i 1 § under e) eller
f), göra anmälan därom. Förvärvas
hunden under löpande år, skall innehavaren
inom trettio dagar därefter
göra anmälan om innehavet.
§■
Vid anmälan, varom i 5 § första
och andra styckena förmäles, skall
fogas belöpande skatt, såframt icke
annan ordning för skattens erläggande
blivit av kommunen bestämd.
Förfaller skatteplikt---—- an
fordran
återbetalas.
§•
1 mom. Över de hundar, som jämlikt
5 § anmälts, skall föras särskilt för
kalenderår löpande register (hundskatteregister)
med uppgift tillika å
hundens innehavare. Beträffande
hundar, som avses i 1 § 1 mom. under
e) och f), skall anteckning göras
om skattefriheten.
Vederbörande polismyndighet —
— — av hundskatteregistret.
2 mom. Å erlagd hundskatt skall
lämnas kvitto ävensom särskilt skattemärke,
dock att kvitto icke erfordras
då skatt erlägges genom insättning
å uppbördsmyndighetens postgirokonto.
Skattemärke skall vara
tillverkat av plåt och lagom stort att
fästas vid vanligt hundhalsband.
Märket skall vara försett med kommunens
namn, vederbörande årtal
samt hundens nummer i hundskatteregistret.
Skattemärke skall även tillställas
innehavare av hund, för vilken anmälan
skett jämlikt 5 § tredje stycket.
§•
Den, som underlåter att fullgöra
anmälningsskyldighet, vilken enligt
5 § åligger honom, böte tio kronor.
Skattskyldig skall därjämte erlägga
4
Kungl. Maj.is proposition nr 5.
Nuvarande lydelse:
skatteplikt för hund inom viss kommun
under löpande år inträtt i fall,
som avses i 2 § 2 mom., må dock ej
till ansvar för underlåtenhet att fullgöra
anmälningsskyldighet dömas,
med mindre den skattskyldige av
kommunen erhållit anmaning att fullgöra
sådan skyldighet.
Söker någon---dubbel hund
skatt.
Den som —--tjugu kronor.
Böter, som enligt denna förordning
ådömas, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla
gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.
Föreslagen lydelse:
dubbel hundskatt. Har skatteplikt för
hund inom viss kommun under löpande
år inträtt i fall, som avses i
2 § 2 mom., må dock ej till ansvar
för underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet
dömas, med mindre
den skattskyldige av kommunen erhållit
anmaning att fullgöra sådan
skyldighet.
Söker någon---dubbel hund
skatt.
Den som---tjugu kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955.
Kungl. Maj:ts proposition nr 5.
o
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 november
1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om vissa
ändringar i förordningen angående skatt för hundar samt anför därvid följande.
Enligt 1 § förordningen den 17 maj 1923 angående skatt för hundar skall
för varje hund årligen erläggas hundskatt till kommunen. Skatteplikt föreligger
dock icke för hund, som ej uppnått en ålder av tre månader, för hundar,
vilka av lapparna användes för renskötseln, samt för krigsmakten tillhörig
tjänstehund eller för enskild person tillhörig hund så länge densamma,
efter godkänd tjänstedressyr, på grund av särskild förbindelse skall hållas
till krigsmaktens förfogande. Medel, som till kommunen inflyter i hundskatt,
må för kommunens behov användas på sätt som av kommunen bestämmes.
Hundskatt skall erläggas till den kommun, där hunden stadigvarande
innehaves (2 § 1 mom.). Skattskyldig för viss hund är den person,
av vilken hunden stadigvarande innehaves, när skatteplikt inom kommunen
för året inträder (3 §). I fråga om skattens belopp stadgas i 4 §, att skatten
skall av kommunen bestämmas lika för varje hund och utgöra lägst tio
högst femtio kronor för kalenderår. Enligt 5 § skall skattskyldig under januari
månad varje år till vederbörande kommunala uppbördsmyndighet
skriftligen anmäla de hundar, för vilka skatteplikt vid ingången av året
förelegat. Över de hundar, som anmälts till beskattning, skall föras särskilt
hundskatteregister (7 § 1 mom.). Å erlagd hundskatt skall lämnas kvitto innehållande,
såvitt möjligt, kortfattad uppgift för hundens identifiering,
ävensom särskilt skattemärke.
I skrivelse den 13 februari 1953 har överläkaren vid kirurgiska avdelningen
å Sabbatsbergs sjukhus, professorn C. Crafoord, anhållit, att 1 § hundskatteförordningen
måtte erhålla sådant tillägg att vissa för experimentalkirurgiska
arbeten använda hundar bli befriade från skatteplikt. Till stöd
för framställningen anföres, att professor Crafoord vore sysselsatt med ett
större experimentalkirurgiskt arbete för utrönande av möjligheterna att un
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 5.
der konstgjord cirkulation (arbete med konstgjort hjärta och lunga) utföra
operativa ingrepp på blodtomt hjärta. För detta arbete vore även operationer
på ett stort antal hundar nödvändiga, och efter dessa operationer måste
en del hundar hållas överlevande i och för studium av vilka effekter operationerna
kunde ha för deras cirkulations- och andningsfunktioner. Om hundskatt
skulle erläggas för dessa hundar, skulle detta i betungande grad öka
kostnaderna för arbetets bedrivande.
I ärendet har överståthållarämbetet avgivit infordrat utlåtande. Vid utlåtandet
har fogats yttrande av Stockholms stadskollegium.
Stockholms stadskollegium har hemställt om sådan ändring av hundskatteförordningen,
att kommun i de fall, där dylik åtgärd prövas skälig med
hänsyn till föreliggande omständigheter, medgives rätt att befria från skyldigheten
att erlägga hundskatt. Stadskollegiet åberopar bl. a. ett av kammarkontoret
avgivet yttrande, vari anförts i huvudsak följande.
År 1952 förbrukades ett 70-tal hundar på de av professor Crafoord företagna
experimentalkirurgiska experimenten. Enligt kammarkontorets mening
får den i hundskatteförordningens § 1 bestämda kategorien av skattefria
hundar anses alltför begränsad. Även i åtskilliga andra än de i författningen
bestämda fallen kan det sålunda av olika skäl te sig rimligt, att befrielse
från utgivande av hundskatt kan medgivas. Det må här framhållas,
att till och med så deciderat nyttobetonade hundar såsom ledarhundar för
blinda enligt förordningen äro skattepliktiga. I anslutning till praxis debiteras
dock enligt vad kammarkontoret inhämtat sedan lång tid tillbaka icke
någon skatt för dylika hundar i Stockholm. Kammarkontoret anser för sin
del, att skattebefrielse bör kunna medgivas för vissa kategorier av brukshundar
eller hundar som användas för medicinska experiment eller andra
liknande nyttiga ändamål.
Kammar kontoret kan i sak biträda den av professor Crafoord gjorda hemställan.
Kontoret anser dock icke, att skattebefrielse bör åstadkommas genom
en utvidgning av den i hundskatteförordningens § 1 angivna gruppen
av generellt skattefria hundar. I sin nuvarande avfattning lämnar hundskatteförordningen
icke något utrymme för efterskänkande av eller befrielse
frän hundskatt efter skönsmässig prövning från kommuns sida. Kammarkontoret
vill för sin del föreslå, att staden i yttrande över den nu föreliggande
remissen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa, att hundskatteförordningen
kompletteras med en bestämmelse, innefattande rätt för kommun
att i de fall så på grund av föreliggande särskilda omständigheter prövas
skäligt medgiva befrielse från skyldigheten att erlägga hundskatt. Därest en
sådan författningsändring kan utverkas, torde det sedermera få ankomma
på staden att taga ställning till bland annat frågan om befrielse från skatt
för de hundar, som avses i den av professor Crafoord gjorda framställningen.
Överståthållarämbetet har i sitt utlåtande anfört följande.
Från skatteplikt enligt gällande hundskatteförordning ha undantagits
vissa bestämda, i förordningen angivna kategorier hundar. I sitt yttrande
över förevarande framställning har stadskollegiet föreslagit sådant tillägg
till hundskatteförordningen, att kommun medgives rätt att befria från skyldigheten
att erlägga hundskatt i de fall, där dylik åtgärd prövas skälig med
hänsyn till föreliggande omständigheter. Enligt stadskollegiets förslag skulle
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 5.
sålunda befrielse från skatteplikt enligt hundskatteförordningen i viss utsträckning
bliva beroende av prövning i varje särskilt fall. Ett dylikt förslag
kan överståthållarämbetet av principiella skäl icke biträda. Då hundskatten
är av obligatorisk karaktär, torde undantag från regeln om skatteplikt
böra — såsom hittills — medgivas endast i vissa bestämt avgransade fall.
Därest framställningen anses böra beaktas borde därför, enligt överståthållarämbetets
mening, kategorierna skattefria hundar i hundskatteförordningen
utökas att omfatta jämväl hundar, som nyttjas för vetenskapliga experiment.
Emellertid synes den väckta frågan vara av relativt begransad
omfattning och möjligen kunna lösas i annan ordning. Med hänsyn härtill
finner överståthållarämbetet knappast motiverat att enbart för ifrågavarande
slag av hundar vidtaga en ändring i hundskatteförordningen. Härtill
kommer att liknande skäl för skattebefrielse, som åberopas beträffande hundar,
vilka användas för vetenskapliga experiment, även kunna anföras till
stöd för befrielse av ytterligare kategorier hundar, exempelvis ledarhundar
för blinda. Såsom av stadens yttrande framgår debiteras enligt praxis icke
någon hundskatt för dylika hundar i Stockholm, något som överståthållarämbetet
först nu erhållit kännedom om. Den förevarande framställningen
synes enligt överståthållarämbetets mening närmast böra föranleda en omprovning
av frågan om vilka kategorier hundar, som böra undantagas från skatteplikt.
överståthållarämbetet föreslår därför att frågan härom närmare
utredes.
Från den myndighet, som i Stockholms stad för hundskatteregistret, har
under hand inhämtats att s. k. ledarhundar för blinda införes i registret
med anteckning om skattefriheten. Skattemärken för hundarna skickas till
De blindas förening. Från utrikesdepartementet får registret varje år en förteckning
på de hundar, som innehaves av diplomater. Skattemärkena översändes
till utrikesdepartementet som vidarebefordrar desamma till ägarna.
Departementschefen. Vid tillkomsten av 1923 ars förordning om hundskatt
framhölls särskilt behovet av en ordnad kontroll över hundarna. Med
denna utgångspunkt var det naturligt att göra den tidigare fakultativa hundskatten
obligatorisk. Undantag medgavs endast i vissa i författningen direkt
angivna fall, där synnerliga skäl förelåg för skattebefrielse och där kravet
på kontroll icke kunde anses bli eftersatt. Dessa synpunkter torde alltjämt
böra vara vägledande vid bedömande av t ramställningar om medgivande av
undantag från beskattningen.
Stockholms stad har förklarat sig i sak icke ha något att invända mot att
de försökshundar, som avses i den av professor Crafoord ingivna framställningen,
fritages från beskattning. Enligt stadens uppfattning vore det dock
icke lämpligt att låta skattebefrielsen komma till stånd genom en utvidgning
av den i förordningen angivna gruppen av skattefria hundar. I stället
föreslår staden att i författningen införes en allmän bestämmelse om rätt
för kommun att medgiva befrielse från skyldighet att erlägga hundskatt i
sådana fall, då detta av föreliggande omständigheter prövades skäligt. Det
finge sedan ankomma på staden att medgiva den sökta befrielsen.
Då ett bifall till stadens förslag i själva verket skulle innebära att hundskatten
ånyo gjordes i viss utsträckning fakultativ, anser jag mig icke kun
-
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 5.
na biträda detsamma. I likhet med överståthållarämbetet anser jag sålunda
att skattebefrielse — liksom hittills — endast bör medgivas i vissa bestämt
avgränsade fall.
Vid bedömande av frågan om skattebefrielse för de hundar, som användes
för vetenskapligt ändamål, må erinras om att särskilda kontrollföreskrifter
beträffande dessa hundar har meddelats i lagen den 19 maj 1944
om djurskydd och i kungörelsen den 17 november samma år med vissa bestämmelser
om användning av djur för vetenskapligt ändamål. Bland annat
har därvid föreskrivits skyldighet för den som använder hund vid vetenskapliga
experiment att föra bok angående inköp av dylika hundar. Boken skall
på begäran företes för polismyndighet. Någon anledning att för kontrollens
skull vidhålla beskattningen av dessa hundar torde därför ej föreligga. Med
hänsyn härtill och då även ur andra synpunkter vägande skäl kan anföras
för den begärda skattebefrielsen tillstyrker jag att dessa hundar fritages
från skatteplikt.
Under remissbehandlingen har jämväl ifrågasatts att från skatteplikt undantaga
s. k. ledarhundar för blinda. Såsom framgår av det yttrande som
avgivits av kammarkontoret i Stockholm uttages sedan gammalt icke någon
skatt för dessa hundar i Stockholm. Enligt vad jag inhämtat är praxis på
andra orter växlande. Då en befrielse i dessa fall måste anses mycket behjärtansvärd,
har jag ansett mig böra föreslå att jämväl dessa hundar undantages
från skatteplikt. Jag vill tillägga att antalet utbildade ledarhundar
endast torde uppgå till ett 50-tal i hela landet. I likhet med vad som för närvarande
sker i Stockholm bör ledarhund anmälas till hundskatteregistret
och anteckning göras i registret om skattebefrielsen. I 7 § 2 mom. omnämnt
märke bör därefter tillställas hundens innehavare.
Enligt vad jag under hand erfarit, brukar i Stockholm skatt ej erläggas
för hundar tillhöriga diplomater. Då denna skattefrihet torde stå i överensstämmelse
med gällande internationell sedvänja, har jag ansett mig böra
föreslå att uttrycklig bestämmelse härom intages i författningen. Beträffande
anmälan till hundskatteregistret och utlämnande av skattemärke för dessa
hundar torde samma förfaringssätt böra tillämpas, som föreslagits beträffande
ledarhundarna.
Slutligen anser jag mig i detta sammanhang även böra aktualisera frågan
om en justering uppåt av hundskattens maximibelopp. Som tidigare nämnts
skall hundskatt erläggas med ett för varje hund inom kommunen lika belopp
av lägst tio högst femtio kronor för år. Det ankommer på kommunerna själva
alt inom dessa gränser fastställa skattens belopp. Ursprungligen var skattesatserna
fem respektive trettio kronor. Genom beslut av 1943 års riksdag
höjdes beloppen till sin nuvarande nivå. Såsom skäl för höjningen åberopades
bland annat förändringen i penningvärdet under de tjugu år författningen
da hade vai it i kraft. En höjning av maximibeloppet till 75 kronor torde
numera vara befogad. Jag får alltså föreslå den ändringen i hundskatteförordningen,
att skatten skall utgå med lägst 10 kronor och högst 75 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 5.
9
De nu framlagda förslagen föranleder ändring av 1 § 1 mom. 4—7 §§ och
9 § förordningen om hundskatt. Vidare föreslås den redaktionella ändringen
i 9 § att de båda sista styckena borttages. De däri behandlade frågorna rörande
bötesstraffet regleras numera genom särskild lagstiftning (se lagen
den 9 april 1937 om verkställighet av bötesstraff och lagen den 20 april 1951
med vissa bestämmelser om böter och viten).
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå 1954 års riksdag att antaga inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning om ändring i förordningen
den 17 maj 1923 (nr 116) angående skatt för hundar.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Otto Winther.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 5.