Kungl. Maj:ts proposition nr 304

Proposition 1948:304 - höst

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

1

Nr 304.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av internationell överenskommelse rörande
flygsäkerhetstjänsten på Island; given Drottningholms
slott den 15 oktober 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Enligt en vid särskild konferens i samband med den internationella civila
luftfartsorganisationens (ICAO) församlingsmöte i Geneve i juni 1948 träffad
överenskommelse mellan stater, som bedriva lufttrafik över Nordatlanten,
däribland Sverige, å ena sidan, samt Island, å andra sidan, skall ICAO:s råd
träffa avtal med Island angående ekonomiskt understöd för underhåll av
isländsk marktjänst åt luftfarten. De särskilda staterna skola erlägga dels
ersättning till Island för dess utgifter i nämnda avseende till och med den
31 december 1948 — Sveriges andel har därvid bestämts till 119 133 kronor
30 öre — och dels bidrag till ICAO:s råd för marktjänstens upprätthållande
från och med 1949 med ett för varje år beräknat belopp, vilket för Sveriges
del för 1949 angivits till 03 183 kronor 97 öre.

Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen.

1--KlS4 4S

Bihanfi till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 304.

2

Kungl. Maj ds proposition nr 304

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 15 oktober 1948.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena samt
chefen för finansdepartementet anmäler chefen för kommunikationsdepartementet,
statsrådet Nilsson, fråga om godkännande av internationell överenskommelse
rörande flygsäkerhetstjänsten på Island och anför därvid följande.

Med skrivelse den 15 september 1948 har luftfartsstyrelsen för godkännande
underställt statsmakterna vid särskild konferens i samband med den
internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) församlingsmöte i
Geneve i juni 1948 upprättat förslag till överenskommelse angående flygtrafikkontroll
samt förbindelse- och väderlekstjänst på Island.

Riktlinjerna för överenskommelsen ha sammanfattats i en slutakt, vilken
torde få överlämnas till vederbörande riksdagsutskott för närmare kännedom.
I det följande lämnas en redogörelse för överenskommelsens huvudsakliga
innehåll.

Inledning. Såsom bakgrund till den föreslagna överenskommelsen erinrar
luftfartsstyrelsen, att en omfattande flygväderlekstjänst av militära skäl inrättades
under andra världskriget på Island och att i samband därmed betydande
navigationshjälpmedelsanläggningar tillkommo. Sedan krigshandlingarna
upphört och de allierade dragit tillbaka större delen av sina på
Island stationerade militära styrkor, övertogs skötseln av vissa jämväl för
den civila luftfarten nödvändiga meteorologiska- och radioanläggningar successivt
av isländska myndigheter och drivas numera helt i isländsk regi.

Redan sommaren 1945 började Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag
(SILA) transatlantisk luftfart, vilken sedermera övergått att bedrivas
inom ramen för Scandinavian Airlines System (SAS). För denna trafik ha
navigationsanläggningarna på Island stor betydelse.

Vid en nordatlantisk flygkonferens i Dublin i mars 1946 rekommenderades
bland annat upprättandet av en trafikledningscentral vid Reykjavik, ävensom
att Island skulle svara för installation av vissa anläggningar för förbindelsetjänst
och meteorologi till hjälp för luftfarten inom den nordatlantiska regionen.
Dessa rekommendationer godkändes av den provisoriska internationella
civila luftfartsorganisationens råd. Den isländska delegationen framhöll

liungl. Maj:ts proposition nr SOL o

emellertid vid konferensen, att Island med hänsyn till sin ringa folkmängd
icke såge sig i stånd att svara för anläggningar, som rekommenderats av konferensen,
såvida icke ekonomisk hjälp härtill erhölls. Island påbörjade under
år 1946 installation av de ifrågasatta anläggningarna och övertog uppgiften
att meddela sådana väderleksuppgifter och förutsägelser, som tidigare handhafts
av de allierade flygstridskrafterna.

Vid den internationella civila luftfartsorganisationens första församlingsmöte
i Montreal i maj 1947 förelåg en förnyad isländsk framställning om
ekonomisk hjälp. Ett sammanträde till vilket kallades representanter föi
samtliga stater, som bedrevo trafik över Nordatlanten, ägde rum för att
behandla Islands anspråk på ekonomiskt bidrag. Därvid beslöts, med stöd
av kapitel XV i den internationella luftfartskonventionen, att Island skulle
komplettera vissa utredningar, vilka sedermera skulle bli föremål för närmare
studium av ICAO:s råd och av den särskilda kommittén för gemensamma
hjälpaktioner. I november 1947 beslöt rådet utsända en kommission
av tekniska experter till Island för att därstädes göra ytterligare erfordeiliga
undersökningar. Resultatet av besöket sammanfattades i en rapport till
ICAO, vari rekommenderades viss reduktion av de föreslagna utgiftsposterna.

Den nordatlantiska regionalkonferensen, vilken avhölls i maj 1948 i Paris,
granskade ingående det material, som framkommit i frågan och rekommenderade
en gemensam hjälpaktion såsom nödvändig för upprätthållandet av
flygsäkerhetstjänsten på Island. Konferensen företog även i samband med
denna granskning en ytterligare jämkning av utgiftsposterna.

För att ytterligare framhålla ärendets brådskande natur besökte ordföranden
i det isländska luftfartsrådet i mars 1948 Montreal och framhöll för
ICAO:s kommitté för gemensamma hjälpaktioner, att Island såge sig nödsakat
att upphöra med underhållet av navigationshjälpmedlen, om icke ekonomisk
hjälp omgående lämnades. Enahanda synpunkter framlades vid det
skandinaviska luftfartsmötet i Stockholm i april 1948.

Förslaget till överenskommelse. För att söka nå en slutlig lösning i

bidragsfrågan kallades av frågan berörda stater till en speciell »Islandskonferens»
i anslutning till ICAO:s andra församlingsmöte i juni 1948 i Geneve.
Vid denna konferens deltogo representanter för tio stater, nämligen Belgien,
Kanada, Danmark, Frankrike, Island, Nederländerna, Norge, Sverige, Storbritannien
och IT. S. A. ävensom representanter för den internationella meteorologiska
organisationen samt ICAO:s sekretariat. Den 25 juni 1948 framlade
konferensen förslag till överenskommelse om betalningsskyldighet gentemot
Island för de deltagande staterna. Förslaget antogs enhälligt av konferensen
och undertecknades för Sveriges vidkommande av den svenska representanten
i ICAO:s råd flygdirektören K. G. Hultström, som därtill vederbörligen
befullmäktigats.

Ur Islandskonferensens sålunda framlagda slutakt torde i detta sammanhang
följande viktigare punkter vara av intresse.

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 304.

1. I(JAO:s råd skall träffa ett avtal med Island angående ekonomiskt
understöd för underhåll av marktjänst åt luftfarten enligt de grunder, som
fastställts i överenskommelsen. Island får härvid icke utan tillstånd av rådet
ikläda sig några ekonomiska förpliktelser utöver vad i överenskommelsen
fastställts.

2. För de utgifter, som Island hittills haft och kommer att ha till och med
den 31 december 1948, förplikta sig staterna att betala en engångssumma av
7 500 000 isländska kronor med ett tillägg av 200 000 isländska kronor för
ICAO:s omkostnader. Efter sin procentuella andel i Nordatlanttrafiken
(2,8 %) förpliktar sig Sverige att av denna summa enligt gällande kurs betala
119 133: 30 svenska kronor.

3. För varje kommande år från och med 1 januari 1949 skall ICAO:s råd
av respektive stater årligen uppbära ett belopp, motsvarande de beräknade
årliga kostnaderna för underhåll av den isländska marktjänsten, varvid kostnadsberäkningar
skola ske enligt i tre bilagor till ifrågavarande överenskommelse
verkställda beräkningsgrunder. Från totalkostnaden skall dock dragas
17,5 %, vilka beräknas motsvara Islands egen nytta av marktjänsten, samt
till de kvarstående 82,5 % läggas 10 % för oförutsedda utgifter m. m. För
år 1949 skall dock utdebitering ske i enlighet med av Islandskonferensen
gjorda beräkningar och i överensstämmelse med i det föregående angivna
beräkningsgrunder med 3 609 800 isländska kronor, varvid Sveriges andel
(2,6%) kommer att belöpa till 113 763 isländska kronor eller 63 183:97
svenska kronor.

För att hindra oskälig utdebitering för framtiden ha vissa maximibelopp
fastställts, utöver vilka utdebitering icke må ske utan vederbörande stats
godkännande. Enligt dessa bli Sveriges årliga bidrag begränsade till ett
belopp av 119 508 isländska kronor eller 66 374:74 svenska kronor. Årliga
inbetalningar till ICAO skola ske den 1 januari.

4. Varje stat skall från och med 1949 årligen före den 1 september till
ICAO insända erforderliga statistiska uppgifter beträffande sin andel i
trafiken på Nordatlanten under den närmast föregående tolvmånadersperiod,
som slutar den 30 juni. De sålunda erhållna statistiska uppgifterna skola
bilda underlaget för ICAO:s fastställande av kommande årliga utdebiteringar.

5. Staternas inbetalningar till ICAO skola normalt ske i deras egen valuta
och efter gällande kurs. Dock må, om så anses fördelaktigt, inbetalning ske
direkt till Island.

6. Inbetalningarna skola efter varje kalenderårs slut justeras till överensstämmelse
med de verkliga kostnader som Island och ICAO visa sig ha haft.
ICAO:s råd skall årligen företaga revision av räkenskaperna.

7. Rådet skall till ICAO återbetala kostnader för organisationens extraordinära
utgifter i anledning av hjälpaktionens genomförande.

8. Om lufttrafik över Nordatlanten öppnas av stat som icke biträtt överenskommelsen,
skall rådet träda i förbindelse med denna stat för att försäkra
sig om dess medverkan i hjälpaktionen.

9. Rådet skall utöva erforderlig teknisk kontroll över anläggningarna på
Island och giva staterna kännedom härom.

10. Rådet skall sammankalla staterna till ny Islandskonferens dels på begäran
av två eller flera stater eller på begäran av en stat, när fem år förflutit
utan att sådant sammanträde hållits, dels när stat eller stater underlåtit att
inbetala väsentlig del av sina andelar eller när, på grund av stats uppsägning
av överenskommelsen, en revision av densamma måste anses nödvändig, dels
ock när av annan anledning rådet finner det nödvändigt att sammankalla ny
konferens.

Kungl. Maj:ts proposition nr 30d. 5

11. Godkännande av överenskommelsen förpliktar principiellt stat till fortsatt
deltagande under kommande år.

12. Uppsägning av avtal kan ske med tio månaders uppsägningstid, dock
så att uppsägningen träder i kraft den 31 december. Vid force majeuresituation,
som hindrar stat att deltaga i lufttrafiken över Nordatlanten, kan uppsägning
ske med tre månaders uppsägningstid.

Om överenskommelsen uppsäges av rådet vid tidpunkt, då Island på
grund av sina kapitalutgifter har ett tillgodohavande, skola staterna i samråd
med Island och rådet fastställa skälig kompensation härför. Stat som uppsagt
överenskommelsen kan även förpliktas att i enlighet med sin proportionella
bidragsförpliktelse kompensera Island för kapitalutgifter, som Island
tidigare ådragit sig enligt överenskommelsen.

Finansiella frågor. Luftfartsstyrelsen framhåller, att för ändamålet erforderliga
medel — i runt tal dels som ett engångsbidrag 120 000 kronor, dels
ock som bidrag under kalenderåret 1949 65 000 kronor — torde böra utgå
från den i staten för luftfartsfonden uppförda posten Sveriges bidrag till
internationella civila luftfartsorganisationen, vilken post med anledning härav
torde komma att överskridas. Med hänsyn till gällande principer rörande
fastställandet av stat för luftfartsfonden synes frågan härom icke behöva
underställas riksdagens prövning.

Departementschefen. Föreliggande förslag till internationell överenskommelse
har tillkommit för att trygga den flygsäkerhetstjänst på Island, som
erfordras för att upprätthålla regelbunden lufttrafik över Nordatlanten.
Enligt överenskommelsen skall den internationella civila luftfartsorganisationens
råd träffa avtal i ämnet med Island enligt vissa angivna grunder om
vilka de i överenskommelsen deltagande staterna äro ense. Sålunda skall
Island erhålla ett engångsbidrag såsom gottgörelse för sina utgifter för denna
säkerhetstjänst till och med den 31 december 1948. Den på Sverige belöpande
andelen utgör härvid 119 133 kronor 30 öre. För tiden därefter skall årligen
till bestridande av kostnaderna för säkerhetstjänsten utgå bidrag med för
varje år fastställt belojrp. Sveriges andel i dessa kostnader beräknas för 1949
uppgå till 63 183 kronor 97 öre. Sammanlagt skulle alltså nu erfordras cirka
185 000 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten av att denna säkerhetstjänst
uppehålles är jag beredd tillstyrka, att förevarande överenskommelse godkännes.
Godkännandet torde böra ske före den 1 januari 1949, varför proposition
i ämnet synes böra avlåtas till 1948 års höstriksdag.

För ändamålet erforderliga medel torde utgå från den i luftfartsverkets
stat för driftkostnader för budgetåret 1948/49 uppförda posten Sveriges bidrag
till internationella civila luftfartsorganisationen.

•Tag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna föreliggande förslag
till internationell överenskommelse rörande flygsäkerhetstjänsten
på Island.

6

Kungl. Maj:ls proposition nr 3U4.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Saiomonson.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri,