Kungl. Maj:ts proposition nr 147

Proposition 1933:147

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avstående i vissa
fall av allmänna arvsfondens rätt till arv; given Stockholms
slott den 24 februari 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsdsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna Ilo—4:o hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Hegenten i statsrådet å Stockholms slott
den 24 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler följande
frågor örn avstående av allmänna arvsfondens rätt till arv efter vissa personer
och anför därvid:

l:o.

Rätten till arv efter förre hemmansägaren Gustaf Erik Pettersson från
Rasbo socken. Den 24 april 3931 avled förre hemmansägaren Gustaf Erik
Pettersson från Hammarby i Rasbo socken av Uppsala län utan att, såvitt

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr Ui7.

1

2

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

en den 16 maj samina år efter honom upprättad bouppteckning utvisar,
efterlämna någon arvsberättigad släkting. Behållningen i boet utgjorde
enligt bouppteckningen 14,074 kronor 19 öre. Bland avgående poster turn
nos i bouppteckningen upptagna dels en skuld till Petterssons hushållerska
Josefina Augusta Karlsson för lön under de tio sista åren av Petterssons
levnad, beräknad efter 40 kronor för månad till sammanlagt 4,800 kronor.
dels ock ett belopp av 1,690 kronor utgörande beräknat uppfostringsbidrag
till Joselina Augusta Karlssons den 29 september 1917 utom äktenskapet
födda dotter Elsa Anna Augusta Karlsson, till vilken Pettersson skriftligen
erkänt sig vara fader.

Med utlåtande den 14 juli 1932 har kammaradvokatfiskalsämbetet överlämnat
en till Kungl. Majit ställd, till länsstyrelsen i Uppsala län ingiven
och av länsstyrelsen med eget yttrande den 23 februari 1932 till kammaradvokatfiskalsämbetet
översänd skrift, däri Josefina Augusta Karlsson
i egenskap av förmyndare för Elsa Anna Augusta Karlsson anhållit, att
allmänna arvsfondens rätt till kvarlåtenskapen efter Pettersson måtte avstås
till förmån för Elsa Anna Augusta Karlsson.

Vid förhör inför vederbörande landsfiskal har Josefina Augusta Karlsson,
enligt vad ett till länsstyrelsen av landsfiskalen ingivet förhörsprotokoll
utvisar, för landsfiskalen uppgivit bland annat följande.

Josefina Augusta Karlsson hade den 2 maj 1916 tillträtt anställningen
såsom hushållerska hos Pettersson samt därefter kvarstannat i tjänsten
utan avbrott till Petterssons död. Under hela sin anställningstid hade hon
icke erhållit någon kontant lön. Efter Petterssons död hade hon och dottern
fått kvarbo i hemmet till i oktober 1931. Vid tidpunkten för avflyttningen
hade hon varit fullständigt utblottad och hon och dottern för sitt
uppehälle helt beroende av det understöd för dottern, vilket sedan maj
1931 utbetalats med 30 kronor i månaden. Då dottern vore välartad, vil
lig och arbetsam, hade Josefina Augusta Karlsson ansett sig böra göra
framställning örn att behållningen i boet efter Pettersson måtte helt avstås
till dotterns förmån, för att dottern skulle kunna beredas tillfälle
att utbilda sig i något yrke.

Länsstyrelsen i Uppsala län har tillstyrkt bifall till framställningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har anfört i huvudsak följande.

Av utredningen i ärendet framginge, att Josefina Augusta Karlsson hos
boet efter Pettersson ägde en lönefordran å 4,800 kronor samt att till Elsa
Anna Augusta Karlsson skulle av tillgångarna i boet utgå såsom uppfostringsbidrag
livränta med 32 kronor 50 öre för månad till och med den 28
september 1935. Med hänsyn härtill ansåge sig ämbetet icke kunna tillstyrka
avstående av kvarlåtenskapen i dess helhet till Elsa Anna Augusta
Karlsson. Då Elsa Anna Augusta Karlsson emellertid måste anses hava
stått Pettersson nära, syntes enligt ämbetets förmenande skäl tala för att
ett belopp, motsvarande hälften av kvarlåtenskapen, efterskänktes tili
hennes förmån.

I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet anser jag skäligt, att hälften
av behållningen i boet efter Pettersson avstås till förmån för Elsa Anna

Kungl. Maj:ts proposition nr 147. 3

Augusta Karlsson. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att hälften av det allmänna arvsfonden tillfallna arvet
efter förre hemmansägaren Gustaf Erik Pettersson
från Hammarby i Rasbo socken av Uppsala län må
avstås till förmån för hushållerskan Josefina Augusta
Karlssons omyndiga dotter Elsa Anna Augusta
Karlsson.

2:o.

Rätten till arv efter Anna Jönsson från Tottarps socken. Den 16 juli

1931 avled Anna Jönsson från nr 8 Kabbarp i Tottarps socken av Malmöhus
län utan att, såvitt en efter henne den 19 oktober samma år upprättad
bouppteckning utvisar, efterlämna någon arfberättigad släkting. Behåll
ningen i boet uppgick enligt boirppteckningen till 3,323 kronor 25 öre.
Bland tillgångarna hade därvid upptagits en fjärdedel av lägenheten
Kabbarp 8 85 örn fyra kappland till ett värde av 1,900 kronor, beräknat
efter taxeringsvärdet å hela lägenheten, vilket utgjorde 7,600 kronor.

Återstående tre fjärdedelar av lägenheten äges av Anna Jönssons svåger,
målarmästaren Johan Forslund.

Genom beslut den 8 januari 1932 förordnade Kungl. Majit, att den del
av lägenheten, som tillhört Anna Jönsson, skulle genom länsstyrelsens i
Malmöhus län försorg utbjudas till försäljning å offentlig auktion. Sedan
dylik auktion den 12 februari 1932 hållits samt länsstyrelsen till Kungl.
Majit överlämnat protokoll över auktionen, enligt vilket högsta köpeanbudet
å lägenhetsdelen — avgivet av förenämnde Forslund — utgjort 200 lero
nor, fann Kungl. Majit genom beslut den 29 april 1932 icke skäl godkänna
ifrågavarande köpeanbud.

Sedermera har länsstyrelsen i Malmöhus län med skrivelse den 13 maj

1932 överlämnat en till Kungl. Majit ställd skrift, däri bemälde Forslund
anhållit, att allmänna arvsfondens rätt till arv efter Anna Jönsson måtte
avstås till förmån för sökanden, och har sökanden till stöd för ansökningen
anfört bland annat följande.

Sökanden hade jämte sin numera avlidna hustru sedan mera än trettio
år tillbaka dagligen umgåtts med Anna Jönsson. Under de senare åren
hade de tillsammans bebott den omförmälda lägenheten. De tre fjärdedelar
av lägenheten, som ägdes av sökanden, vore jämte lösören till ett
obetydligt värde sökandens enda tillgångar. Under den tid, som sökanden
och Anna Jönsson gemensamt ägt lägenheten, hade sökanden under
hållit densamma i dess helhet utan att därför betinga sig någon som helst
ersättning av Anna Jönsson. Då det av sökanden vid auktionen å den
allmänna arvsfonden tillfallna lägenhetsdelen avgivna anbudet icke god
klints och då sökanden icke ägde medel att erlägga högre pris för lägenhetsdelen,
syntes sökanden fara föreligga för att hela lägenheten järn -

Departementschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 147.1

likt lagen om samäganderätt komme att försäljas, vilket kunde medföra,
att sökanden berövades sin huvudsakliga tillgång.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har den 4 juni 1932 avgivit infordrat utlåtande
i ärendet och därvid överlämnat ett från landsfiskalen i Arlövs
distrikt inhämtat yttrande. Av detta yttrande framgår följande.

Forslund, som vore född den 31 maj 1866, ägde icke andra tillgångar än
lösören till ett värde av 300 kronor samt tre fjärdedelar av den omför -mälda lägenheten, lägenheten i dess helhet kunde icke saluvärderas till
högre belopp än 5,000 kronor, enär byggnaderna å densamma vore gamla
och dåligt underhållna. Forslunds enda inkomst utgjordes av vad han
kunde förtjäna å smärre målningsarbeten och uppginge till mellan 600 och
700 kronor örn året. På grund av sina ringa inkomster vore Forslund
efter hustruns död nödsakad att på egen hand sköta sitt hushåll.

För egen del har länsstyrelsen hemställt, att ansökningen måtte allenast
pa det sätt bifallas, att sökanden mot erläggande av enligt omförmälda
köpeanbud erbjudna 200 kronor berättigades bekomma den allmänna arvsfonden
tillfallna fastighetsdelen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som den 12 juli 1932 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet, har därvid anfört, att ämbetet, enär sökanden måste
anses hava stått Anna Jönsson nära, med hänsyn till avfattningen av
stadgandet i 5 kap. 3 § lagen den 8 juni 1928 örn arv ävensom till vad i
ärendet blivit upplyst tillstyrkte bifall till framställningen i dess helhet.

I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet anser jag de i ärendet föreliggande
omständigheterna tala för bifall till ansökningen. Jag hemställer
därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att allmänna arvsfondens rätt till arv efter Anna
Jönsson från nr 8 Kabbarp i Tottarps socken av
Malmöhus län må avstås till målarmästaren Johan
Forslund.

3:o.

Rätten till arv efter änkan Anna Olsson från Snnne socken. Genom
ett den 10 juni 1922 upprättat testamente för ordnade skräddaren Johan
Ludvig Olsson från Sätter i Sunne socken av Värmlands län och hans
hustru Anna Olsson, född Andersson, att den av dem, som överlevde den
andra, skulle med full äganderätt bekomma alla boets tillgångar. Vittnesförhör
rörande testamentet ägde rum inför Fryksdal härads nedre
tingslags häradsrätt den 6 september 1922.

Den 31 maj 1927 avled mannen Olsson efterlämnande såsom arvingar
hustrun samt tre systrar. Bland tillgångarna i boet efter honom ingick
lägenheten Enkullen nr. 1 (Sätter 116) i Sunne socken, vilken lägenhet

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

upptogs till sitt dåvarande taxeringsvärde 1,200 kronor oell angavs hava
tillhört mannen Olsson före hans äktenskap med Anna Olsson.

Anna Olsson avled den 19 oktober 1931 utan att efterlämna någon arvsberättigad
släkting. Behållningen i boet uppgick enligt den efter henne
upprättade bouppteckningen till 1,277 kronor 21 öre, däri inberäknat taxeringsvärdet
av den omförmälda lägenheten, nu angivet till 1,000 kronor.

Med utlåtande den 12 maj 1932 har kammaradvokatf i skalsämbetet överlämnat
en till Kungl. Majit ställd, till länsstyrelsen i Värmlands län ingiven
och av länsstyrelsen med eget yttrande den 26 april 1932 till kammaradvokatfiskalsämbetet
översänd skrift, däri Johan Ludvig Olssons
förenämnda tre systrar, änkan Kristina Gustafsson och änkan Augusta
Rehnström, båda i Stockholm, samt frånskilda hustrun Emma Åkerlund
i Saltsjöbaden anhållit, att allmänna arvsfondens rätt till arv efter Anna
Olsson måtte avstås till sökandenas förmån. Till stöd för ansökningen
hava sökandena framhållit, att deras ekonomiska ställning vore synnerligen
svag samt att tillgångarna efter Anna Olsson till övervägande delen
medförts i boet av Johan Ludvig Olsson; och hava sökandena vid ansökningen
fogat ett av åtskilliga grannar till makarna Olsson avgivet intyg,
vars innehåll bestyrker sökandenas sistberörda uppgift.

Länsstyrelsen i Värmlands län, som vid sitt utlåtande fogat dels ett av
landsfiskalen i Värmlands-Sunne distrikt i ärendet avgivet yttrande, dels
ock av vederbörande polismyndigheter i Stockholm och Saltsjöbaden verkställd
utredning rörande sökandenas ekonomiska ställning, av vilken utredning
framginge, att samtliga sökande levde i små ekonomiska omständigheter,
har för egen del tillstyrkt bifall till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har hemställt, att framställningen, då
sökandena icke vore skyldeman till Anna Olsson eller på något sätt styrkt,
att de eljest stått henne nära, icke måtte föranleda någon Kungl. Majits
åtgärd.

Sedan Kungl. Majit genom särskilda remisser anmodat dels överståt
liållarämbetet att beträffande Kristina Gustafsson och Augusta Rehnström
dels ock länsstyrelsen i Stockholms län att i fråga om Emma Åkerlund
verkställa utredning, huruvida nämnda personer, på sätt i 5 kap. 3 §
lagen den S juni 1928 om arv sägs, stått Anna Olsson nära, har Överståthållarämbetet
med skrivelse den 20 juni 1932 och länsstyrelsen med skrivelse
den 20 juli samma år överlämnat av polismyndigheterna i Stockholm
respektive Saltsjöbaden upprättade polisrapporter, innefattande utredning
i angivna hänseende.

Av utredningen inhämtas, att sökandena vid polisförhör uppgivit bland
annat följande. Den i behållningen i boet efter Anna Olsson ingående
lägenheten hade tillhört sökandenas föräldrar. Då deras fader avlidit,
hade sökandena kommit överens om att avstå sin del av arvet efter honom
till förmån för brodern Johan Ludvig Olsson mot att denne toge vård
örn modern, så länge hon levde. Efter moderns död hade sökandena ej

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Departements chefen.

heller gjort några anspråk på arv efter henne. Redan under mannen Olssons
livstid hade både Kristina Gustafsson och Augusta Rehnström sänt
makarna Olsson såväl mindre penningbelopp som ock matvaror samt en
eller annan klädespersedel, men särskilt efter mannens död hade de lämnat
Anna Olsson bistånd på nu nämnt sätt. Emma Åkerlund hade dels
brevledes och dels genom besök hos makarna Olsson uppehållit förbindelse
med dessa. Efter Olssons död hade hon brevledes stått i förbindelse
med Anna Olsson. Något ekonomiskt bistånd hade Emma Åkerlund icke
lämnat lämna Anna Olsson, enär Emma Åkerlund själv levde under brydsamma
ekonomiska förhållanden.

Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå, att sökandena
stått Anna Olsson nära och sålunda uppfylla i 5 kap. 3 § arvslagen uppställd
förutsättning för avstående av allmänna arvsfondens rätt till arv.
Med hänsyn härtill och då den av Anna Olsson efterlämnade egendomen
till övervägande del synes hava medförts i boet av Johan Ludvig Olsson,
finner jag skäligt, att allmänna arvsfondens rätt till arv efter Anna Olsson
avstås till sökandena. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att allmänna arvsfondens rätt till arv efter änkan
Anna Olsson från Sätter i Sunne socken av Värmlands
län må avstås till förmån för Kristina Gustafsson,
Augusta Rehnström och Emma Åkerlund.

4:o.

Rätten till arv efter grovarbetaren Frans August Ohlsson från Torshälla
socken. Den 11 december 1931 avled grovarbetaren Frans August
Ohlsson från Mälarbaden i Torshälla socken av Södermanlands län utan
att, såvitt en efter honom den 26 april 1932 upprättad bouppteckning med
därtill den 16 januari 1933 gjorda tillägg utvisar, efterlämna någon arvsberättigad
släkting. Behållningen i boet utgjorde enligt bouppteckningen
7,812 kronor 73 öre.

Med utlåtande den 7 februari 1933 har kammaradvokatfiskalsämbetet
överlämnat en till Kungl. Majit ställd, till länsstyrelsen i Södermanlands
län ingiven och av länsstyrelsen med eget yttrande den 22 juli 1932 till
kammaradvokatfiskalsämbetet översänd skrift, däri chauffören August
Walfrid Johansson anhållit örn efterskänkande till hans förmån av allmänna
arvsfondens rätt till kvarlåtenskapen efter Ohlsson. Till stöd för
ansökningen har sökanden — med förmälan att han vore son utom äktenskapet
till Ohlsson — överlämnat intyg från fyra personer, av vilka intyg
framginge, att Ohlsson vid flera tillfällen uttalat, att kvarlåtenskapen
efter honom skulle tillfalla sökanden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 147. 7

Länsstyrelsen i Södermanlands län, som vid sitt yttrande fogat en av
landsfiskalen i Västerrekarne distrikt i ärendet verkställd utredning, vilken
i allt väsentligt bekräftat vad sökanden anfört till stöd för sin ansökning,
har tillstyrkt bifall till framställningen.

Kammar advokat fiskalsämbetet har jämte sitt utlåtande överlämnat dels
styrkt avskrift av Oppunda häradsrätts utslag den 31 oktober 1892 i mål
mot Frans August Ohlsson angående barnuppfostringsbidrag, av vilket
utslag inhämtas, att Ohlsson inför rätten erkänt sig vara fader till sökanden
samt förpliktats att till dennes underhåll utgiva visst bidrag, dels ock
av polismyndigheten i Stockholm verkställd utredning rörande sökandens
levnadsförhållanden och ekonomiska ställning. Av utredningen framginge
i huvudsak följande.

August Walfrid Johansson vore född den 29 oktober 1891 och gift sedan
år 1915 samt hade i äktenskapet två söner, födda år 1915 och år 1919. Han
vore anställd som privatchaufför och portvakt hos fru Anna Mårtensson i
huset nr 9 vid Karlavägen i Stockholm mot en avlöning av 250 kronor i måu^?n
jämte fri bostad. Äldste sonen innehade förvärvsarbete och förtjänade
härå 140 kronor i månaden. Johansson ägde icke sparade medel, och han
och hans hustru hade icke andra inkomster än de uppgivna, varför han
vore i stort behov av arvet efter fadern.

För egen del har kammaradvokatfiskalsämbetet — under framhållande,
bland annat, av att Frans August Ohlssons avsikt syntes hava varit, att
sökanden skulle erhålla all hans kvarlåtenskap — tillstyrkt bifall till framställningen.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att allmänna arvsfondens rätt till arv efter grovarbetaren
Frans August Ohlsson från Mälarbaden i Torshälla
socken av Södermanlands län må avstås till
August Walfrid Johansson.

Vad föredragande departementschefen ovan
under punkterna l:o—4:o hemställt, däri statsrådets
övriga ledamöter instämma, bifaller Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Elis Lindahl.

Departements chefen.