Kungl. Maj:ts proposition nr 145

Proposition 1939:145

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande av
cisterner för flytande bränsle vid statens järnvägar;
given Stockholms slolt den 24 februari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Quensel.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 24 februari 1939.

N ä rvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför t. f.
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Quensel:

I skrivelse den 16 februari 1939 har statens reservförrådsnämnd framlagt
förslag örn åtgärder i syfte att åvägabringa en ökad lagerhållning av flytande
bränsle vid statens järnvägar.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 145.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

Reservförrådsnämnden har till en början framhållit, att bland de varuslag,
vilka genom nämndens försorg skulle inköpas för statlig upplagring, märktes
flytande bränslen till avsevärda myckenheter. Inköpen av dessa hade, anför
nämnden, emellertid icke kunnat verkställas i den omfattning, som från början
varit avsedd, enär betydande svårigheter visat sig vara förbundna med
lagringen av dessa varuslag. Dessa svårigheter bestode icke blott i de förhållandevis
dyrbara cisternanläggningar, vilka erfordrades för dessa varor, utan
främst i nödvändigheten av att inom relativt korta tidsperioder omsätta varan,
vilken på grund av ringa beständighet icke utan risk för förstöring kunde
lagras längre tid. Med hänsyn till dessa förhållanden hade nämnden varit
hänvisad till att söka förbindelse med sådana förbrukare, som hade ett betydande
årsbehov och vilka -— i syfte att nämnden icke skulle åsamkas oproportionerligt
höga lagringskostnader — kunde i avsevärd mån själva bidraga
till anskaffningen av erforderliga cisternutrymmen.

Med beaktande av dessa synpunkter hade, fortsätter nämnden, denna under
sin verksamhet sökt åvägabringa en lösning av detta lagringsproblem. En
väg, som torde erbjuda stora möjligheter, hade befunnits vara ett inom nämnden
väckt förslag att hos vägdistrikten i riket lagra bensin och bentyl, I samband
med detta förslag och jämsides med hänvändelser även till andra statliga
myndigheter örn medverkan till lagring av bensin och andra flytande
bränslen hade nämnden förhört sig örn möjligheterna att hos statens järnvägar
lagra sådana varor. Statens järnvägar hade också ställt sig välvilliga till
förslaget örn en sådan lagring.

Nämnden upplyser härefter, att statens järnvägar icke ansett, att några
större centrala lagerplatser med hänsyn till därmed förenade olägenheter
skulle anordnas; planen ginge i stället ut på att å de ställen, där konsumtionen
vore av betydelse, anordna smärre upplag i plåtcisterner, rymmande från
5 till 30 kubikmeter beroende på behovet å olika platser. I den mån fråga vore
örn eldfarliga oljor skulle cisternerna läggas i jorden; beträffande andra oljcslag
hade räknats med friliggande cisterner ovan jord. Kostnaderna för anordnande
av cisternerna enligt den uppgjorda planen kunde beräknas belöpa
sig till cirka 2,830,000 kronor. Nämnden, som i annat sammanhang införskaffat
anbud å dylika cisterner, hade för avsikt att för underlättande av statens
järnvägars arbete med cisternanskaffningen ställa sin erfarenhet härutinnan
lill förfogande.

Beträffande kostnaderna för anordnandet av cisternutrymmet har nämnden
meddelat, att en utgångspunkt vid nämndens förhandlingar med statens
järnvägar rörande den ifrågasatta lagringen varit, att statens järnvägar själva
skulle svara för dessa kostnader. Nämnden vore, anföres vidare, å sin sida
beredd att, ä vad på nämnden ankomme, medverka till lagringen genom inköp
från utlandet av de bränslen, varmed cisternerna skulle fyllas. Allteftersom
den lagrade varan behövde omsättas, skulle emellertid statens järnvägar förnya
oljelagren.

Nämnden anför slutligen, att enligt vad nämnden numera erfarit statens
järnvägar icke ansåge sig utan Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

3

kunna disponera medel till bestridande av de med cisternanskaffningen förenade
kostnaderna. Med hänsyn till värdet ur det allmännas synpunkt av
att hava tillgång till de ökade lager av flytande bränslen, de ifrågasatta
åtgärderna komme att medföra, syntes sådant medgivande böra utverkas.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 20 februari 1939 tillstyrkt bifall
till nu förevarande framställning. Såsom i reservförrådsnämndens skrivelse
meddelats, hade, anför styrelsen, före skrivelsens avlåtande frågan ingående
diskuterats mellan nämnden och styrelsen, samt erforderlig tekniskekonomisk
utredning verkställts genom styrelsens försorg. Styrelsen meddelar,
att lagringen beräknats avse icke blott flytande bränsle utan jämväl
smörjoljor för lok och vagnar.

Den planerade lagringen anser .styrelsen bliva även från ren affärssynpunkt
försvarlig, i det att tack vare möjlig sänkning av inköpspriserna det
av statens järnvägar investerade kapitalet skulle kunna beräknas bliva för
räntat efter cirka 3.5 procents räntefot.

Vad angår anskaffningskostnadernas finansiering anser styrelsen två sätt
kunna ifrågakomma, nämligen att kostnaderna bestridas med till järnvägsstyrelsens
förfogande stående likvida medel och cisternerna i konsekvens
härmed bokföras såsom tillhörande materialförlaget, eller att för anskaffningen
medel anvisas å riksstatens kapitalbudget, i vilket fall cisternerna
bliva bokförda såsom anläggningar tillhörande huvudförråden.

Det senare sättet anser styrelsen i princip vara riktigare och, då frågan
i allt fall kommer att underställas riksdagen, även i övrigt lämpligare.

Kostnadsberäkningarna sluta på ett belopp av 2,830,000 kronor. Med
hänsyn till att det gäller objekt av en ny typ, föreslår emellertid järnvägsstyrelsen,
att vid beloppets tillmätande ytterligare någon marginal inlägges,
och att därför till järnvägsstyrelsens förfogande ställes ett belopp av
3,000,000 kronor.

I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till anskaffning av cisterner för
lagring av oljor för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor.

Departementschefen.

Åtgärder i syfte att i händelse av avspärrning trygga landets försörjning
beträffande flytande bränsle äga en icke ringa betydelse ur försvarsberedskapssynpunkt.
Med hänsyn härtill och i anslutning till statsmakternas
tidigare beslut angående statlig lagerhållning vill jag därför tillstyrka det
nu förevarande förslaget örn anordnande av cisterner hos statens järnvägar
för lagring för reservförrådsnämndens räkning av flytande bränsle. 1 likhet
med järnvägsstyrelsen anser jag, att det belopp å 3,000,000 kronor, som
erfordras för ett genomförande av den uppgjorda planen, bör upptagas å
kapitalbudgeten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 145

att till anordnande av cisterner för flytande bränsle vid
statens järnvägar å kapitalbudgeten, under rubrik Statens
järnvägar, för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 3,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Sigurd Lang.

Slockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

390027