Kungl. Maj:ts proposition Nr 144

Proposition 1926:144

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

13

Nr 144.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående tullfrihet för cyanväte;
given Stockholms slott den 19 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över flnansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,
Möller, Levinson.

Föredragande departementschefen statsrådet Wigforss anför efter gemensam
beredning med chefen för handelsdepartementet:

I en den 12 november 1925 dagtecknad skrift har civilingenjören Birger
Carlson gjort framställning i syfte att tullfrihet måtte införas för cyanväte
(blåsyra).

På grund av remiss hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen den
20 januari 1926 avgivit infordrat yttrande i detta ärende och därvid överlämnat
ett från Sveriges kemiska industrikontor infordrat utlåtande samt
en av föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium avgiven promemoria.
För egen del hava ämbetsverken anfört följande:

»Cyanväte finnes ej särskilt upptaget i gällande tulltaxa. Till följd härav
och då föreningen är att anse såsom ett kemiskt-tekniskt preparat, hänföres
den nu till tulltaxerubrik 1259: Kemiskt-tekniska preparat, ej särskilt nämnda,
med tull av 15 procent av värdet.

14

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.

Cyanväte användes huvudsakligen för utrotande av ohyra och annan dylik
bostadsdesinfektion. Om man bortser från de senaste åren, har varan ej
varit föremål för införsel, enär den framställts på desinfektionsplatsen i omedelbart
samband med användningen genom att låta svavelsyra inverka på
cyannatrium eller cyankalium.

Under senare åren har man emellertid i stigande omfattning börjat använda
i fabriker färdigställt cyanväte, vilket förts i handeln absorberat i
lämpligt ämne i fast form, ofta därjämte med tillsats av en mindre halt
varnande ämnen (tårgas eller dylikt).

För den inhemska industrien torde nu gällande tull å cyanväte sakna betydelse,
enär någon inhemsk industriell tillv erkning i Sverige av cyanväte
icke förekommer. I den mån tullfrihet å varan skulle inskränka bruket att
genom inverkan av svavelsyra på cyannatrium eller cyankalium vid
desinfektion frigöra cyanväte, skulle detta visserligen minska den inhemska
efterfrågan pa svarelsyra, som är en tullskyddad och i Sverige tillverkad
produkt. Emellertid är användningen av svavelsyra för detta ändamål mycket
obetydlig och torde icke ens uppgå till en procent av hela den inhemska
tillverkningen av svavelsyra för avsalu.

Ämbetsverken anse därför, att cyanväte, sedan det numera blivit en handelsvara,
hör upptagas i tulltaxan och, liksom cyankalium och cyannatrium,
vara tullfritt. Med hänsyn till det allmänna intresset ur hygienisk synpunkt
att icke försvåra tillgången till cyanvätepreparat, som fått vidsträckt
användning för vissa slag av bostadsdesinfektion, synes tullfriheten böra
omfatta alla sådana medel för desinfektion genom gasning eller rökning, i
vilka den huvudsakligen verksamma beståndsdelen utgöres av kemiskt fritt
cyanväte, även om detta ämne förekommer uppsuget i ett fast eller pulverformigt
absorbtionsmedel och är tillsatt med annat avdunstande ämne, som
har till uppgift att dels underlätta huvudgiftets verkan på vissa skadliga
organismer, dels genom lukt, tårretande effekt eller dylik tjäna såsom en
en varnande indikator på närvaro av cyanvätegas och därigenom minska
risken vid användning av sagda farliga gift för bär ifrågavarande
ändamål.»

I anslutning härtill hava ämbetsverken föreslagit

dels att tulltaxerubrik 1155 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

»Cyanväte (blåsyra), cyankalium och cyannatrium; ävensom blodlutsalt,
gult eller rött (ferro- och ferricyankalium, ferro- och
ferricyannatrium)................................................................................... »

dels att efter sagda rubrik i tulltaxan måtte införas följande anmärkning:

»Såsom cyanväte tullbehandla även desinfektionsmedel, bestående av fritt
cyanväte med tillsats av eller absorberat i andra ämnen.»

I likhet med ämbetsverken anser jag mig böra förorda den ifrågasatta
tullfriheten för cyanväte. Mot ämbetsverkens i sådant syfte avgivna förslag
till ändring i tulltaxan har jag intet att erinra. Jag får alltså hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att rubriken 1155 i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr SO) med

Kungl. Maj:ts proposition Nr 144. 15

tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa skall hava följande ändrade
lydelse:

»Cyanväte (blåsyra), cyankalium och cyannatrium; ävensom blodlutsalt,
gult eller rött (ferro- och ferricyankalium, ferro- och
ferricyannatrium).................................................................................... fria.

Anm. Såsom cyanväte tullbehandlas även desinfektionsmedel, bestående av
fritt cyanväte med tillsats av eller absorberat i andra ämnen.»

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bil. litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.