Kungl. Maj:ts proposition nr 112

Proposition 1955:112

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

1

Nr 112

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
folkomröstning angående högertrafik; given Stockholms
slott den 25 februari 1955.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden
vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till lag om folkomröstning angående högertrafik.

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås lagstiftning om anordnande av en allmän folkomröstning
angående högertrafik. Omröstningen föreslås äga rum den 16
oktober 1955. Förslaget behandlar i övrigt frågeställningen vid omröstningen
samt de tekniska anordningarna i samband med densamma.

1 Iiiliang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 112

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 112

Förslag

till

Lag

om folkomröstning angående högertrafik

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den 16 oktober 1955 skall genom allmän folkomröstning folkets mening
inhämtas om frågan, huruvida högertrafik bör införas på vägarna i riket.

Den som önskar att högertrafik införes röstar ja.

Den som önskar att vänstertrafik bibehålies röstar nej.

Röstande, som icke önskar taga ställning till frågan om höger- eller vänstertrafik,
äger avlämna blank röstsedel.

2 §•

För omröstningen indelas riket i omröstningsdistrikt. Kommun eller del
av kommun, som vid val till riksdagens andra kammare bildar ett valdistrikt,
skall utgöra ett omröstningsdistrikt.

Omröstningsförrättare är inom varje omröstningsdistrikt den som vid val
till andra kammaren är valförrättare; och skall vad i lagen om val till riksdagen
finnes stadgat om sådan valförrättare äga motsvarande tillämpning
beträffande omröstningsförrättare.

3 §•

Vid omröstningen skall då gällande röstlängd för val till andra kammaren
lända till efterrättelse.

Varje röstande äger en röst.

4 §•

Kungörelse angående omröstningen skall utfärdas av länsstyrelsen sist
den 27 september 1955. Om kungörelsen skall anslag äga rum efter vad
därom stadgas i lagen den 13 mars 1942 med vissa bestämmelser om kungörande
i kyrka. Kungörelsen skall tillika i erforderlig omfattning införas
i ortstidningar.

I kungörelsen skall angivas:

a) den fråga som skall besvaras vid omröstningen och det sätt på vilket
de röstande därvid äga giva sin mening till känna;

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

b) dag och tid för omröstningen;

c) omröstningsstället för varje omröstningsdistrikt; samt

d) erinran om rätt för röstande att i vissa fall utöva rösträtt inom riket
å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.

5 §•

Omröstningen förrättas å den tid på dagen, som i 58 § första stycket
lagen om val till riksdagen är stadgad för val till andra kammaren, dock
skall vad i andra stycket nämnda paragraf är föreskrivet om rätt för länsstyrelse
att förordna om annan tid äga motsvarande tillämpning.

Jämväl i övrigt skola beträffande ordningen för omröstningens förrättande
i tillämpliga delar gälla de bestämmelser som i lagen om val till riksdagen
givas med avseende å val till andra kammaren, såvida ej annat följer av vad
nedan stadgas.

I omröstningslokal skola finnas anslagna exemplar av lagen om val till riksdagen
och av denna lag ävensom av länsstyrelsens kungörelse angående omröstningen.

6 §.

Vid omröstningen skall begagnas röstsedel, som är av vitt papper utan
kännetecken och som innehåller ordet ja eller ordet nej eller är blank. Sådana
röstsedlar, lika till storlek och beskaffenhet, skola vid omröstningstillfället
finnas tillgängliga för de röstande.

7 §■

Vid omröstningen skola användas särskilda röstkuvert. Om beskaffenheten
av dessa och deras tillhandahållande skall i tillämpliga delar gälla
vad om valkuvert för val till andra kammaren är stadgat.

8 §•

Omröstning skall ske i den ordning, som för rösträtts utövande vid andrakammarval
är föreskriven; och äger äkta make, under villkor och på sätt
som för valsedelsförsändelse stadgas, avlämna röstsedel genom andra maken
med begagnande av röstscdelsförsändelse.

9 §•

När alla, som före det för omröstningens slut fastställda klockslaget inställt
sig i omröstningslokalen, avlämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden
omröstningen avslutad.

Omedelbart därefter företages preliminär röstsammanräkning. Bestämmelserna
i fi8 § lagen om val till riksdagen skola därvid äga motsvarande
tillämpning. Vid ordnande i grupper av sedlar, som avses under 3. d) av
nämnda paragraf, skall iakttagas att ja-sedlar sammanföras i eu grupp,
nej-sedlar i eu grupp samt blanka sedlar i eu grupp; och skall å omslag

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 112

till varje sådan grupp av sedlar antecknas de inneliggande sedlarnas antal
samt den grupp de tillhöra.

Protokoll skall vid förrättningen föras enligt formulär, som av Konungen
fastställes.

10 §.

Sedan det vid omröstningsförrättningen förda protokollet upplästs och
dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närvarande, förklaras
förrättningen i denna del avslutad.

Omröstningsförrättaren insänder därefter ofördröj ligen till länsstyrelsen
röstomslagen, vilka skola vara omsorgsfullt förseglade under minst två närvarandes
sigill, samt omröstningsprotokollet och röstlängden. Sker insändandet
med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

11 §•

Vad i 70 § lagen om val till riksdagen stadgas angående rätt för väljare att
vid val till andra kammaren i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning
eller konsulat skall äga motsvarande tillämpning å den som vid
omröstningen önskar avlämna röstsedel; och skola i fråga om förfarandet
i nämnda avseende gälla de i 71—75 §§ samma lag därom meddelade bestämmelserna.

12 §.

Länsstyrelsen skall, sedan röstomslag, omröstningsprotokoll och röstlängder
inkommit från alla omröstningsdistrikt i länet, vid offentlig förrättning
verkställa sammanräkning av de inom länet avgivna rösterna.

Angående sådan förrättnings förberedande och verkställande skall, med
iakttagande jämväl av bestämmelserna i 13 och 14 §§ denna lag, vad i
76—78 ävensom 83 och 84 §§ lagen om val till riksdagen är stadgat om
röstsammanräkning vid val till andra kammaren äga motsvarande tillämpning.

Röstsedlarna skola förvaras minst ett år efter det att omröstningsförrättningen
avslutats.

13 §.

Ogill är röstsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;

vilken, om den ej är blank, upptar annat ord än »ja» eller »nej».

Finnas i ett röstkuvert två likalydande röstsedlar, skall allenast en sedel
räknas. Finnas i annat fall än nu sagts i ett röstkuvert två röstsedlar eller
finnas i ett röstkuvert flera än två röstsedlar, äro de alla ogilla. Där i
röstkuvert finnes jämte röstsedel annat än sådan sedel, är röstsedeln ogill.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

14 §.

Omröstningens utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokollet
över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är omröstningsförrättningen
avslutad.

Sedan tid för besvär mot förrättningen utgått, insändes till inrikesdepartementet
avskrift av sammanräkningsprotokollet jämte uppgift, huruvida
besvär anförts.

15 §.

Sedan till inrikesdepartementet från länsstyrelserna inkommit protokoll
över de av dem förrättade sammanräkningarna och omröstningsförrättningarna
vunnit laga kraft, verkställes inför chefen för nämnda departement
sammanräkning av de inom hela riket avgivna rösterna.

16 §.

Förmenar någon, att folkomröstningen icke försiggått i laga ordning, äger
han att däröver hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden
att hos länsstyrelsen äska behörigt protokollsutdrag. Protokoll bör
inom tre dagar därefter till klaganden utlämnas; och skall han vid förlust
av talan sist inom tio dagar efter omröstningsförrättningens slut med sina
till Konungen ställda besvär inkomma till länsstyrelsen, som genom tillkännagivande
i länskungörelserna och i ortstidning utsätter viss kort tid,
inom vilken förklaring över besvären må av vederbörande till länsstyrelsen
avgivas. Sedan denna tid tilländagått, har länsstyrelsen att besvären jämte
de förklaringar, som må hava inkommit, ofördröj ligen till Konungen insända
för att i Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

17 §.

Det åligger kommunerna att tillhandahålla lämpliga omröstningslokaler
och att gälda kostnaden för de anordningar, som äga samband därmed.

Röstsedlar, kuvert och omslag skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas;
och skola med avseende härå bestämmelserna i 96 § lagen om val till
riksdagen äga motsvarande tillämpning.

18 §.

Angående statlig upplysningsverksamhet i samband med omröstningen
skall gälla vad därom särskilt bestämmes.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 25 februari 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam, Lindström, Lange.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om bestämmelser
rörande folkomröstning angående högertrafik.

Föredraganden anför följande.

I en denna dag avgiven proposition, nr 111, har Kungl. Maj :t på föredragning
av statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet föreslagit,
att en rådgivande folkomröstning angående frågan om högertrafik skall anordnas,
varvid tillika framlagts förslag rörande vissa anslag i samband med
omröstningen.

Det grundläggande stadgandet om rådgivande folkomröstning upptages i
49 § 2 mom. regeringsformen. Som bekant antogs vid 1954 års riksdag1
såsom vilande ändrad lydelse av nämnda stadgande jämte därtill anslutande
bestämmelser i riksdagsordningen, vilken ändring syftade till ett
utbyggande av folkomröstningsinstitutet i viss omfattning. Den angivna
författningsändringen är emellertid alltjämt beroende på vidare grundlagsenlig
behandling. Enligt den äldre lydelse av 49 § 2 mom. regeringsformen,
som sålunda fortfarande gäller, ankommer det på Konungen och
riksdagen gemensamt att besluta om allmän folkomröstning, när det i
ärende av särskild vikt prövas nödigt att före dess avgörande inhämta
folkets mening. Beslutet skall ges formen av samfällt stiftad lag, vilken
tillika skall innehålla bestämmelser om den eller de frågor som skall besvaras
samt om tid och sätt för omröstningen. Handläggningen av nämnda
lagfråga ankommer på justitiedepartementet. Med anledning härav har
inom justitiedepartementet utarbetats förslag till lag om folkomröstning
angående högertrafik. Detta förslag ansluter sig i tillämpliga delar nära
till det förslag till en allmän folkomröstningslag som tidigare framlagts

1 Prop. nr 193; KU uti. nr 16.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

av 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning (SOU 1952: 7).1 Jag
vill emellertid betona att jag med det nu framlagda förslaget icke avsett
att taga ståndpunkt till den närmare utformningen av de generellt tilllämpliga
lagbestämmelser om allmän folkomröstning, vilka enligt vad vid
folkomröstningsreformen förutsatts skall utfärdas i samband med ikraftträdandet
av de nya grundlagsstadgandena i ämnet.

Rörande innehållet i lagförslaget anhåller jag nu få lämna en kortfattad
redogörelse.

Såsom framgår av den i proposition nr 111 lämnade redogörelsen avser
den ifrågasatta trafikomläggningen endast vägtrafiken. Någon ändring beträffande
järnvägstrafiken ifrågasätts alltså icke. I övrigt må beträffande
utformningen av frågeställningen vid omröstningen hänvisas till vad chefen
för kommunikationsdepartementet anfört i denna del. Enligt förslaget
skall endast en fråga föreläggas de röstande, och denna fråga skall gälla,
huruvida högertrafik bör införas på vägarna i riket. Frågan skall besvaras
med ja eller nej. Omröstningspropositionen har i anslutning härtill
utformats sålunda, att den som önskar att högertrafik införes röstar ja,
medan den som önskar att vänstertrafik bibehålies röstar nej. För att
lämna tillfälle åt röstande, som ej önskar taga ställning till frågan om höger-
eller vänstertrafik, att ge uttryck häråt har det vidare ansetts lämpligt
att i förslaget uttryckligen ange att den röstande i sådant fall äger avlämna
blank röstsedel.

Det är av vikt att folkomröstningen företages så snart, att det slutliga
ställningstagandet från statsmakternas sida i sakfrågan ej alltför länge
uppskjutes. Omröstningen bör därför såvitt möjligt äga rum under innevarande
år. Å andra sidan har man att räkna med att en ej obetydlig tid
åtgår för de administrativa förberedelserna för omröstningen. Även förberedandet
och genomförandet av den upplysningsverksamhet, som enligt
kommunikationsministerns förslag skall föregå omröstningen, kräver tid.
Omröstningen torde därför icke kunna äga rum förrän mot slutet av detta
år. Liksom de allmänna valen bör omröstningen företagas på en sön- eller
helgdag. Jag föreslår såsom lämplig dag för omröstningen söndagen den
16 oktober 1955.

Rätt att deltaga i omröstningen tillkommer enligt 49 § 2 mom. regeringsformen
en var som är röstberättigad vid val till riksdagens andra kammare.
Det synes naturligt att även reglerna för förfarandet vid folkomröstningen
utformas i nära överensstämmelse med vad gäller för valen till andra kammaren.
Denna princip ligger också till grund för det förut omnämnda förslaget
av folkomröstningsutredningen till generella bestämmelser om allmän
folkomröstning, och samma system tillämpades även i stort sett redan
vid anordnandet av 1922 års förbudsomröstning. Liksom då skedde
hör således för rösternas avlämnande riket indelas i omröslningsdistrikt

1 Utredningens förslag Ull lag om allmän folkomröstning har såsom bilaga A fogats till prop.
nr 19ii: 1954.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 112

motsvarande valdistrikten vid valen till andra kammaren. Såsom omröstningsförrättare
bör tjänstgöra valnämnd, magistrat eller av magistraten
utsedda deputerade, vilka vid samma val fungerar som valförrättare. Avgörande
för frågan om rösträtt vid omröstningen bör på motsvarande sätt
vara den röstlängd som vid tiden för omröstningen gäller för andrakammarval.
Bestämmelser i nu nämnda hänseenden har upptagits under 2 och
3 §§ i lagförslaget. I sistnämnda paragraf har även uttryckligen fastslagits
att varje röstande vid omröstningen äger en röst.

Kungörande av val till andra kammaren sker genom länsstyrelsens försorg.
Även såvitt angår den nu ifrågavarande omröstningen bör till ledning
för de röstberättigade särskild kungörelse utfärdas. Förutom den fråga
som därvid skall besvaras och sättet för frågans besvarande, bör i kungörelsen
angivas bl. a. dag och tid för omröstningen ävensom den lokal, där röstning
för varje distrikt skall äga rum. Kungörelsen synes jämväl i detta fall
lämpligen böra för varje län ombesörjas av länsstyrelsen. Den tid då kungörelsen
sist skall utfärdas är enligt förslaget —- i anslutning till motsvarande
bestämmelse för andrakammarvalen — bestämd till 19 dagar före omröstningen,
d. v. s. den 27 september. Föreskrifterna rörande omröstningens
kungörande ha upptagits under förslagets 4 §.

I fråga om den tid på dagen då röstande har att inställa sig i röstningslokalen
för utövande av sin rösträtt gäller enligt 58 § första stycket lagen
om val till riksdagen att val skall fortgå mellan klockan 9 och 15 samt
vidare på landet mellan klockan 17 och 20 och i stad mellan klockan 17
och 21, dock med uppehåll för tid då högmässogudstjänst pågår. Enligt
andra stycket av samma paragraf äger länsstyrelsen emellertid att inom
vissa närmare angivna gränser fastställa andra tider för valets förrättande,
när det befinnes lämpligare. En hänvisning till dessa bestämmelser har
gjorts i 5 § första stycket av lagförslaget.

Vad härefter angår själva röstningen torde det vara lämpligt — eftersom
enligt förslaget endast en fråga skall föreläggas de röstberättigade — att
vid förrättningen användes skilda sedlar för ja- och nej-röstning. I överensstämmelse
med vad vid de allmänna valen är brukligt synes böra föreskrivas
att den röstande skall inlägga röstsedeln i ett särskilt röstkuvert. En
liknande ordning tillämpades för övrigt också vid förbudsomröstningen år
1922.

Röstsedlar bör i likhet med valsedlar tillverkas av vitt papper och sakna
kännetecken. I fråga om röstkuvertens beskaffenhet saknas anledning avvika
från vad gäller valkuvert. Det torde dock vara lämpligt att kuverten
förses med sådan ändamålsbeteckning, att deras användning vid omröstningen
därav framgår. Under förutsättning att på sätt nu förordats röstkuvert
begagnas vid röstningen torde däremot ej föreligga skäl att åsätta
röstsedlarna någon ändamålsbeteckning. Röstsedel skall därför ej innehålla
annat än ordet »ja» eller »nej». För röstande som icke vill uttrycka någon
bestämd mening skall sedeln i dess helhet vara blank. För röstningens fullgörande
bör tryckta ja- och nej-sedlar ävensom blanka sedlar samt kuvert

9

Knngl. Maj.ts proposition nr 112

tillhandahållas de röstande i omröstningslokalen. Något tvång att för jaoch
nej-röstning begagna tryckt sedel synes dock ej böra föreskrivas. Enligt
förslaget skall röstande alltså vara oförhindrad att rösta med en avhonom
själv eller annan skriven sedel eller med sedel, på vilken ordet »ja»
eller »nej» eljest blivit tydligt anbragt.

De bestämmelser rörande röstsedlar och röstkuvert, vilka jag i anslutning
till det anförda funnit mig böra förorda, upptages i 6 och 7 §§. Till dessa
bestämmelser har även knutits ett stadgande om ogiltighet i vissa fall av
verkställd röstning. Stadgandet härom, som återfinns i 13 §, innebär att
röstsedel skall anses ogill, därest till sedeln använts annat än vitt papper
eller å sedeln finns något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt, eller sedeln — där den ej är blank — upptar annat svar
än »ja» eller »nej». Härtill kommer vissa föreskrifter för sådana fall då i
röstkuvert inlagts flera röstsedlar eller, jämte röstsedel, annat än sådan sedel.
Vad i sistnämnda avseende föreslagits överensstämmer helt med de bestämmelser
som för liknande fall gäller med avseende a allmänna val.

1 fråga om förfarandet vid röstningen liksom ordningen vid förrättningen
i övrigt hänvisas i förslaget (8 § jämte 5 § andra stycket) till motsvarande
bestämmelser för andrakammarval. Röstningen förutsättes sålunda
tillgå på i huvudsak följande sätt. Till röstberättigad som anmäler sig för
röstning utlämnas ett röstkuvert, varefter han på eu med skärm eller dylikt
avskild plats i lokalen, där hans förehavanden ej kan iakttagas, inlägger
en röstsedel i kuvertet och tillsluter detta. Sedan den röstande framlämnat
det tillslutna kuvertet och det genom röstlängden kontrollerats att
han är röstberättigad i distriktet, nedlägger ordföranden kuvertet i rösturnan,
i samband varmed i röstlängden antecknas att rösträtten utövats
vid omröstningen. Att före röstningen även röstsedlar skall tillhandahållas
de röstande har redan anförts. Det ligger i sakens natur att tillhandahållandet
av röstsedlar skall ske på sådant sätt att rösthemligheten kan bevaras.
Den röstande bör därför äga att på lämplig plats i lokalen, som är skyddad
för insyn och där röstsedlar av förekommande typer framlagts, själv förse
sig med erforderlig röstsedel.

Den meddelade hänvisningen till vallagen beträffande ordningen vid förrättningen
innebär bl. a. alt omröstningsförrättaren äger meddela de föreskrifter
för ordningens upprätthållande och förrättningens behöriga fortgång,
vartill han finner skäl. I anslutning till nämnda befogenhet torde det
även ankomma på omröstningsförrättaren att tillse, att utlämnandet av röstsedlar
anordnas på lämpligt sätt. Jämväl de föreskrifter av lormell natur,
vilka i fråga om andrakammarvalen gäller med avseende å förrättningen
och uppehåll däri, skall i förevarande fall lända till efterrättelse.

1 detta sammanhang förtjänar slutligen särskilt nämnas att röstande som
på grund av kroppsligt fel är oförmögen att avgiva sin röst i föreskriven
ordning, liksom vid val, skall äga att vid röstningen anlita biträde av den
han själv därtill utser.

Vad hittills anförts om utövandet av rösträtt vid omröstningen har när 2

Ilihang till riksdagens protokoll I9.rt.r>. i an ml. AV 112

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 112

inast avsett den vanliga formen av röstning genom personlig inställelse
inför omröstningsförrättaren. För att underlätta för de röstberättigade att
deltaga i omröstningen torde emellertid de möjligheter till röstning i annan
ordning, som i sådant syfte medgivits för allmänna val, böra ges motsvarande
tillämpning vid denna omröstning. Såväl röstning genom äkta make som
s. k. poströstning bör alltså kunna äga rum i samma omfattning som vid
val. I enlighet härmed har under 8 § i förslaget intagits ett stadgande att
äkta make vid omröstningsförrättningen skall äga att, under villkor och på
sätt som för valsedelsförsändelse är stadgat, avlämna röstsedel genom andra
maken med begagnande av röstsedelsförsändelse. Vidare hänvisas i 11 §
till de bestämmelser som meddelats för andrakammarval om rätt till röstning
i vissa fall å postanstalt, beskickning eller konsulat.

Beträffande sammanräkningen av de avgivna rösterna gäller i fråga om
andrakammarvalen att sammanräkning verkställs av länsstyrelserna var
för sitt län, dock räknas valsedlarna dessförinnan preliminärt av valförrättarna
omedelbart efter röstningens slut. Även vid val av kommunalfullmäktige
är länsstyrelsen sammanräkningsmyndighet, varemot vid stadsfullmäktigval
sammanräkningen utförs av magistraten eller valnämnden i staden.
Sammanräkningen vid den omröstning som nu är ifråga torde — då
rösterna fördelar sig på ett fåtal grupper — bli mindre krävande än vid val.
Det kunde därför ifrågasättas att för detta fall anförtro åt omröstningsförrättarna
att verkställa slutlig sammanräkning av rösterna, vilken ordning
tillämpades vid folkomröstningen 1922. Emellertid har folkomröstningsoch
valsättsutredningen i sitt förslag till lag om allmän folkomröstning
stannat för den uppfattningen, att den slutliga röstsammanräkningen vid
sådan folkomröstning alltid bör liksom vid andrakammarvalen handläggas
av länsstyrelserna. Utredningen har därvid bl. a. erinrat om att i samman -räkningsförfarandet ingår även prövning av giltigheten av de avgivna rösterna.
Uppgiften är enligt utredningens mening ej heller så tidskrävande,
att någon nämnvärd fördel skulle vara förenad med att i fall sådana som
det föreliggande, där endast en fråga framlägges till besvarande, den slutliga
röstsammanräkningen skulle fullgöras av omröstningsförrättarna. Härutöver
kan även påpekas att det i varje fall torde böra ankomma på länsstyrelsen
att sammanräkna poströster, varjämte denna myndighet, om rösterna
för varje omröstningsdistrikt slutligt räknas omedelbart i samband
med röstningen, dock skulle ha att verkställa en sammanräkning för länet
med ledning av de från omröstningsförrättarna översända protokollen. Vid
nämnda förhållanden har jag för min del ej funnit tillräckliga skäl föreligga
att i detta hänseende förorda någon principiell avvikelse från det förfarande
som tillämpas för andrakammarvalen.

I enlighet härmed upptas i 9 § av förslaget bestämmelser om röstningens
avslutande och preliminär röstsammanräkning i omedelbart samband därmed,
varjämte i 12—14 §§ regleras förfarandet vid slutlig röstsammanräkning
inför länsstyrelsen.

Sedan protokollet över länsstyrelsens sammanräkning blivit uppläst, är

Kungl. Maj.ts proposition nr 112

11

omröstningsförrättningen att anse som avslutad, vilken bestämmelse har
betydelse bl. a. för beräkning av besvärstid. Uträknandet av omröstningsresultatet
för hela riket torde böra ankomma på inrikesdepartementet, som
även har att liksom vid val handlägga övriga administrativa frågor i samband
med omröstningen. Efter utgången av besvärstiden skall länsstyrelsen
därför till inrikesdepartementet insända avskrift av sammanräkningsprotokollet
jämte uppgift, huruvida besvär anförts. Med ledning av de insända
protokollen verkställes därefter inför chefen för nämnda departement
sammanräkning av de inom hela riket avgivna rösterna.

Den i förslaget intagna besvärsbestämmelsen (16 §) har utformats i
överensstämmelse med vad gäller talan mot val till andra kammaren.

Kostnaderna för förrättningen torde böra fördelas mellan kommunerna
och statsverket på samma sätt som kostnader för andrakammarval. Ett
stadgande härom har upptagits i 17 §.

Slutligen har i 18 § upptagits en hänvisning till vad som bestämmes angående
statlig upplysningsverksamhet i samband med omröstningen.

Föredraganden hemställer härefter, att det inom justitiedepartementet
sålunda upprättade förslaget till lag om folkomröstning angående högertrafik
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Sven Fischier