Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219

Proposition 1913:219

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.

1

Nr 219.

Kunql. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
fortsättande av civilkommissionens verksamhet tillsvidare
till den 1 juli 1915; given Stockholms slott den 21 mars
1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen medgiva,

att kostnaderna för fortsättande av civilkommissionens verksamhet
tillsvidare till den 1 juli 1915 må på sätt hittills skett förskjutas av
tillgängliga medel för att sedermera anmälas till ersättande.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

David Bergström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 165 käft. (Nr 219.)

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.

Utdrag ur protokollet över lantför svar sär enden^ hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Negenten i statsrådet
ä Stockholms slott den 27 mars 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen
anförde chefen för förstnämnda departement:

»Den 28 februari 1908 medgav Kungl. Maj:t tillkallande av sakkunniga
personer för verkställande av utredning, i vad mån kontroll
av eller samarbete med civila personer lämpligen borde äga rum inom
det militära området, omfattningen av dylik kontroll eller samarbete
samt organisationen därav.

Uti den 10 december 1908 avgivet yttrande förklarade dessa sakkunniga,
att särskilt vid en tidpunkt, då nationen stod inför det fulla
uttagandet av de betydande ekonomiska och personliga offer, som den
genom 1901 års genomgripande härordning pålagt sig, torde det få
anses som en angelägenhet av största vikt, att ingenting eftersattes,
som kunde finnas ägnat att bidraga därtill att för varsverket måtte

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 219.

inom alla samhällslager kunna uppbäras av tillit och förtroende, varförutan
det otvivelaktigt komme att sakna sin väsentligaste inre styrka.
De sakkunniga föreslogo därför tillsättande av en civilkommission, vars
uppgift i huvudsak skulle vara att kontrollera förvaltningen av de för
försvaret anslagna medlen samt de värnpliktigas behandling och vård.

Den 11 december 1908 beslöt Kung!. Maj:t att för angivna ändamål
tillsätta en kommission av sju personer och föreskrev tillika, att denna
kommission, civilkommissionen, för vilken instruktion samma dag utfärdades,
genast skulle träda i verksamhet, att kommissionens arbete
skulle fortgå under högst fem år från den 11 december 1908; samt att
såsom gottgörelse för fullgörandet av ifrågavarande uppdrag skulle utgå
dels årsarvoden av femtusen kronor till ordföranden och tretusen kronor
till en var av ledamöterna, dels under tjänstgöring i samlad kommission
eller dess avdelning dagarvode å fem kronor till den, som vore bosatt
å den ort, där tjänstgöringen ägde rum, eller till följd av annat allmänt
uppdrag uppehölle sig därstädes, men eljest å tio kronor, dels ock under
förekommande resor reseersättning och dagtraktamente enligt tredje
klassen i resereglemente!, samt att till kommissionens sekreterare, eller
den, som i hans ställe åtföljde kommissionen, under förekommande resor
finge utgå ersättning enligt nyssnämnda klass i resereglemente! Kostnaderna
för kommissionen, närmare angivna i instruktionens sista paragraf,
skulle enligt Kungl. Maj:ts beslut förskjutas av arméförvaltningen
och framdeles hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande.

Den för civilkommissionens verksamhet föreskrivna tiden av högst
fem år utgår under nästkommande december, och då en förlängning
av kommissionens verksamhet enligt min åsikt icke bör medgivas utan
Riksdagens hörande, anhåller jag att nu få bringa denna fråga under
Kungl. Maj ds prövning.

Jag erinrar i detta sammanhang därom, att redan innan civilkommissionen
upprättades, Andra kammaren upprepade gånger, åren 1901,
1903 och 1904, i anslutning till ett vid förstnämnda års riksdag väckt
förslag om upprättande av ett nytt folkrepresentativt ämbete till kontroll
över landets militärväsen, uttalat sig för en utredning av frågan
om lämpligaste sättet att åstadkomma en dylik kontroll. Vid de båda
sistnämnda riksdagarna gav Andra kammaren till känna sin ståndpunkt
i ämnet på det sätt, att kammaren för sin del beslöt att i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta allsidigt utreda frågan
om åvägabringande, genom utvidgande av redan befintliga institutioner
eller genom upprättande av ett särskilt ämbete eller annorledes,

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 21 .

av en effektiv kontroll över lagars och författninga s efterlevnad inom
armén och flottan samt för Riksdagen framlägga förs a g till de ändringar
i gällande grundlagar, vartill utredningen gåve anle ning.

Inom kort lärer detta spörsmål upptagas till redning. Och till
nästa år, då förslag till ny strafflag för krigsmakte samt ny förordning
om krigsdomstolar och rättegången därstäd s väntas föreligga
till Riksdagens prövning, torde förslag till definitiv lösning jämväl av
nu berörda fråga kunna för Riksdagen framläggas.

Förutsatt att den framställning, som då kan k rama att göras till
Riksdagen, innefattar förslag till ändringar i gru dlagarna, kan en
därpå grundad ny ordning för ifrågavarande kontr 11 först efter slutgiltigt
antagande av grundlagsändringarna vid 1915 års riksdag komma
till tillämpning.

Under sådana omständigheter synes lämpligast, att civilkommissionens
verksamhet förlänges tillsvidare till den 1 juli 1915. Sk lie under tiden någon
av kommissionens nuvarande ledamöter avgå, torde dock ankomma på
Kungl. Maj:ts prövning, huruvida den sålunda uppkomna ledigheten bör
fyllas; och naturligtvis bör Kungl. Maj:t äga full frihet att under tiden
vidtaga de ändringar i instruktionen, som kunna befinnas erforderliga.

Kostnaderna för kommissionen torde framdeles liksom hittills kunna
av tillgängliga medel förskjutas för att framdeles anmälas till ersättande.

Jag hemställer alltså, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgiva,

att kostnaderna för fortsättande av civilkommissionens verksamhet
tillsvidare till den 1 juli 1915 må på sätt hittills skett förskjutas av
tillgängliga medel för att sedermera anmälas till ersättande.))

Till denna departementschefens, av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och
skulle till Riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

o

Gunnar Åkerman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1913.

Det här är en proposition

En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen. Det kan vara ett förslag till ny lagstiftning, lagändringar eller riktlinjer. En proposition innehåller förslagspunkter, som kan fördelas på olika utskott för beredning.

Allt eftersom förslagspunkterna har beslutats hittas de under rubriken beslut längre ned på denna sida.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket