Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 122 (Proposition 1910:122)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 122.

N:o 122.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående
ändring i bestämmelser rörande tillämpning å personalen
vid marinintendenturkåren af grunderna för pensionering
af flottans befäl och underbefäl med vederlikar; gifven
Stockholms slott den 18 mars 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen

medgifva sådan ändring i de af Riksdagen godkända och af Kungl.
Maj:t den 11 december 1903 fastställda bestämmelser angående tillämpning
å personalen vid marinintendenturkåren af grunderna för pensionering
af flottans befäl och underbefäl med vederlikar,

att den, som från flottans civilstat, kustartilleriet eller flottans
pensionskassa öfvergått till marinintendenturkåren, må äga att såsom
tjänstetid för erhållande af pension och fyllnadspension tillgodoräkna sig
den tid, han varit såsom extra ordinarie kammarskrifvare anställd vid
flottan eller pensionskassan, äfven om han icke jämlikt reglementet för
flottans pensionskassa erlagt retroaktiva pensionsafgifter för samma tid.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahallas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. A. Elirensvärd.

Bill. till Ililisd. Prat. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 90 Häft. (No 122.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d
Stockholms slott den 18 mars 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,
grefve Ehrens''vård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,
von Sydow.

Ang. ändring!
bestämmelser
rörande
tillämpning å
personalen vid
marinintendenturkårenaf

grunderna för
pensionering
af flottans
befäl och
underbefäl
med

vederlikar.

Departementschefen, statsrådet grefve Ehrensvärd anförde i underdånighet: »På

sätt jag redan omförmält i mitt yttrande till statsrådsprotokollet
öfver sjoför»varsärenden den 14 januari innevarande år, hafva de
sakkunniga, som den 18 februari 1909 afgifvit betänkande öfver frågor
rörande marinintendenturkårens organisation m. m., däri framställt förslag
till viss ändring i gällande grunder för pensionering af kårens
personal. Jämte det jag, på grundvalen af de sakkunnigas framställningar,
hemställde om proposition till Riksdagen rörande utvidgning af
marinintendenturkåren in. in., anhöll jag att få beträffande förslaget i
hvad det rörde pensioneringen gorå särskild underdånig framställning;
och torde det nu tillåtas mig att upptaga denna fråga.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 122.

Efter det 1903 års riksdag i hufvudsak bifallit Kung!. Maj:ts förslag
om inrättande af marinintendenturkåren, förordnade Kungl. Maj:t genom
nådigt bref den 11 december 1903 till direktionen öfver flottans pensionskassa
i öfverensstämmelse med Riksdagens beslut, bland annat,

»att de af Kungl. Magt den 3 oktober 1876 fastställda grunder för
pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar skola
från och med år 1904 tillämpas å personalen vid flottans marinintendenturkår,
med iakttagande,

att fyllnadspension, beräknad enligt l:a punkten af nämnda grunder,
utgår endast till flen, som är berättigad till pension ur flottans
pensionskassa samt erhåller afsked efter uppnådda 65 lefnads- och 35
tjänstår;

. att clen, som från ordinarie tjänst vid flottans civilstat öfvergått till
marinintendenturkåren, må äga att såsom tjänstetid för erhållande af
pension och fyllnadspension tillgodoräkna sig den tid, han varit såsom
extra ordinarie kammarskrifvare anställd vid flottan, äfven om han icke
jämlikt reglementet för flottans pensionskassa erlagt retroaktiva pensionsafgifter
för sistnämnda tid.»

Ofvan nämnda sakkunniga hafva, under erinran om bestämmelserna
i berörda nådiga bref, anfört, hurusom vid marinintendenturkårens uppsättning
äfvensom sedermera åtskilliga extra ordinarie kammarskrifvare vid
flottans civilstat jämte en extra ordinarie kammarskrifvare vid flottans
pensionskassa vunnit anställning vid kåren. Med förut omförmälda affattning
af bestämmelsen om rätt för personal att i pensionshänseende
tillgodoräkna sig tjänstetid före ordinarie anställning'' vore emellertid nyssnämnda
tjänstemän icke till sådan förmån berättigade. Enär likväl dessa
tjänstemän genom sin anställning vid marinintendenturkåren efter att
förut hafva varit extra ordinarie kammarskrifvare inträdde i samma förhållanden,
som gifvit anledning till den nämnda undantagsbestämmelsen,
syntes det de sakkunniga vara med rättvisa öfverensstämmande, att enahanda
medgifvande blefvo dem beredt.

Af en genom de sakkunniga föranstaltad, vid deras betänkande fogad
utredning framgick, dels att icke mindre än 13 tjänstemän vid marinintendenturkåren,
hvilka vid sin anställning därstädes varit extra ordinarie
kammarskrifvare vid flottans civilstat, skulle för vinnande af full pension
behöfva kvarstå i tjänst från 2 till 15 år, sedan de uppnått 65 lefnadsår,
d.els och, att, därest det af de sakkunniga förordade medgifvandet vunne
tillämpning, för fy2 af dessa möjlighet bereddes att med fulla pensionsförmåner
afgå vid nämnda lefnadsålder.

Kung1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 132.

De sakkunniga hafva vidare erinrat, att i enlighet med 1907 års
riksdags beslut kustartilleriets regementsintendenter och fästningsförvaltare
från och med år 1908 öfverflyttats till marinintendenturkåren.
Af dessa komme eu icke att vid 65 års ålder innehafva det för pensionsrätt
erforderliga antalet tjänstår. Denne marinintendent hade emellertid
från extra ordinarie kammarskrifvare vid flottans civilstat vunnit ordinarie
anställning därstädes och från denna anställning tillträdt befattningen
vid kustartilleriet. Ehuru han till marintendenturkåren öfvergått från
kustartilleriet och icke direkt från flottans civilstat, blefve det enligt de
sakkunnigas mening icke annat än med rättvisa förenligt, att äfven han
i fråga om tillgodoräknande för pensionsrätt af tjänstetid såsom extra
ordinarie tjänsteman likställdes med de marinintendenter, som från flottans
civilstat öfvergått till marinintendenturkåren.

Öfver de sakkunnigas ifrågavarande framställning hafva infordrade
utlåtanden afgifvits af marinöfverintendenten, direktionen öfver flottans
pensionskassa samt statskontoret.

Marinöfverintendenten har därvid förklarat sig instämma i hvad de
sakkunniga uti förevarande afseenden uttalat.

Direktionen öfver flottans pensionskassa har erinrat, att i nådiga
skrifvelsen till direktionen den 28 november 1902 angående tillämpning
å personal vid flottans marinläkarkår samt å läkare vid kustartilleriet al
grunderna för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar
stadgats, att såsom tjänstetid, hvilken grundar rätt till pension och
fyllnadspension, skall räknas hela den tid, löntagaren stått i statens tjänst.

Då sålunda icke någon inskränkning i beräkningen af tjänstetiden
såsom grund för rätt till pension föreskrifvits för marinläkarkårens
personal, syntes det direktionen vara med rättvisa och billighet öfver-,
ensstämmande, att den af de sakkunniga föreslagna förmånen vid beräkning
af tjänstår i pensionshänseende tillförsäkrades ifrågavarande
tjänstemän vid marinintendenturkåren.

Utöfver den af de sakkunniga i ämnet förebragta utredning har
direktionen, beträffande den af de sakkunniga nämnde tjänsteman vid
marinintendenturkåren, som före anställningen därstädes Ararit extra ordinarie
kammarskrifvare vid flottans pensionskassa, framhållit, att enligt
bestämmelse i gällande reglemente för pensionskassan tjänsteman vid
densamma hade lika med sina vederlikar vid flottan tur och befordringsrätt
till tjänst vid flottan. Vid sådant förhållande förelåge, enligt direktionens
mening, skäl, att hans tjänstetid såsom extra ordinarie tjänsteman
vid pensionskassan skulle få tillgodoräknas honom vid beräkning af
tjänstår i pensionshänseende.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts har direktionen afgifva
förslag till ändring i de på 1903 års riksdags beslut grundade
bestämmelser rörande pensionering af marinintendenturkårens personal.

Statskontoret har förklarat sig anse de sakkunnigas omförmälda
framställning vara förtjänt af bifall och på grund däraf, med biträdande
af berörda af direktionen formulerade förslag till ändrade bestämmelser,
tillstyrkt, att detta måtte föreläggas Riksdagen till godkännande.

För egen del finner jag de sakkunnigas ifrågavarande, af myndigheterna
understödda framställning grundad å starka billighetsskäl, hvarför
den af mig biträdes; och hemställer jag fördenskull i underdånighet, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva sådan ändring i de af
Riksdagen godkända och af Kungl. Maj:t den 11 december 1903 fastställda
bestämmelser angående tillämpning å personalen vid marinintendenturkåren
af grunderna för pensionering af flottans befäl och underbefäl
med vederlikar,

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla; och skulle nådig proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga vid detta prokoll
utvisar.

Ex protocollo:
It. Sundin.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 90 Häft.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 122

Propositioner och skrivelser