Kungl. Majlis proposition nr 193 (Proposition 1938:193)

Kungl. Majlis proposition nr 193.

Nr 193.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 25 kap. 8 § rättegångsbalken; given
Stockholms slott den 12 mars 1938.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 25 kap. 8 §
rättegångsbalken.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 193.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse ay 25 kap. 8 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 25 kap. 8 § rättegångsbalken skall erhålla följande
ändrade lydelse:

25 KAP.

8 §.

Då mål---till efterrättelse. Har underrätt dömt tilltalad till straff arbete

i minst sex månader, fängelse i minst ett år eller avsättning eller ock
till förvaring eller internering i säkerhetsanstalt, skall rätten i utslaget erinra
den tilltalade örn vad han enligt 27 kap. 15 § första stycket har att iakttaga
för att bliva personligen hörd inför hovrätten.

Vill någon klaga över annat av underrätt meddelat beslut än i första stycket
sägs, och begär han hos rätten underrättelse örn vad i sådant avseende
iakttagas bör, varde ock därom underrättelse efter ty nu är sagt lämnad. Sökes
hos häradshövding sådan underrättelse, då rätten ej sitter, varde den av
honom meddelad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1938.

''Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 18 februari 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler fråga om
ändrad lydelse av 25 kap. 8 § rättegångsbalken samt anför därvid:

»Genom den vid 1936 års riksdag beslutade lagstiftningen angående utsträckt
användning av muntliga förhör i hovrätt har tilltalad i brottmål, i
viss utsträckning, tillerkänts rätt att bliva personligen hörd inför hovrätten.
Sålunda stadgas i 27 kap. 15 § första stycket andra punkten rättegångsbalken,
sådant lagrummet lyder enligt lag den 29 maj 1936 (nr 219), att då klagande,
som dömts till straffarbete i minst sex månader, fängelse i minst ett år eller
avsättning,- i besvärsskriften eller, om hovrätten förordnat om vedcrpartens
hörande över besvären, inom den i 10 § för förklarings avgivande föreskrivna
tid begärt att bliva personligen hörd inför hovrätten, muntligt förhör skall äga
rum, där ej särskilda skäl däremot äro. I tredje stycket av 27 kap. 15 § föreskrives
att, efter besvär av allmän åklagare eller målsägande, ändring ej må
göras — utom i vissa angivna undantagsfall — i underrättens utslag i fråga
örn straff, utan att tilltalad, som före förklaringstidens utgång framställt begäran
att bliva personligen hörd inför hovrätten, beretts tillfälle att komma
tillstädes vid muntligt förhör. Enligt lag den 18 juni 1937 (nr 469) skall vad i
27 kap. 15 § första stycket andra punkten föreskrivits jämväl gälla i fråga om
tilltalad, som dömts till förvaring eller internering i säkerhetsanstalt, samt
stadgandet i tredje stycket även gälla beträffande underrätts utslag i fråga
om förvaring eller internering i dylik anstalt eller i fråga örn tvångsuppfostran.
Sistnämnda lag har genom kungörelse den 11 februari 1938 (nr 39)
satts i kraft utom såvitt angår förvaring och internering i säkerhetsanstalt.

I denna del träder lagen i kraft den dag Konungen förordnar.

I propositionen (nr 146) till 1936 års riksdag med förslag till ifrågavarande
lagstiftning framhöll föredragande departementschefen, bland annat, att det
borde sörjas för att den tilltalade på betryggande sätt erinrades örn sin befogenhet
att för det i 27 kap. 15 § tredje stycket avsedda fall göra framställning
örn förhörs utsättande. I överensstämmelse härmed upptogs också i 27 kap.

II § ett stadgande av innebörd att, då fråga är örn sådan ändring i underrätts
utslag som avses i 27 kap. 15 § tredje stycket, skall vid kommunikationen med

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

motparten av klagandens besvär å besvärsskriften antecknas erinran om vad
klaganden enligt sistnämnda lagrum har att iakttaga för att bliva personligen
hörd inför hovrätten.

Någon motsvarande bestämmelse för det fall som avses i 27 kap. 15 §
första stycket andra punkten meddelades däremot icke. Då det emellertid
synts angeläget, att en tilltalad jämväl i sistnämnda fall erinras om sin rätt
att påkalla muntligt förhör inför hovrätten, har i en inom justitiedepartementet
upprättad promemoria i ämnet föreslagits att en dylik erinran
skulle lämnas i underrättens besvärshänvisning. Föreskrift härom borde
enligt uttalande i promemorian upptagas i 25 kap. 8 § rättegångsbalken. I
överensstämmelse härmed hade i ett vid promemorian fogat förslag till lag om
ändrad lydelse av sistnämnda lagrum upptagits ett stadgande av innehåll att,
där underrätt dömt tilltalad till straffarbete i minst sex månader, fängelse i
minst ett år eller avsättning eller ock till förvaring eller internering i säkerhetsänstalt,
rätten skulle i utslaget erinra den tilltalade örn vad han enligt 27 kap.
15 § första stycket hade att iakttaga för att bliva personligen hörd inför hovrätten.
Lagändringen föreslogs skola träda i kraft den 1 juli 1938, dock att
såvitt anginge utslag rörande förvaring eller internering i säkerhetsanstalt
lagändringen skulle träda i kraft den dag Konungen förordnade.

över promemorian och lagförslaget hava rikets hovrätter efter remiss
avgivit utlåtanden, däri den föreslagna lagändringen tillstyrkts.

Departe- För vinnande av det med 1936 års lagstiftning om utsträckt användning av
chefen muntliga förhör i hovrätt avsedda syftet synes det lämpligt att tilltalad, som
på grund av målets utgång vid underrätten äger rätt att — vid klagan över utslaget
— påkalla muntligt förhör i hovrätten, därom erhåller underrättelse i
underrättens besvärshänvisning. På sätt i förenämnda promemoria föreslagits
och av hovrätterna tillstyrkts, torde bestämmelse i ämnet böra upptagas i 25
kap. 8 § rättegångsbalken.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändrad lydelse av 25 kap. 8 § rättegångsbalken.»■

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 193.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 25 kap. 8 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 25 kap. 8 § rättegångsbalken skall erhålla följande
ändrade lydelse:

25 KAP.

8 §•

Då mål---till efterrättelse. Har underrätt dömt tilltalad till straff arbete

Vill någon klaga över annat av underrätt meddelat beslut än i första stycket
sägs, och begär han hos rätten underrättelse om vad i sådant avseende
iakttagas bör, varde ock därom underrättelse efter ty nu är sagt lämnad. Sökes
hos häradshövding sådan underrättelse, då rätten ej sitter, varde den av
honom meddelad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1938; dock att såvitt angår utslag rörande
förvaring eller internering i säkerhetsanstalt lagen träder i kraft den
dag Konungen förordnar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 4 mars
1938.

Närvarande:

justitierådet Afzelius,
regeringsrådet Aschan,
justitieråden Forsberg,

Sandström.

Enligt lagrådet den 28 februari 1938 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet den 18 februari 1938, hade Kungl. Majit förordnat,
att lagradets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse
av 25 kap. 8 § rättegångsbalken.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Ernst Leche.

Lagrådet yttrade:

Då något »utslag rörande förvaring eller internering i säkerhetsanstalt» icke
kan bliva meddelat förrän lagen i samma ämne trätt i kraft, är sådant förbehåll,
som intagits i det föreslagna slutstadgandet till här förevarande lag
om ändring i 25 kap. 8 § rättegångsbalken, tydligen onödigt. Örn detta förbehåll
utelämnas, kommer sistnämnda lag att i sinom tid utan särskilt förordnande
erhålla tillämpning å ifrågavarande utslag, så snart sådana lagligen
kunna meddelas.

I övrigt föranleder remitterade förslaget ej erinran.

Ur protokollet:
Wilhelm von Schwerin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Utdrag av protokollet över justitiedepartement särenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 12 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler lagrådets
den 4 mars 1938 avgivna utlåtande över det den 18 februari 1938 till lagrådet
remitterade förslaget till lag örn ändrad lydelse av 25 kap. 8 § rättegångsbalken.

Under förmälan att lagrådet mot lagförslaget framställt allenast en erinran
av huvudsakligen formell natur, vilken funnits böra iakttagas, hemställer
föredraganden att lagförslaget efter angiven jämkning måtte jämlikt § 87
regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Tage Evers.