Kungl. Majlis proposition nr 129

Proposition 1945:129

Kungl. Majlis proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande
för järnvägsstyrelsen att åtaga sig borgensansvar
för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler
m. fl. bolag; given Stockholms slott den 2
mars 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars .avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 mars 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorb, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (proposition 1942:19)
har riksdagen (skrivelse nr 46) meddelat beslut av innebörd att — sedan
avtal träffats mellan Stockholms rederiaktiebolag Svea och trafikförvaltningen
Göteborg-—Dalarne—Gävle om försäljning till trafikförvaltningen av
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 129. 48845

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

rederiaktiebolagets halva aktieinnehav i tre med varandra samarbetande
biltrafikföretag, nämligen aktiebolaget Svenska godsbilcentraler (bolaget benämnes
numera aktiebolaget Svenska godscentraler), aktiebolaget Landtransport
och aktiebolaget Nordisk biltjänst — statens järnvägar finge
förvärva tre femtedelar av de utav trafikförvaltningen sålunda övertagna
aktierna. Till bestridande av köpeskillingen för nämnda aktier medgavs
styrelsen rätt att disponera ett belopp av högst 410 000 kronor av till
styrelsens förfogande stående likvida medel.

Sedan den avsedda transaktionen genomförts, fördela sig aktierna i de tre
företagen på sätt framgår av följande sammanställning.

Aktiebolaget Svenska godscen-	Hela antalet aktier	Härav äges Statens Enskilda järnvägar järnvägar 30 % 20 %	a v Rederi-Svea 50 %
traler ............................	5 000	1500	1 000	2 500
Aktiebolaget Landtransport......	6 000	1 800	1200	3 000
Aktiebolaget Nordisk biltjänst ..	1750	525	350	875

Enligt i samband med statens järnvägars aktieförvärv mellan intressenterna
träffat avtal skola de tre bolagens styrelser sammansättas så, att av
fem styrelseledamöter utses två jämte suppleanter för dem av rederiaktiebolaget
Svea eller dess rättsinnehavare samt en jämte suppleant för denne
av vardera järnvägsstyrelsen och de enskilda järnvägsföretagen eller deras
rättsinnehavare. De sålunda valda fyra ledamöterna skola enligt avtalet
utse den femte, som skall vara styrelsens ordförande, jämte suppleant för
denne.

Bolagens revisorer skola enligt bolagsordningarna vara två. Dessa hava
hittills utsetts så, att den ene kan anses representera sjöfarts- och den andre
järnvägsintressena.

I skrivelse den 5 februari 1945 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande
av medel för tillhandahållande av förlagskapital åt huvudföretaget,
aktiebolaget Svenska godscentraler. Avsikten är, enligt vad styrelsen meddelar,
att jämväl övriga aktieägare skulle tillskjuta förlagskapital i förhållande
till aktieinnehavet. Kapitaltillskottet vore avsett att möjliggöra
sådan utvidgning och rationalisering av verksamheten, som inom den för
bolagen gemensamma ledningen ansetts angelägen med hänsyn till de gemensamt
ägda biltrafikföretagens verksamhet under framtida fredsförhållanden.

Beträffande utfallet av de samägda biltrafikföretagens rörelse under den
tid, som förflutit sedan statens järnvägar förvärvade sin aktiepost i företagen,
lämnar järnvägsstyrelsen i sin skrivelse följande upplysningar.

Sedan år 1942, då statsmakterna biföllo av järnvägsstyrelsen gjord hemställan
örn delägarskap för statens järnvägar i ifrågavarande transportföretag,
har dessas verksamhet på grund av den tilltagande knappheten på bland
annat gummi och drivmedel försvårats. Till belysande härav kan bland annat
nämnas, att aktiebolaget Nordisk biltjänst, som äger en bensingivningsanlägg -

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 129.

ning viel Midsommarkransen (söder örn Stockholm), funnit sig böra tills
vidare utarrendera denna anläggning saint att de båda andra företagen under
krigsåren kommit att allt mer oell mer inrikta sin verksamhet på enbart samlastningstrafik
järnvägsledes. Framhållas må emellertid tillika, att denna av
ett statens järnvägar närstående och med statens järnvägar samarbetande
företag bedrivna samlastningsrörelse inneburit en icke oväsentlig lättnad i
det oerhört stora transportarbete, som avilat järnvägarna under de senare
åren. Att bolagens verksamhet under sådana förhållanden icke kunnat uppvisa
något särdeles gynnsamt ekonomiskt resultat, torde i och för sig icke
få anses anmärkningsvärt eller ägnat att inge betänkligheter rörande lämpligheten
av den av statsmakterna år 1942 beslutade åtgärden. Såsom järnvägsstyrelsen
redan i detta sammanhang framhöll, avsag det då beslutade
delä^arskapet nämligen icke att erhålla omedelbar avkastning å det insatta
kapitalet — utsikterna härtill bedömdes i rådande läge tvärtom som mycket
små. Trots den av tidsförhållandena framtvingade begränsningen i verksamheten
hava bolagen dock varit i stand att fullgöra sina laneföipliktelser
och verkställa vederbörliga avskrivningar å anläggningar och materiel,
varefter för aktiebolaget Svenska godscentraler och aktiebolaget Landtransport
uppkommit ett örn ock obetydligt vinstsaldo, medan aktiebolaget
Nordisk biltjänst, som givetvis hårdast drabbats av rådande krisförhållanden,
för närvarande balanserar en förlust av i runt tal 75 000 kronor.

Styrelsen framhåller i sin skrivelse vidare, att det vore omöjligt att nu
förutse, när mera normala och för bolagen gynnsammare förhållanden kunde
väntas återinträda. Liksom andra affärsföretag hade även här ifrågavarande
ansett sig böra i god tid planera för dessa ändrade förhallanden. Da lealiserandet
av de inom bolagens gemensamma ledning i sådant hänseende
dryftade planerna krävde visst tillskott av kapital, hade frågan härom av
bolagsledningen underställts bolagens tre ägare med hemställan att dessa,
var och en i förhållande till sitt aktieinnehav, matte såsom lan mot förlagsbevis
tillhandahålla bolagen — och ela närmast aktiebolaget Svenska godscentraler
— medel till uppförande av vissa för utvidgning och rationalisering
avsedda anläggningar, huvudsakligen nya magasinslokaler på vissa
platser samt en ny garagebyggnad i Stockholm. I detta sammanhang hade
bolagen även hemställt, att förlagslånet måtte bestämmas till sådan storlek,
att därmed tillika kunde inlösas vissa nu löpande reverslån. Inberäknat
dessa hade det erforderliga beloppet angivits till 2 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen meddelar nu, att Stockholms rederiaktiebolag Svea
och trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle var för sig förklarat sig
beredda att tillmötesgå denna hemställan. Även järnvägsstyrelsen vore Kusin
del, under förutsättning av Kungl. Majis godkännande, villig att solidariskt
med de båda andra aktieägarna lämna sin medverkan till genomförande
av bolagens framtida planer. På statens järnvägar skulle med hänsyn
till aktieinnehavets fördelning ankomma att teckna förlagsbevis för 600 000
kronor för att kapitaltillskottet skulle uppgå till det nu närmast erforderliga
beloppet, 2 000 000 kronor.

Enligt vad aktiebolaget Svenska godscentraler under de nu hållna överläggningarna
meddelat, vore det emellertid, upplyser järnvägsstyrelsen vidale,
sannolikt, att behov kunde uppstå av ytterligare utvidgning och räflo -

Departements chefen.

* Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

nalisering av bolagets verksamhet. Vidare vore att beakta att, för den
händelse staten komme att övertaga återstående enskilda järnvägar, statens
järnvägar komme att bliva ägare av hälften av aktierna i transportförmedlingsföretagen
och därmed skyldiga att i samma utsträckning som Bederi-Svea
tillgodose företagens behov av förlagsmedel. Vid sådant förhållande borde
rätt medgivas järnvägsstyrelsen att, örn så befunnes erforderligt, teckna
förlagsbevis till ett högre belopp än det nyss angivna, förslagsvis upp till
ett sammanlagt belopp av 2 000 000 kronor. Sådan teckning, som översköte
det nu närmast ifrågasatta beloppet, 600 000 kronor, ansåges emellertid i
likhet med de medel, som plägade anvisas till förvärv av billinjer, böra
göras beroende på Kungl. Maj:ts beslut, sedan järnvägsstyrelsen i varje särskilt
fall därom gjort framställning.

Vad anginge sättet för tillhandahållande av medel för nu ifrågavarande
ändamål, ville styrelsen till en början erinra därom, att köpeskillingen —
408 750 kronor för de år 1942 inköpta aktierna i här berörda företag
bestritts med till styrelsens förfogande stående likvida medel härrörande
från av styrelsen förvaltade fonder. Vid övergången den 1 juli 1944 till
nuvarande budget- och bokföringsordning hade emellertid förefintliga fondmedel
tagits i anspråk för nedskrivning av statens järnvägars kapital och i
samband därmed bland annat bestämts, att framdeles skeende avsättningar
till det konto, som motsvarade fonderna, skulle omedelbart disponeras för
investeringsändamål. Till investering ansåges härvid, såsom 1944 års beslut
örn förvärv av aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag
visade, även böra räknas placering i värdepapper.

Då nu ifrågasatta lån vore avsedda att bliva mera permanenta, syntes
alltså även dessa enligt styrelsens mening böra finansieras med medel å
riksstaten. För ändamålet erfordrades alltså å denna stat för budgetåret
1945/46 under rubriken Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar,
ett anslag, vars storlek med hänsyn till förut anförda omständigheter borde
bestämmas till 2 000 000 kronor, ehuru ej mer än 600 000 kronor — jämte
vad som kunde belöpa på av staten under tiden övertagen enskild järnväg
— beräknades erforderliga för sagda budgetår.

Järnvägsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte dels föreslå riksdagen
att å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, för
budgetåret 1945/46 till förlag för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler anvisa
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor, dels vid bifall härtill bemyndiga
styrelsen att med anlitande av detta anslag tillhandahålla nämnda bolag lån
mot förlagsbevis intill ett belopp av högst 600 000 kronor ävensom, efter
därom särskilt gjorda och av Kungl. Majit godkända framställningar, ytterligare
sådana lån intill ett sammanlagt belopp av högst 2 000 000 kronor.

Till frågan örn statens järnvägars delägarskap i den bil- och transportförmedlingsverksamhet,
som bedrives av aktiebolaget Svenska godscentraler
och därmed samförvaltade företag, hava statsmakterna redan år 1942 tagit
ställning. Nämnda år bemyndigades järnvägsstyrelsen att förvärva en aktiepost
motsvarande 30 % av hela antalet aktier i företagen. Av aktierna ägas

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

50 % av Stockholms rederiaktiebolag Svea oell återstående 20 % av ett antal
enskilda järnvägar, bland vilka de till trafikförvaltningen Göteborg—
Dalarne—Gävle hörande företagen innehava de största posterna. I den mån
det enskilda järnvägsväsendets förstatligande fortgår, kommer statens järnvägars
aktieinnehav i biltrafikföretagen att successivt öka intill 50 % eller
lika mycket, som äges av rederiföretaget.

Några säkra slutsatser om räntabiliteten av den av de samägda biltrafikföretagen
bedrivna rörelsen kunna icke dragas av utvecklingen under den
tid, som förflutit sedan statens järnvägar förvärvade sin aktiepost och som
karakteriseras av onormala förhållanden på biltrafikens område. Intet har
emellertid inträffat, som motsäger den förhoppning, varpå beslutet örn
statens delägarskap grundades. Jag anser sålunda anledning föreligga att
förvänta, att ifrågavarande, av järnvägs- och sjöfartsintressen gemensamt ägda
biltrafikföretag skola kunna verksamt bidraga till en god transporthushållning
och en ökad samordning av skilda transportmedel samt i dessa hänseenden
vara av särskild betydelse i det nydaningsskede, vari lastbilstrafiken
torde komma att inträda efter slutet av det pågående kriget.

Med hänsyn till vad nu anförts finner jag skäl föreligga, att staten i
samma mån som de enskilda aktieägarna medverkar vid anskaffandet av det
kapitaltillskott, som erfordras för att bolagen skola kunna på ett ändamålsenligt
sätt genom rationaliseringar och utvidgningar förbereda den transportverksamhet,
som kan beräknas ankomma på bolagen, då trafiken åter
uppnår eller överskrider förkrigstrafikens nivå.

För en sådan medverkan kunna olika former väljas. Närmast torde kunna
ifrågakomma, att aktiekapitalet utökas genom nyteckning av aktier, att huvudintressenterna
teckna borgen för lån i den öppna marknaden eller att, såsom
järnvägsstyrelsen i sin skrivelse ifrågasatt, intressenterna lämna lån mot förlagsbevis.
Den sistnämnda formen är ovanlig, då det gäller av staten helt
eller delvis ägda aktiebolag, och enligt min mening föreligga icke sådana
särskilda omständigheter, som böra föranleda dess användning i detta fall.
Vid valet mellan aktieteckning och borgen har jag efter samråd med chefen
för finansdepartementet ansett mig böra stanna för det sistnämnda alternativet.

Statens järnvägars borgensåtagande bör för varje lånetillfälle vara beroende
på medgivande av Kungl. Majit. Åtminstone till en början lärer det
kunna avsevärt begränsas. Omfattningen av det under den närmaste tiden
ifrågakommande åtagandet blir främst beroende på i vad mån en avveckling
av bolagens reverslån anses böra ske. Enligt vad jag under hand inhämtat
uppgå dessa reverslån till sammanlagt 790 000 kronor.

Hinder möter givetvis icke för de enskilda intressenterna att, örn de så
önska, i stället för att ikläda sig borgen för lån till de gemensamt ägda
företagen själva utlåna medel till dessa i den mån icke högre ränta kräves
än som mot statens borgen kan erhållas i den allmänna marknaden.

Borgensåtagandets omfattning bör för varje delägare vara proportionellt
mot vederbörandes aktieinnehav.

6

Kungl. Maj:ts •proposition nr 129.

Med hänsyn till det nya engagement, som det ifrågasatta borgensåtagandet
innebär för staten, synes med detsamma böra förknippas det villkoret
att, i enlighet med numera tillämpad praxis i fråga örn delvis statsägda
bolag, Kungl. Majit skall äga utse en revisor i de låntagande bolagen.

Jag har intet att erinra mot att borgensåtagandet för kronans del bestämmes
till högst 2 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må bemyndiga järnvägsstyrelsen att på
villkor, som i det föregående angivits och i övrigt bestämmas
av Kungl. Majit, å kronans vägnar åtaga sig borgensansvar
för lån till aktiebolaget Svenska godscentraler, aktiebolaget
Landtransport och aktiebolaget Nordisk biltjänst intill ett
belopp av 2000 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

it»

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.