Kungl. Maj.ts proposition nr t!7

Proposition 1953:117

Kungl. Maj.ts proposition nr t!7.

1

Nr 117.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1953/54 till statens jordbruksnämnd och
statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet;
given Stockholms slott den 6 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Sam. B. Norup.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges anslagsäskanden för statens jordbruksnämnd
och den till nämnden knutna statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet
för budgetåret 1953/54. Till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar
och Omkostnader samt till Statens kommission för krisuppgifter på
livsmedelsområdet begäres sålunda förslagsanslag å respektive 1 332 400,
590 000 och 1 292 800 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 117.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Lingman, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga
om anslag för budgetåret 1953/54 till statens jordbruksnämnd och statens
kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet samt anför därvid följande.

Inledning.

Genom beslut den 15 maj 1952 anbefallde Kungl. Maj :t statens jordbruksnämnd
att verkställa den översyn av arbetsuppgifterna för nämnden och
statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet, som betingades
av att de egentliga krisuppgifterna successivt avvecklades, samt att till
Kungl. Maj :t inkomma med det förslag rörande nämndens och kommissionens
personal, vartill översynen kunde föranleda.

Med anledning härav har jordbruksnämnden i en den 3 november 1952
till jordbruksdepartementet inkommen skrivelse framlagt förslag i ämnet.
Förslaget innebär i huvudsak, att kriskommissionen skall avvecklas samt
vissa av dess arbetsuppgifter och tjänstemän överföras till nämnden. Över
förslaget har, efter remiss, utlåtande avgivits av statskontoret.

Då beredningen av ärendet beräknades kunna slutföras å sådan tid, att
proposition i ämnet skulle kunna föreläggas årets riksdag, föreslog Kungl.
Maj :t i årets statsverksproposition (IX hl p. 109) på min hemställan riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1953/54
beräkna till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag av
2 033 100 kronor samt til! Statens jordbruksnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 825 000 kronor.

Jag torde nu få ånyo anmäla detta ärende.

I utlåtande den 26 november 1952 framhåller statskontoret, bland annat,
att det av nämnden framlagda organisationsförslaget bygger på det antagandet,
att kriskommissionens arbetsuppgifter endast skall kunna avvecklas till
en mindre del. Enligt statskontorets mening måste emellertid avgörande svårigheter
möta att i nuvarande läge, innan mera stabiliserade förhållanden
inträtt, bedöma vilka arbetsuppgifter som kan bli permanenta och därför bör
införlivas i eu fastare organisation. Statskontoret motsätter sig fördenskull

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

3

bestämt en omorganisation av jordbruksnämnden enligt förslaget. I rådande
läge bör enligt statskontoret endast vidtagas en sådan ändring i kriskommissionens
ställning, som är ägnad att avhjälpa de mest påtagliga olägenheterna
av den nuvarande organisationen. Sedan mera stabiliserade förhållanden
inträtt, bör en slutlig omprövning av nämndens organisation företagas
under medverkan av särskild expertis, exempelvis statens organisationsnämnd
eller särskilt tillkallade sakkunniga.

Det främsta syftet med den översyn, som uppdrogs åt jordbruksnämnden,
var att undersöka möjligheterna att avveckla kriskommissionen och
därvid till nämnden överföra sådana arbetsuppgifter, som kunde väntas bli
av stadigvarande natur. Såsom statskontoret framhållit torde det emellertid
alltjämt möta svårigheter att avgöra, vilka arbetsuppgifter som kan anses
vara av denna art. Tiden torde därför ännu icke vara inne att avveckla
kommissionen. I vart fall synes en så genomgripande omorganisation av
nämnden och kommissionen, som förslaget innebär, icke böra övervägas,
förrän expertis på det organisatoriska området fått tillfälle att yttra sig i
frågan. Det är också min avsikt att utverka Kungl. Maj :ts bemyndigande
att låta verkställa ytterligare utredning i ärendet genom dylik expertis. I
avvaktan på resultatet av denna utredning bör någon ändring i den nuvarande
organisationen icke genomföras. Jämväl för nästa budgetår bör därför
äskas särskilda anslag till nämnden och till kommissionen.

Sedermera har jordbruksnämnden med utgångspunkt från nyss angivna
förutsättningar inkommit med beräkningar av medelsbehovet för nämnden
och kommissionen under budgetåret 1953/54. Härvid har upptagits vissa
i nämndens skrivelse framförda önskemål, som ansetts angelägna och oberoende
av om omorganisationsförslaget genomfördes. Motiveringarna för
dessa önskemål återfinnes i sagda skrivelse.

Jag torde härefter få övergå till de olika anslagsfrågorna.

Anslagsfrågorna.

1. Statens jordbruksnämnd: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .......................... 928 000 968 829

1952/53 (statsliggaren s. 797)....... 1 114 000

1953/54 (förslag).................. 1 332 400

Yrkande. Kostnadsberäkningarna innebär, att anslaget skall höjas
med 259 400 kronor till 1 373 400 kronor enligt följande sammanställning.

1. Tjänsteförändringar: ökning

a) 1 byrådirektör i Ca 33 i st. för 1 förste byråsekreterare i Ce 29 å

administrativa byrån..................................... 2 600

b) 1 inspektör för köttklassificeringen i Ce 27 (nu arvode å 16 104). . 2 200

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

c) 1 kansliskrivare i Ce 15 å utredningsbyrån..................

d) 1 kontorist i Ce 13 å administrativa byrån...................

2. Överflyttning från kriskommissionen av 1 amanuens i reglerad be fordringsgång

å utredningsbyrån..............................

3. Höjning av arvodena till kalkylsakkunniga.....................

4. Lönereglering för vissa tjänstemän.............................

5. Löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar på grund av regle

rad befordringsgång........................................

6. Rörligt tillägg...............................................

7. Överföring å ordinarie stat av ett flertal tjänster...............

259 400.

Motiv. la. Nämnden har allt sedan sin tillkomst och till mitten av
augusti 1952 förfogat över en heltidsanställd juridisk expert. Behovet av dylik
expertis har tidigare varit särskilt framträdande under en övergångstid i
samband med organiserandet av nämndens verksamhet. Emellertid ligger det
i sakens natur, att ett behov av tillgång till dylik sakkunskap föreligger
även på längre sikt. Karaktären av nämndens verksamhet är nämligen sådan,
att juridiska frågor av stor räckvidd ofta uppkommer, speciellt i samband
med nämndens mera merkantilt betonade arbetsuppgifter. Detta ställer
helt andra krav på tillgång till juridisk sakkunskap, än om nämndens uppgifter
exempelvis endast gällde tillämpning av författningsvis givna föreskrifter.
Nämnden har emellertid icke för avsikt att begära att i fortsättningen få
ha anställd en särskild sakkunnig i juridiska frågor. Ärenden av de slag, som
handlagts av nyssnämnda expert, fördelas i stället på byråns jurister. Delta
medför emellertid, särskilt för den nu ifrågavarande förste byråsekreteraren,
en avsevärt ökad arbetsbelastning. Det kommer sålunda att åligga denne att
handlägga allmänna juridiska ärenden, såsom att upprätta förslag till nya
författningar samt till kontrakt och andra rättshandlingar, att lämna råd och
anvisningar i juridiska frågor till nämndens övriga avdelningar ävensom
att företräda nämnden i rättssaker. Ifrågavarande befattningshavare måste
alltså uppfylla höga krav i fråga om skicklighet, kunskap och omdöme. Med
hänsyn härtill anser nämnden det utomordentligt viktigt, att tjänsten placeras
i sådan lönegrad, att den blir eftersträvansvärd för en jurist med de
höga kvalifikationer som måste fordras.

1 b. Ifrågavarande tjänst, som tillkom år 1942 och intill den 1 juli 1949
var knuten till lantbruksstyrelsen, har hela tiden upprätthållits av den nuvarande
innehavaren. Enligt nämndens mening måste man även för framtiden
ha en särskild befattningshavare, som har tillsyn över köttklassificeringen
och handlägger därmed sammanhängande ärenden. Det måste därför
anses väl motiverat, att tjänsten nu inplaceras å löneplan. Härvid bör den
jämställas med de hos lantbruksstyrelsen förefintliga mejeriinspektör st jänsterna,
vilka enligt beslut av 1952 års riksdag hänförts till 27 lönegraden.

1 c. Innehavaren av denna tjänst har till uppgift att leda arbetet för biträ -

ökning

10100
9 300

13 200
3 600
34 300

12 200
171 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

5

despersonalen på statistiska sektionen. Eftersom antalet biträden är förhållandevis
stort och varken chefen för sektionen eller amanuenserna har möjlighet
att i detalj leda eller övervaka biträdenas arbete, erfordras en särskild
arbetsledare för sagda personal. Stadigvarande behov av en sådan befattningshavare
föreligger alltså.

1 d. Innehavaren av den föreslagna tjänsten i Ce 13 skall tjänstgöra såsom
sekreterare åt byråchefen på nämndens administrativa byrå. Med hänsyn
till byråchefens stora arbetsbörda -— vid sidan av arbetet som chef för byrån
fungerar han såsom generaldirektörens ställföreträdare — är det av stor
betydelse, att han till sitt förfogande har en skicklig och omdömesgill sekreterare.

2. Vid utredningsbyråns statistiska sektion tjänstgör två amanuenser,
varav en är agronom och en statistiker. Den förre är placerad i kriskommissionen.
För planläggning av de undersökningar, som utföres på sektionen,
och för bearbetning av det statistiska materialet behövs emellertid både nu
och framdeles såväl statistisk som agronomisk sakkunskap. Ifrågavarande
amanuenstjänst bör därför överflyttas till nämnden.

3. Genom beslut den 22 december 1950 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att till
generaldirektören O. Söderström skall i hans egenskap av kalkylsakkunnigas
ordförande utgå ett arvode av 1 400 kronor om året och till en var av de
övriga sakkunniga ett arvode av 35 kronor för sammanträdesdag.

I särskild skrivelse den 27 juni 1952 hemställer jordbruksnämnden, att
nämnda arvodesbelopp höjes förslagsvis till 2 000 kronor om året till kalkylsakkunnigas
ordförande och till 50 kronor för sammanträdesdag till en
var av de övriga sakkunniga.

4—6. ökningarna under dessa punkter är av automatisk karaktär.

7. Här avses flertalet av nämndens extra ordinarie tjänstemän. Till stöd
för förslaget anför nämnden, alt det enligt dess mening icke längre finns
något skäl för att dessa tjänstemän, av vilka de flesta har mångårig statlig
verksamhet bakom sig, skall vara berövade den trygghet, som ordinarie
tjänst innebär.

2. Statens jordbruksnämnd: Omkostnader.

	Anslag	Nettoutgift
1951/52 ..........................	. 375 000	413 257
1952/53 (statsliggaren s. 798)......	. 457 000
1953/54 (förslag)..................	. 590 000

Yrkande. Beräkningarna innefattar en höjning av anslaget med 13 000
kronor till 470 000 kronor för nästa budgetår. Detta innebär å ena sidan,
att posten till reseersättningar skall uppräknas med 25 000 kronor till
135 000 kronor med hänsyn till de ökade kostnaderna för järnvägsresor

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

samt höjningen av traktamentsersättningarna och ersättningarna för tjänsteresor
med egen bil. Å andra sidan anses sjukvårdsposten och delposten till
övriga expenser kunna sänkas med 5 000 respektive 7 000 kronor till 10 000
respektive 265 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla en den 16 september 1952
dagtecknad skrivelse från jordbruksnämnden, däri hemställes om bemyndigande
att låta iordningställa och till länsstyrelserna distribuera beredskapskort
och för utdelning av korten erforderligt blankettmaterial. Nämnden
har tillika anhållit om anvisande av medel för ändamålet. Kostnaderna
beräknas till i runt tal 140 000 kronor.

Nämnden anför, att beredskapen på det ransoneringstekniska området
numera måste betecknas som otillfredsställande. Den har därför ansett sig
böra överväga, huruvida icke åtgärder bör vidtagas för att göra beredskapsåtgärderna
på detta område mera effektiva. I detta syfte har nämnden inköpt
och lagrat papper för tryckning av en omgång beredskapskort samt
låtit iordningsställa tryckformar för ett sådant kort, indelat i fyra olika
grupper. Kostnaderna härför har uppgått till omkring 105 000 kronor, vartill
kommer en kostnad av 2 800 kronor för år för lagring och försäkring
av materialet. Nämnden anför vidare.

Vid tidpunkten för genomförandet av dessa beredskapsåtgärder kunde det
år 1945 till allmänheten utdelade personkortet anses utgöra ett värdefullt
komplement till beredskapen på det ransoneringstekniska området. Kafferansoneringen
var nämligen då alltjämt i kraft, och inköpskort för kaffe
utdelades till allmänheten mot detta personkort. Man kunde därför förutsätta,
att allmänheten väl förvarade sina personkort. Kvarvarande kuponger
på det gamla personkortet skulle i dåvarande läge ha kunnat användas vid
ett återinförande av konsumentransoneringar. Numera har emellertid lång
tid förflutit, sedan kafferansoneringen upphävdes, och personkorten har
till följd härav förlorat sin aktualitet. Fördenskull måste man förutsätta,
att en mycket stor del av allmänheten på ett eller annat sätt förlorat eller
förlagt sina personkort. Visserligen uppmanades allmänheten i samband
med kafferansoneringens upphävande att i beredskapssyfte bevara personkorten,
vilken uppmaning sedermera upprepats i pressen. Det torde ändock
icke råda tvivel om att så stor del av allmänheten numera saknar personkort,
att man icke längre kan använda dessa som ett medel för genomförandet
av eu ransonering.

För att åstadkomma bättre beredskap på området synes det nämnden ligga
närmast till hands att fullfölja iordningställandet av beredskapskorten
samt att distribuera dessa till länsstyrelserna. Kostnaderna för att trycka
och färdigställa beredskapskort i en upplaga av 9 250 000 exemplar uppgår
till cirka 87 000 kronor. För distributionen till länsstyrelserna uppskattas
kostnaderna till omkring 16 000 kronor. Nämnden anser det vidare lämpligt
att redan nu även låta iordningställa och till länsstyrelserna distribuera
för kortutdelningen erforderliga s. k. hushållslistor. Vid en kommande utdelning
av beredskapskorten måste nämligen tillämpas ett system med sådana
listor, då man i ett dylikt läge förutsättes sakna personkort, som

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

kan ligga till grund för utdelningen. Kostnaderna för tryckning och distribution
av hushållslistorna beräknas uppgå till omkring 35 000 kronor.

Nämnden uttalar vidare, att en beredskap av ovan angiven omfattning bör
möjliggöra genomförandet av en ganska effektiv konsumentransonering
med mycket kort varsel. Om däremot beredskapsåtgärderna på detta område
inskränkes till vad som hittills åtgjorts, måste man utgå från att det
även med utnyttjande av alla till buds stående resurser i gynnsammaste fall
kommer att förflyta en och en halv å två månader från det en ransonering
beslutats till dess den genomförts.

3. Statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet.

Anslag Nettoutgift

1951/52 .......................... 770 000 1 308 208

1952/53 (statsliggaren s. 799)..... 1 370 000

1953/54 (förslag)................. 1 292 800

Yrkanden. Kostnadsberäkningen innebär, att anslaget för nästa budgetår
skall uppföras med 1 300 000 kronor, varav 945 000 kronor faller på
kommissionens avlöningar och 355 000 kronor på dess omkostnader. I förhållande
till det belopp, som anvisats för innevarande budgetår, innebär
äskandet för nästa budgetår en minskning med 70 000 kronor enligt föl -

jande sammanställning.

Ökning Minskn.

1. Avlöningar.

a) Höjning av visst arvode.......................... 5 400

b) Personalminskning....................................... 107 599

c) Lönereglering för vissa tjänstemän................. 9 700

d) Löneklassuppflyttningar........................... 12 400

2. Omkostnader.

a) Sjukvård....................... 5 00o

b) Reseersättningar.................................. 20 000

e) Expenser........................................ 5 000

47 500 117 500

— 70 000

M o l i v. 1 a. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juli 1950 och den 22 juni
1951 utgår till ledamoten av kommissionen, köpmannen O. Wilh. Olsson
elt månatligt arvode av 1 150 kronor, vartill kommer ersättning med 400''
kronor i månaden för merkostnader i anledning av vistelse i Stockholm i
och för uppdraget.

I särskild skrivelse den 28 mars 1952 har jordbruksnämnden hemställt,
fl tf arvodet till Olsson skall höjas till 1 400 kronor och ersättningen för

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

merkostnader till 600 kronor i månaden. Nämnden anför, att det nuvarande
arvodet till Olsson torde ha bestämts med utgångspunkt från att han
komme att tjänstgöra i regel endast fyra dagar i veckan. Det visade sig
emellertid ganska snart, att hans arbetsuppgifter icke kunde medhinnas på
fyra dagar, varför hans tjänstgöring kommit att omfatta i genomsnitt fem
arbetsdagar i veckan. Nämnden framhåller vidare, att Olssons ersättning
för merkostnader i Stockholm icke höjdes i samband med arvodesregleringen
år 1951. Ifrågavarande ersättning har därför kvarstått oförändrad,
alltsedan Olsson år 1947 inträdde som ledamot i dåvarande statens livsmedelskommission.

1 b Förslaget innebär, att antalet befattningshavare i kriskommissionen
beräknas nedgå till omkring 85. Vid anslagsberäkningen har nämnden utgått
från hittills tillämpade principer, nämligen att en mindre del av jordbruksnämndens
personal under en övergångsperiod skall vara placerad i kommissionen.

1 c och d. ökningarna är av automatisk karaktär.

2 a och c. Minskningarna anses möjliga med hänsyn till medelsförbrukningen
under posterna.

2 b. Uppräkningen av denna post motiveras med de ökade kostnaderna
för järnvägsresor samt med höjningen av traktamentsersättningarna och
av ersättningen för tjänsteresor i egen bil.

Departementschefen.

Såsom framgår av det anförda grundar sig jordbruksnämndens nu återgivna
beräkningar på att någon omorganisation av denna icke skall ske i
förevarande sammanhang. I beräkningarna har emellertid förutsatts ett antal
personalförändringar, innebärande att en förste byråsekreterartjänst i lönegrad
Ce 29 skall ändras till en byrådirektörstjänst i lönegrad Ca 33 och en
arvodestjänst såsom inspektör för köttklassificeringen till en extra ordinarie
tjänst i 27 lönegraden, att några tjänster skall inrättas vid nämnden
eller överflyttas från kriskommissionen och därvid uppföras å extra
ordinarie stat samt att flertalet extra ordinarie tjänster hos nämnden skall
ordinariesättas. Samtliga förslag har ansetts angelägna och möjliga att genomföra
utan att en blivande omorganisation av nämnden påverkas därav.
För min del anser jag emellertid, att några ändringar beträffande nämndens
personal över huvud icke bör vidtagas förrän den ytterligare översyn av organisationen,
som jag i det föregående angivit, blivit verkställd. Jag är sålunda
icke beredd att nu pröva nämndens förslag i denna del.

Vad angår den begärda höjningen av arvodena till kalkylsakkunniga,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut härom. Jag ämnar
senare ånyo anmäla denna fråga för Kungl. Maj .t.

Vid nu angivna förhållanden bör beträffande nämndens avlöningsanslag

Kungl. Maj.ts proposition nr 117.

9

endast vidtagas sådana ändringar, som är av automatisk karaktär. På grund
av löneregleringen för vissa tjänstemän under år 1952 (prop. nr 241) bör
anslaget höjas med 22 300 kronor. Vidare föranleder beräknade löneklassförändringar
och lönegradsuppflyttningar på grund av reglerad befordringsgång
en ökning av medelsbehovet med 7 900 kronor. Slutligen bör under
posten till rörligt tillägg beräknas ytterligare 188 200 kronor. Sammanlagt
behöver anslaget alltså höjas med 218 400 kronor till 1 332 400 kronor.

Anslaget beräknas sålunda.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 65 700 (oförändrat)
kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. M a j : t, 39 000 (oförändrat) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
752 200 (+ 30 200) kronor;

ersättningar till experter och sakkunniga 35 000
(oförändrat) kronor;

rörligt tillägg 440 500 (+ 188 200) kronor.

Vad härefter angår jordbruksnämndens omkostnadsanslag torde jag först
få upptaga framställningen om bemyndigande att låta iordningställa och
distribuera beredskapskort in. m. I likhet med nämnden anser jag det lämpligt,
att beredskapsåtgärder av nu angiven art vidtages. Då nämndens kostnadsberäkningar
synes böra godkännas, torde för ändamålet böra beräknas
140 000 kronor. Beloppet bör lämpligen uppföras såsom en särskild post
under nämndens omkostnadsanslag för nästa budgetår.

Mot nämndens övriga förslag under förevarande punkt har jag icke någon
annan erinran än att jag anser, att posten till reseersättningar icke bör
höjas med mer än 15 000 kronor till 125 000 kronor. Å andra sidan torde
posten till sjukvård in. in. och delposten till övriga expenser böra nedsättas
med 5 000 respektive 17 000 kronor till 10 000 respektive 255 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör nämndens omkostnadsanslag
för nästa budgetår uppföras med (457 000 4- 140 000 + 15 000 — 5 000 —-17 000=) 590 000 (-j- 133 000) kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för nämnden.

Vad slutligen angår anslaget till kriskommissionen anser jag i överensstämmelse
med vad jag tidigare anfört beträffande förslaget att höja kalkylsakkunnigas
arvoden, att ej heller den under förevarande anslag begärda
arvodesuppräkningen bör prövas i detta sammanhang. Även denna arvodesfråga
torde jag sålunda få ånyo anmäla för Kungl. Maj :t vid ett senare tillfälle.
I övrigt föranleder anslagsberäkningen till avlöningar icke någon erinran
från min sida. Det för avlöningar m. m. avsedda beloppet bör alltså
å ena sidan höjas med 9 700 kronor med anledning av lönereglering för vissa
tjänstemän under år 1952 samt med 12 400 kronor på grund av beräknade
löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar till följd av reglerad
2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. i saml. Nr 117.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

befordringsgång. Å andra sidan bör beloppet nedräknas på grund av viss
personalminskning. Enligt inhämtade upplysningar beräknas minskningen
dock icke medge nedräkning med högre belopp än 94 300 kronor. Avlöningskostnaderna
torde följaktligen böra beräknas till (1 025 000 + 9 700
+ 12 400 — 94 300 =) 952 800 (— 72 200) kronor.

Beträffande omkostnaderna torde posten till reseersättningar med hänsyn
till att nyssnämnda minskning icke avser kommissionens resande personal
böra uppräknas till följd av de ökade rese- och traktamentsersättningarna.
Uppräkningen torde dock böra begränsas till 10 000 kronor. Vidare synes
sjukvårdsposten och posten till övriga expenser kunna minskas med 5 000
respektive 10 000 kronor till 10 000 respektive 230 000 kronor. Omkostnaderna
bör sålunda beräknas till ett belopp av (345 000 -f- 10 000 — 5 000 —
10 000 =) 340 000 kronor.

Sammanlagt behöver alltså anslaget till kriskommissionen uppföras med
(952 800 + 340 000==:) 1 292 800 (—77 200) kronor. Det torde få ankomma
på Kungi. Maj :t att i sinom tid meddela bestämmelser rörande anslagets
disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) fastställa följande avlöningsstat för statens jordbruksnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

.................................... 65 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 39 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 752 200

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, för slagsvis

................................ 35 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 440 500

Summa kronor 1 332 400;

2) å riksstaten för budgetåret 1953/54 under nionde huvudtiteln
anvisa:

a) till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 332 400 kronor;

b) till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 590 000 kronor;

c) till Statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet
ett förslagsanslag av 1 292 800 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 117.

II

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

637256 Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag