Kungl. Maj.ts proposition nr 9

Proposition 1951:9

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
6

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

1

Nr 9.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag; given Stockholms
slott den 22 december 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 december 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, frågor angånde fortsatt
disposition av vissa äldre reservationsanslag och anför därvid följande.

1 :o.

Till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1946/47 under tionde huvudtiteln
anvisat ett reservationsanslag av 55 000 kronor. För samma budgetår anvisades
vidare under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag
till Om- och tillbyggnadsarbeten vid statens skeppsprovningsanstalt å
450 000 kronor. Medelsanvisningen å förstnämnda anslag avsåg utrustning i
samband med de tillämnade om- och tillbyggnadsarbetena.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 9.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Styrelsen för statens skeppsprovningsanstalt har den It september 1947
framlagt en plan för om- och tillbyggnadsarbetena vid anstalten, innebärande
att två tillbyggnader skulle utföras, en å den nuvarande byggnadens
norra och en å dess södra sida. Kungl. Maj :t har den 27 augusti 1948 godkänt
ifrågavarande plan, såvitt avsåg den norra tillbyggnaden, och i samband
därmed bemyndigat byggnadsstyrelsen att disponera ett belopp av 200 000
kronor av förenämnda investeringsanslag. Vidare har Kungl. Maj :t genom
beslut den 12 november 1948 och den 17 februari 1950 ställt 30 000 kronor
respektive 7 150 kronor av reservationsanslaget till Statens skeppsprovningsanstalt:
Utrustning till statskontorets förfogande för utbetalning till skeppsprovningsanstalten.

Jämlikt medgivande av 1950 års riksdag (prop. nr 64; r.skr. nr 66) må
anslaget disponeras jämväl under budgetåret 1950/51.

I skrivelse den 28 oktober 1950 har statens skeppsprovningsanstalt anfört
att det odisponerade beloppet å utrustningsanslaget uppgår till 17 850 kronor
och är avsett för utrustning i samband med den andra etappen av anstaltens
utbyggnad. Även om tillstånd att utföra den återstående utbyggnaden
beviljas år 1951, kommer utrustningsanslaget ej att kunna förbrukas
under innevarande budgetår. Anstalten hemställer därför att befintlig reservation
å utrustningsanslaget måtte få disponeras även under budgetåret
1951/52.

Departementschefen.

Med hänsyn till vad som anförts i skeppsprovningsanstaltens framställning
vill jag förorda, att omförmälda anslag må disponeras under ytterligare
ett år. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva

att det å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisade reservationsanslaget
till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
må disponeras jämväl under budgetåret 1951/52.

2:o.

Till Tillverkning av syntetiskt gummi bär riksdagen å
riksstaten för budgetåret 1946/47 under dåvarande folkhushållningsdepartementets
huvudtitel anvisat ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor. Anslaget
har anlitats för täckande av kostnader dels för bedrivande av tillverkning
av syntetiskt gummi vid gummifabriken i Lj ungaverk, dels för avveckling
av gummifabriken i Stockvik, dels för vetenskaplig forsknings- och
försöksverksamhet beträffande syntetiskt gummi. Driften vid fabriken i
Stockvik nedlades i maj 1946, varefter anläggningen försålts till Stockholms
superfosfat fabriks aktiebolag (prop. nr 110/48; r. skr. nr 262/1948). Vid
fabriken i Ljungaverk, där tillverkningen fortsatte till 1947 års utgång, har
verksamheten sedan dess varit inskränkt till arbeten för konservering av
fabriken, viss försöksverksamhet i anslutning till forskningsarbetet samt
tillsyn av lager in. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

3

I proposition nr 87 till 1950 års riksdag lämnades en redogörelse för vissa
av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framlagda förslag rörande
fortsatt forsknings- och försöksverksamhet beträffande syntetiskt gummi.
I anslutning till dessa förslag förutsattes i propositionen, att av den beräknade
behållningen vid utgången av budgetåret 1949/50 å förevarande
anslag, 200 000 kronor, ett belopp av 100 000 kronor skulle disponeras för
forskning rörande gummikemikalier och återstående 100 000 kronor till
vakthållning, löpande underhållsarbeten in. m. vid gummifabriken i Ljungaverk.
I propositionen föreslogs med hänsyn härtill att befintlig reservation
å anslaget måtte få disponeras jämväl under budgetåret 1950/51. Riksdagen
(r. skr. nr 106/1950) medgav, att anslaget finge disponeras under sistnämnda
budgetår. Genom beslut den 28 april 1950 har Kungl. Maj :t bemyndigat
riksnämnden att med anlitande av reservation å anslaget till Tillverkning
av syntetiskt gummi disponera sammanlagt 200 000 kronor enligt i
propositionen angivna riktlinjer.

I skrivelse den 13 december 1950 hav riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
upplyst, att nämnden uppdragit åt Stiftelsen Svensk gummiforskning
att bedriva forsknings- och försöksverksamhet på gummikemikalieområdet
och beräknat kostnaderna härför under innevarande budgetår till ca
25 000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av nämnda forsknings- och
försöksverksamhet vore det enligt riksnämndens mening önskvärt att en
större del av behållningen å anslaget kunde användas för denna verksamhet.
Riksnämnden har därför för avsikt att undersöka möjligheterna att
nedbringa kostnaderna för vakthållningen vid gummifabriken i Lj ungaverk
och anser det önskvärt att de medel, som härigenom eventuellt kunna sparas,
få användas för forsknings- och försöksverksamheten.

Riksnämnden beräknar att reservationen å anslaget skall täcka kostnaderna
för forsknings- och försöksverksamheten samt vakthållningen under
tiden till och med budgetåret 1953/54. Då reservationen icke får disponeras
längre än till utgången av innevarande budgetår, hemställer riksnämnden
om förlängt bemyndigande att disponera anslaget.

Departementschefen.

När fråga om förlängd disposition av anslaget till Tillverkning av syntetiskt
gummi förelädes 1950 års riksdag förutsattes det, att 100 000 kronor
skulle användas för forskningsarbeten på gummikemikalieområdet och likaledes
100 000 kronor för vakthållning in. m. vid gummifabriken i Lj ungaverk.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har nu framhållit som
önskvärt att, om kostnaderna för fabriken i Lj ungaverk kunna nedbringas,
de därigenom vunna besparingarna få utnyttjas för forsknings- och försöksverksamhet.
Mot eu dylik omfördelning av anslagsreservationcn har jag i
princip ingen erinran. Därest från riksdagens sida hinder icke möter mot
en sådan jämkning av anslagsdispositionen, har jag för avsikt att återkomma
till frågan, sedan riksnämnden anmält, vilka besparingsmöjligheter, som
kunna föreligga. Riksnämndens hemställan om förlängd disposition av anslaget
tillstyrker jag. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen medgiva

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

att det å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisade reservationsanslaget
till Tillverkning av syntetiskt gummi må
disponeras jämväl under budgetåret 1951/52.

3:o.

Till Statens provningsanstalt: Komplettering och

modernisering av anstaltens maskinutrustning in. in.
har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln
anvisat ett reservationsanslag av 76 000 kronor.

Jämlikt medgivande av Kungl. Maj:t den 22 juni 1950 må Aid utgången
av budgetåret 1949/50 förefintlig behållning å anslaget disponeras jämväl
under budgetåret 1950/51 för därmed avsett ändamål.

Statens provningsanstalt har i skrivelse den 30 oktober 1950 upplyst, att
den vid utgången av budgetåret 1949/50 tillgängliga behållningen å anslaget
helt tagits i anspråk genom beställningar hos olika firmor. Det synes emellertid
anstalten ovisst, om de beställda maskinerna hinna levereras och betalas
före innevarande budgetårs utgång. Med anledning härav hemställer
anstalten att eventuellt kvarstående medel å anslaget måtte få disponeras
under budgetåret 1951/52.

Departementschefen.

Med anledning av vad statens provningsanstalt anfört tillstyrker jag, att
anslaget får disponeras även under nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att det å riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisade reservationsanslaget
till Statens provningsanstalt: Komplettering
och modernisering av anstaltens maskinutrustning in. m. må
disponeras jämväl under budgetåret 1951/52.

4:o.

Till Utrustning för institutet för konservering sforskning
har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1947/48 under
tionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 256 000 kronor. Enligt
avtal, som träffats med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning, skall staten
uppföra byggnader för Institutet för konserveringsforskning samt deltaga
i kostnaderna för utrustning till institutet. Statens andel i sistnämnda
kostnader har beräknats till 256 000 kronor. Denna utgift har sålunda engångskaraktär.

Jämlikt medgivande av Kungl. Maj :t den 22 juni 1950 må vid utgången
av budgetåret 1949/50 förefintlig behållning å anslaget disponeras för därmed
avsett ändamål jämväl under budgetåret 1950/51.

I skrivelse den 28 oktober 1950 har styrelsen för Svenska institutet för
konserveringsforskning hemställt, att vid utgången av budgetåret 1950/51
kvarstående reservation å anslaget måtte få användas under budgetåret
1951/52.

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

5

Departementschefen.

Jag tillstyrker bifall till den av styrelsen för Svenska institutet för konserveringsforskning
gjorda framställningen och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att det å riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisade reservationsanslaget
till Utrustning för institutet för konserveringsforskning
må disponeras jämväl under budgetåret
1951/52.

5 :o.

Till Statens isbrytarverksamhet: Kostnader för ritningar
m. in. till en ny statsisbrytare har riksdagen å riksstaten
för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag
av 50 000 kronor. Anslaget var avsett för att täcka kostnader
för ritningar, specifikationer, kostnadsberäkningar och andra förarbeten
till en ny statsisbrytare (prop. nr 216/1947). Motiveringen för att påbörja
förberedelser till anskaffande av en ny isbrytare var att isbrytarflottan borde
förstärkas. Av de befintliga isbrytarna Atle och Ymer var Atle så gammal
att fartyget inom några år endast borde användas som reserv. Även om isbrytarberedskapen
skulle förbättras genom tillkomsten av isbrytaren C,
kunde denna dock icke helt ersätta någon av de två äldre isbrytarna. Byggnadskostnaderna
för den nya isbrytaren (betecknad D), vilken borde erhålla
något större dimensioner än Ymer, uppskattades till inemot 10 milj. kronor.

Jämlikt medgivande av Kungl. Maj :t den 22 juni 1950 må vid utgången av
budgetåret 1949/50 förefintlig behållning å anslaget disponeras för därmed
avsett ändamål jämväl under budgetåret 1950/51.

1 skrivelse den 4 november 1950 har marinförvaltningen anfört, att det
med anslaget avsedda förberedelsearbetet ej kunnat fullföljas i den utsträckning,
som beräknats, på grund av den stora arbetsbelastningen å marinförvaltningens
skeppsliyggnadsavdelning. Behållningen på anslaget uppgår till
drygt 33 300 kronor, varav dock 7 500 kronor disponerats för gjorda beställningar.
Marinförvaltningen hemställer, att vid utgången av innevarande budgetår
förefintlig behållning å anslaget måtte få disponeras för därmed avsett
ändamål även under budgetåret 1951/52.

Departementschefen.

Med anledning av marinförvaltningens hemställan vill jag erinra om att
jäg i 1950 års statsverksproposition (X ht 1950 s. 121) vid behandlingen av
anslaget till Statens isbrytarverksamhet uttalat, att det visat sig att redan
kostnaderna för isbrytaren Thule (isbrytaren C), som är avsevärt mindre än
isbrytaren D, överstigit 10 milj. kronor, d. v. s. den för isbrytaren 1) uppskattade
kostnaden. Mot bakgrunden härav framhöll jag, att arbetet med att
förstärka isbrytarberedskapen i första hand borde inriktas på ett mindre
kostnadskrävande projekt, nämligen den av Norrlandskommittén framlagda
planen att anskaffa s. k. hjälpisbrytare. Det av marinförvaltningen bedrivna

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 9.

förberedelsearbetet för isbrytaren D har under senare tiden legat nere. Jag
anser lämpligt, att det för närvarande icke återupptages. De under anslaget
kvarstående medlen torde, därest riksdagen ej har någon erinran däremot,
vid behov få utnyttjas för planeringsarbeten rörande mera aktuella projekt
för förstärkande av isbrytarberedskapen. Med hänsyn härtill vill jag förorda
att omförmälda anslag får disponeras även under nästa budgetår. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att det å riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisade reservationsanslaget
till Statens isbrytarverksamhet: Kostnader
för ritningar in. in. till en ny statsisbrytare må disponeras
jämväl under budgetåret 1951/52.

Vad departementschefen sålunda under punkterna
1 :o—5 :o med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

508259. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Det här är en proposition

En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen. Det kan vara ett förslag till ny lagstiftning, lagändringar eller riktlinjer. En proposition innehåller förslagspunkter, som kan fördelas på olika utskott för beredning.

Allt eftersom förslagspunkterna har beslutats hittas de under rubriken beslut längre ned på denna sida.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket