Kungl. Maj.ts proposition nr 251 (Proposition 1942:251)

Kungl. Maj.ts proposition nr 251.

Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående kostnaderna
för uppförande av en hovrättsbgggnad i Göteborg;
given Stockholms slott den 24 april 1952.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUISTAF.

K. G. Westman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementetsårenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 24 april 1952.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikationsoch
finansdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Westman, fråga om kostnaderna för uppförande av en hovrättsbgggnad
i Göteborg.

Föredraganden anför:

Enligt lagen den 3 september 1939 (nr 618) örn ändrad lydelse av 8 kap.
3 § rättegångsbalken skall jämte de nuvarande hovrätterna finnas en hovrätt
för Västra Sverige. Denna skall vara förlagd till Göteborg. Lagen skulle
Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 251.

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

träda i kraft den 1 oktober 1941 eller den senare dag Kungl. Maj :t bestämde.
Genom kungörelse den 19 september 1941 (nr 759) förordnades, att lagen
skall träda i kraft den 1 oktober 1943, såvida ej Kungl. Majit framdeles

annorlunda bestämde. o

På hemställan av Kungl. Majit (proposition nr 284) beslöt 1941 ars riksdag
(skriv, nr 429) att till uppförande av en hovrättsbyggnad i Göteborg
för budgetåret 1941/42 såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Av den i nyssnämnda proposition lämnade utredningen rörande ifrågavarande
byggnadsföretag må följande återgivas.

Stadsfullmäktige i Göteborg lia genom beslut den 24 augusti 1939 förklarat
staden villig att för uppförande av en hovrättsbyggnad dels till Kungl.
Majit och kronan nied äganderätt överlåta erforderligt område av 8 kvarteret
Öresten dels ock lämna ett bidrag av 200,000 kronor till gäldandet av
byggnadskostnaderna.

Kungl. Majit beslöt därefter den 13 september 1940 antaga de av Göteborgs
stad sålunda gjorda erbjudandena samt uppdrog åt byggnadsstyrelsen
att med stadens vederbörande myndigheter föra de förhandlingar, som
erfordrades för överlåtelse å Kungl. Majit och kronan av lämpligt markområde
av kvarteret Öresten, samt att därefter till Kungl. Majit inkomma
med utlåtande och förslag i ämnet. Byggnadsstyrelsen anbefalldes tillika ali
i samråd med de personer, som chefen för justitiedepartementet därtill för
ordnade, verkställa utredning rörande uppförande av en hovrättsbyggnad a
ifrågavarande område. Den 2 oktober 1940 förordnades presidenten Gunnar
Bendz och expeditionschefen Carl Romberg att deltaga i denna utredning.

Byggnadsstyrelsen framlade i skrivelse till Kungl. Majit den 26 mars 1941
resultaten av den dittills verkställda utredningen. Vid skrivelsen bade fogats
lil. a. ett av länsarkitekten i Göteborg E. Friberger upprättat skissförslag
till ifrågavarande byggnad.

Kostnaderna för uppförandet av en hovrättsbyggnad i enlighet med det
föreliggande skissförslaget beräknades av byggnadsstyrelsen till 600,000 kronor.
Skulle byggnaden givas en med hänsyn till sitt ändamål och förutsebara
långa livslängd bättre inredning och utsmyckning, borde kostnaderna
beräknas lill 650,000 kronor. Byggnadsstyrelsen ville för sin del föreslå, att
sistnämnda belopp anvisades till byggnadens uppförande. Då Göteborgs stad
förklarat sig villig att till byggnadsföretaget lämna ett bidrag av 200,000
kronor, skulle sålunda av statsmedel för ändamålet erfordras ett belopp av

450,000 kronor.

Efter remiss avgav därefter 1950 års civila byggnadsutredmng den 7 maj
1941 utlåtande i ärendet. Utredningen anförde därvid bl. a., att en granskning
av byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar ådagalagt, att kostnaderna
i vissa delar angivits i överkant. Genom en av tidsförhållandena betingad
förenkling av material och utförande kunde byggnadskostnaderna enligt ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

redningens mening begränsas till 535,000 kronor. Byggnadsutredningen hade
emellertid utarbetat ett nytt förslag till ifrågavarande byggnad, innefattande
bland annat en betydande minskning av åtskilliga lokalutrymmen. Kostnaderna
för detta förslag, vilket av utredningen förordades, uppskattades till

410,000 kronor.

Sedan i anledning härav förnyat utlåtande infordrats från byggnadsstyrelsen,
överlämnade styrelsen med skrivelse den 13 maj 1941 en av presidenten
Bendz och expeditionschefen Romberg upprättad promemoria i anledning
av byggnadsutredningens förslag. Dessa sakkunniga uttalade, att örn
byggnaden uppfördes i enlighet med vad byggnadsutredningen förordat,
byggnaden icke skulle — åtminstone vad anginge lokalerna för offentlig
rättsförhandling — på ett fullt tillfredsställande sätt kunna fylla sm uppgift.
För egen del förklarade byggnadsstyrelsen, att den funne det uppenbart,
att en hovrättsbyggnad borde till form och utförande i övrigt planeras
med hänsyn till att en av rikets överrätter där skulle ha sitt sate och att
det i övrigt gällde en byggnad, som kunde förutses äga bestånd länge och
som dagligen skulle mottaga en rättssökande allmänhet. Byggnaden borde
därför givas en värdig, mot sitt ändamål svarande utformning, och material
och konstruktioner borde väljas med tanke på undvikande av kostsamt underhåll.
Dessa synpunkter hade uppenbarligen också varit bestämmande
för Göteborgs stad vid avvägandet av dess bidrag till byggnadens uppförande,
vilket bidrag, örn värdet av den erbjudna, centralt och vackert belägna
tomten uppskattades till 100,000 kronor, utgjorde 300,000 kronor. Att tillgodose
dessa enligt byggnadsstyrelsens mening ofrånkomliga krav inom den
av civila byggnadsutredningen angivna kostnadsramen av 410,000 kronor läte
sig icke göra. Byggnadsstyrelsens förslag innebure en betydande nedprutning
ifråga örn ursprungligen framförda anspråk på utrymmen och utförande.
Däremot hade styrelsen ansett det föga förenligt med ekonomisk förtänksamhet
att planera en från början för knappt tilltagen byggnad eller
att till den använda material, som icke erbjöde betryggande motståndskraft
mot förslitning. Byggnadsstyrelsen, som hade för avsikt att vid ett vidare
utarbetande av det av styrelsen framlagda skissförslaget noga tillse, alt alla
möjligheter lill besparingar iakttoges, kunde icke finna att vad civila byggnadsutredningen
anfört motiverade ett frångående av den plan för byggnadsföretaget,
som detta förslag innebure. Med hänsyn såväl till behovet av
ifrågavarande nybyggnad som till arbctslöshetsläget i Göteborg funné styrelsen,
att ett fullföljande av förelaget enligt av styrelsen uppgjort program
bäst skulle slå i överensstämmelse nied det allmännas intresse.

T den förut omförmälda propositionen till 1951 års riksdag anförde jag

Ur rättsskipningens sylin
blir längre än som är
framhållits, alt byggnad

Det loide av olika sk
planen att låta den nya

möjligt all fullfölja den ursprungliga
ida i verksamhet under nästa budgetar.
, nelleröd angeläget att uppskovet icke

nödvändigt. Från stadens sida bär
ra igångsättande synes önskvärt järn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

väl med hänsyn till i Göteborg rådande arbetslöshet. Enligt vad jag inhämtat
anser även arbetsmarknadskommissionen det vara angeläget att byggnadsföretaget
kommer till stånd under den närmaste framtiden. Såsom byggnadsstyrelsen
anfört är byggnadsföretaget av betydelse även för att bereda en i
hög grad önskvärd arbetstillgång för stenindustrien. På grund härav får jag
tillstyrka att medel nu ställas till förfogande för hovrättsbyggnadens uppförande.

Byggnaden bör vara av en sådan storlek, att den kan inrymma tre liovrättsdivisioner.
Såsom jag anfört i det förslag till rättegångsbalk, som av Kungl.
Majit den 14 februari 1941 godkänts såsom grundval för processlagbered- *
ningens fortsatta verksamhet, torde man nämligen preliminärt böra räkna
med tre avdelningar i hovrätten för Västra Sverige. Riksdagen har också, såsom
framgår av det föregående, uttalat att vid lösningen av den nya hovrättens
lokalfråga borde beaktas, att slutlig ställning icke tagits till hovrättens
domsomräde och att framdeles en utvidgning av detta kunde ifrågakomma.

Vad angår byggnadens utformning är uppenbart, att denna framför allt
måste bliva beroende av att byggnaden skall innehålla lokaler för offentlig
rättsförhandling av tillräcklig storlek för detta ändamål. Enligt byggnadsstyrelsens
förslag skulle i den större sessionssalen kunna beredas plats för fyrtio
åhörare och i var och en av de båda mindre för sexton. Någon minskning
av dessa lokaler torde svårligen kunna ske utan att deras användbarhet
äventyras och grundsatsen om offentlighet vid rättsförhandlingar åsidosättes.
Beträffande övriga lokaler torde samma normer böra följas som i motsvarande
fall för närvarande tillämpas vid statliga byggnadsföretag. Vissa krav
i fråga om en värdig utformning av byggnaden böra även upprätthållas såväl
beträffande byggnadens yttre som beträffande de lokaler som skola tagas i
anspråk för rättsförhandlingar. Göteborgs stad torde ock vid sitt erbjudande
av en värdefull tomt och ett betydande kostnadsbidrag ha förutsatt, att hovrättsbyggnaden
skulle erhålla ett utseende och en utformning i övrigt, som
motsvarar dess ändamål och dess läge i närheten av flera av stadens främsta
monumentalbyggnader.

Vid byggnadsföretagets utförande böra alla de besparingsåtgärder vidtagas,
som ur teknisk synpunkt äro möjliga och ändamålsenliga. Härvid böra givetvis
beaktas de anvisningar om besparingar, vilka lämnats av civila byggnadsutredningen
och äro förenliga med de i det föregående angivna kraven
på byggnaden. Med hänsyn till vad härom anförts torde byggnadskostnaderna
icke böra beräknas till högre belopp än 500,000 kronor, varav 300,000
kronor skola bestridas av statsmedel.----

Sedan anslag beviljats och Kungl. Majit tagit slutlig ställning till frågan örn
byggnadens utformning, böra förhandlingarna med Göteborgs stad rörande
markförvärvet slutföras.

Såsom förut nämnts anvisade riksdagen det begärda anslaget. Riksdagen
framhöll därvid, att den i fråga örn byggnadens storlek och utformning funne
välbetänkt, att byggnaden redan från början så planerades, att den kunde
inrymma tre samtidigt arbetande divisioner och ett därför avpassat antal
lokaler för offentliga rättsförhandlingar. Med avseende å sistnämnda lokalers
omfattning hade riksdagen, i anslutning till vad departementschefen anfört,
icke kunnat undgå alt hysa betänkligheter mot att i någon mera avsevärd
mån frångå det förslag som framlagts av byggnadsstyrelsen. Beträffande
övriga lokaler syntes riksdagen däremot hinder icke föreligga att i huvudsak

K luigi. Maj:ts proposition nr 251. 5

följa samina normer, som av civila byggnadsulredningen tillämpats vid
granskning av dem underställda ritningar till andra ämbetsbyggnader. Riksdagen,
som jämväl funne befogat att vissa krav pa värdighet upprättliölles
beträffande byggnadens yttre utformning, godtoge alltså i allt väsentligt de
av departementschefen skisserade riktlinjerna för byggnadens utförande. Fran
denna utgångspunkt och under förutsättning, att inom ramen för dessa riktlinjer
alla förefintliga möjligheter till besparingar tillvaratoges, ansåge sig
riksdagen ävenledes kunna godtaga den av departementschefen beräknade
kostnaden för byggnadens uppförande.

I skrivelse den 1 juli 1941 till byggnadsstyrelsen anhöll därefter tillförordnade
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, att styrelsen
mätte så snart ske kunde, i samråd med de förut omförmälda sakkunniga,
verkställa den fortsatta utredning som erfordrades i anledning av Kungl.
Maj:ts och riksdagens beslut rörande byggnadsfrågan.

Byggnadsstyrelsen uppdrog i anledning härav at länsarkitekten biibergei
att enligt styrelsens direktiv och i samråd med styrelsen och de sakkunniga
omarbeta det av honom tidigare uppgjorda förslaget till ritningar rörande
ifrågavarande byggnad.

I skrivelse den 18 februari 1942 har byggnadsstyrelsen — med överlämnande
av ett av Friberger uppgjort, den 2 december 1941 dagtecknat förslag,
innehållande tolv ritningsblad jämte schematisk konstruktions- och
materialbeskrivning — uttalat, att det omarbetade ritningsförslaget syntes
vara väl ägnat att läggas till grund för byggnadsföretaget, samt hemställt
att Kungl. Maj:t måtte godkänna förslaget samt lämna styrelsen i uppdrag
att låta utarbeta fullständiga entreprenadhandlingar ävensom lämna styrel
sen föreskrifter i vissa närmare angivna hänseenden.

Byggnadsstyrelsen anförde i sin skrivelse bland annat följande.

I det omarbetade förslaget är den allmänna dispositionen av byggnaden
oförändrad, frånsett att planerna i viss mån omstuderats och vissa utrymmen
uteslutits. Sålunda hava ur förslaget utgått det under flygeln planerade
arkivet, vaktmästarbostaden om två rum och kok, ett rum tor expeditionsvakt
i bottenvåningen, ett biträdesrum i flygeln, presidentens vant
turn samt ett kollationeringsrum. Tidigare hade beräknats fyra rum i bottenvåningen
för advokater och åklagare samt sex rum i våningen en trappa
upp för vittnen. På förslag av de sakkunniga har nu vidtagits den andringen,
att två rum för åklagare och advokater placerats i vaningen en
trappa upp, varvid antalet vittnesrum minskats till fyra och i bottenvåningen
anordnats två rum för extra ledamöter eller fiskaler. Hallen i vaningen
en trappa upp har minskats i plan och går numera icke upp i ovanfor lig
gande våning. Det utrymme, som därigenom vinnes i denna, utnylt.ias lil.
ett takbelyst bibliotek, övriga ändringar i plandispositionerna avse huvudsakligen
att placera sådana rum, som skola användas för dagligt rutinarbele,
mot soligt väderstreck, medan ledamotsrummen med hänsyn till alt
hovrättens ledamöter viss tid av dagen uppehålla sig i sessionssalarna, ansetts
kunna förläggas mot de mindre fördelaktiga väderstrecken.

Ytterligare inskränkningar ifråga örn utrymmen kunna enligt byggnadsstyrelsens
mening icke genomföras utan ali byggnadens användbarhet för

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

avsett ändamål äventyras. En byggnad av bär föreslagen omfattning kan,
därest den i sin helhet utföres enligt den standard, som numera tillämpas
beträffande ämbetshus, uppföras för en kostnad av 500,000 kronor. I sådant
fall måste emellertid vissa å ritningarna angivna anordningar uteslutas och
även de för offentligt rättegångsförfarande avsedda lokalerna givas en enkel,
normal utstyrsel. Vidare måste norra fasadens granitbeklädnad, vilken
skulle draga en kostnad av 20,000 kronor, samt det fullträffsäkra bjälklaget
över skyddsrummet, vilket beräknats förorsaka en merkostnad av

7.000 kronor, uteslutas. Tomtens inhägnande och planering, vars fullständiga
genomförande beräknats kosta omkring 10,000 kronor utöver det oundgängligt
nödvändiga, måste även avsevärt förenklas.

Ett så förenklat utförande torde emellertid icke stå i överensstämmelse
med Kungl. Majlis och riksdagens uttalade önskemål. Styrelsen skulle för
sin del finna det mycket önskvärt, att de för rättsförhandlingarna avsedda
lokalerna finge givas ett monumentalare utförande genom att billigare och
mindre motståndskraftiga material kunde utbytas mot sådana ^av beständigare
natur. För att möjliggöra detta torde erfordras ett tillägg a anslaget av

20.000 kronor. Styrelsen vill även framhålla önskvärdheten av att granitbeklädnaden
å norra fasaden kunde komma till stånd. Ur rent arkitektonisk
synpunkt är det önskvärt, att den förhållandevis lilla hovrättsbyggnaden genom
fasadmaterialet gives möjlighet att hävda sig mot omgivande stora byggnader.
Såväl byggnadens karaktär sorn dess läge intill stora monumentalbyggnader
kräver en viss värdighet även i materialvalet. Styrelsen föreslog
att fasaderna i viss utsträckning skulle beklädas med natursten bland annat
därför att här förelåge ett lämpligt tillfälle att bereda den hårt betryckta stenindustrien
arbetstillfälle. Denna synpunkt torde fortfarande hava oförminskad
giltighet. Styrelsen ifrågasätter därför, om icke de för granitarbetena erforderliga
20,000 kronorna möjligen kunde utgå från medel, avsedda att
lindra arbetslösheten och dess verkningar.

Det fullträffsäkra arkiv- och skyddsrummet är visserligen önskvärt, Jaen
styrelsen anser icke dess anordnande vara ett lika framträdande önskemal
sorn de ovan berörda; ett normalskyddsrum torde kunna anses vara tillfyllest.
Det vore givetvis önskvärt, att arbetena med tomtens inhägnande och
planering finge" utföras i ett sammanhang, men en reducering för närvarande
på denna punkt är icke heller ägnad att väcka större betänklighetei, da ett
fullföljande av planen kan verkställas vid senare tidpunkt, då erforderliga
medel kunna ställas till förfogande.

över byggnadsstyrelsens skrivelse såvitt angår frågan örn bestridande av
vissa byggnadskostnader med medel avsedda att lindra arbetslösheten och
dess verkningar har statens arbetsmarknadskommission den 9 mars 1942 avgivit
infordrat utlåtande. Kommissionen har därvid lörklarat, att den med
hänsyn till önskvärdheten att bereda sysselsättning åt arbetslösa inom byggnadsstenindustrien
icke hade något att erinra mot att medel ur anslag till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering lii. m. disponerades för den föreslagna
hovrättsbyggnadens förseende nied granitbeklädnad å norra fasaden
för en beräknad kostnad av 20,000 kronor.

Kungl. Maj:t har därefter den 27 mars 1942 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att — sedan förhandlingarna med Göteborgs stad örn överlåtelse till kronan
av erforderligt markområde av 8 kvarteret Öresten slutförts med an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

litande av det av riksdagen beviljade beloppet och de av staden anslagna
medlen för en kostnad av högst 500,000 kronor låta å nämnda kvartersområde
utföra ifrågavarande hovrättsbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med det av länsarkitekten Friberger senast utarbetade förslaget med ratt tor
byggnadsstyrelsen att i samråd nied de sakkunniga vidtaga de smärre andringar
i förslaget som kunde visa sig erforderliga och icke ökade kostnaderna.
Kungl. Majit har i samband härmed förklarat sig vilja framdeles meddela
beslut beträffande den i ärendet uppkomna frågan att utöver förut nämnda
belopp ställa medel till förfogande för granitbeklädnad å hovrättsbyggnadens

fasad.

Med hänsyn lill del stalsfinansiella läget har det varit nödvändigt att hålla Departements■
kostnaderna för liovrättsbyggnaden i Göteborg inom en mycket snäv ram.

Kungl. Majit och riksdagen lia emellertid varit ense örn att vissa krav pa
en värdig utformning i fråga örn byggnadens yttre böra upprätthållas.

Byggnadsstyrelsen har uttalat önskvärdheten av att byggnadens norra fasad
förses nied granitbeklädnad. Styrelsen har därvid framhållit, att saval
byggnadens karaktär som dess läge intill stora monumentalbyggnader krävde
en viss värdighet även i materialvalet. Styrelsen har därjämte betonat, att
bär förelåge ett lämpligt tillfälle att bereda den hårt betryckta stenindustrien
arbetstillgång. Styrelsen har därför ifrågasatt, örn icke det lör granitarbetena
erforderliga beloppet, 20,000 kronor, kunde utgå från medel,
avsedda att lindra arbetslösheten och dess verkningar.

Arbetsmarknadskommissionen har förklarat, att den med hänsyn till
önskvärdheten att bereda sysselsättning åt arbetslösa inom byggnadsstenindustrien
icke hade något att erinra mot att medel ur anslag lill åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. disponerades för ifrågavarande
granitbeklädnad.

På de av byggnadsstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen anlinda
skälen anser jag, att granitbeklädnaden bör komma till utförande. Enär
detta arbete kan anses såsom ett led i åtgärderna lör arbetslöshetens bekämpande,
torde kostnaderna böra bestridas med medel ur reservationsanslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Då frågan örn storleken av kostnaderna för hovrättsbyggnadens uppförande
varit underställd riksdagens prövning, torde riksdagens samtycke till
ilen nu ifrågasatta åtgärden böra inhämtas.

Övriga av byggnadsstyrelsen framförda särskilda önskemål böra i göiligaste
mån tillgodoses inom ramen för redan tillgängliga anslag.

På grund av vad salunda anförts hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen alt lämna sitt
medgivande lill att medel ur det under riksstatens femte
huvudtitel uppförda reservationsanslag till Åtgärdei föi aihetsmarknadens
reglering lii. lii. få tagas i anspråk folden
beslutade hovrättsbyggnadens i Göteborg förseende nied

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

granitbeklädnad å norra fasaden för en beräknad kostnad
av 20,000 kronor

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt, förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

T. Eliason.

Stockholm 1942. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

42154»