Kungl Maj.ts proposition nr 19 (Proposition 1948:19)

Kungl Maj.ts proposition nr 19.

Nr 19.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken; given
Stockholms slott den 9 januari 1948.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 19.

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 4 kap. 1 § rättegångsbalken skall erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

4 KAP.

1 §•

Lagfaren domare skall vara svensk
medborgare och hava avlagt för behörighet
till domarämbete föreskrivna
kunskapsprov.

Lagfaren domare skall vara svensk
medborgare och hava fyllt tjugufem
år samt hava avlagt för behörighet
till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Ej må---—----i konkurstillstånd.

Den som ej fyllt tjugufem år må
utöva domarämbete allenast i den
begränsade omfattning Konungen bestämmer.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete förordnar
Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 12 december 19b7.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga
om viss jämkning i behörighetsvillkoren för utövande av domarämbete samt
anför följande.

I 4 kap. 1 § nya rättegångsbalken stadgas bl. a., att lagfaren domare skall
hava fyllt tjugufem år. Bestämmelsen avser omedelbart endast rättegång
i allmänhet men torde, i den mån ej annat föreskrives, bli tillämplig även
i fråga om specialprocess samt handläggning av inskrivningsärenden och
andra ärenden som skola upptagas av domstol eller domare.

En motsvarande föreskrift finnes för närvarande i cirkuläret till hovrätterna
den 7 januari 1830. Från nämnda föreskrift har emellertid gjorts viss
avvikelse i domsagostadgan den 11 juni 1943 (nr 290). Enligt 16 och 17 §§
denna stadga äger sålunda tingsnotarie oberoende av ålder tjänstgöra såsom
inskrivningsdomare samt utföra vissa andra på häradshövdingen eljest ankommande
göromål av enklare beskaffenhet. I sistnämnda hänseende är
hans behörighet i huvudsak begränsad till att meddela förelägganden, infordra
yttranden och utfärda kungörelser i mål och ärenden där sådant enligt
lag skall ske. Rätt att avgöra mål eller ärende tillkommer honom endast
i undantagsfall, då någon egentlig prövning icke förekommer. Som exempel
kan nämnas att han må döma till boskillnad, då makarna äro ense
därom, samt meddela beslut om gäldenärs försättande i konkurs, när gäldenären
själv begärt det.

Under den nya processordningen blir handläggningen och avdömandet av
rättegångsmålen ett mycket krävande arbete. Det är därför av desto större
vikt att häradshövdingarna alltjämt kunna befrias från mindre väsentliga
uppgifter. Detta skulle emellertid mången gång möta svårigheter,
därest kravet på tjugufem års ålder såsom villkor för utövning av domarämbete
skulle upprätthållas i full utsträckning. Det torde icke vara alltför
sällsynt att i en domsaga icke finnes någon notarie som uppnått nämnda
ålder. Än vanligare torde vara att åldersfördelningen är sådan, att arbetet
icke kan organiseras rationellt utan att även yngre krafter utnyttjas.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Med hänsyn till det sagda är det tydligen önskvärt att nu ifrågavarande
behörighetsregel i nya rättegångsbalken uppmjukas. Även den som ej fyllt
tjugufem år bör kunna förordnas att utöva domarämbete, dock endast i
begränsad omfattning och i enlighet med bestämmelser som meddelas av
Kungl. Maj :t.

Den sålunda särskilt begränsade behörigheten bör i första hand avse
att tjänstgöra såsom inskrivningsdomare. Denna uppgift har alltsedan inskrivningslagens
ikraftträdande den 1 januari 1933 kunnat anförtros även åt
de yngre notarierna utan att detta medfört någon olägenhet. Med inskrivningsdomarskapet
skall enligt 7 § lagen den 20 december 1946 (nr 807)
om handläggning av domstolsärenden i allmänhet följa skyldighet att upptaga
jämväl ärenden angående äktenskapsförord, bouppteckningar, testamentsbevakningar,
lösöreköp o. d. Det är därför önskvärt att kravet på
tjugufem års ålder eftergives också beträffande dessa ärenden. Någon principiell
invändning torde ej heller kunna riktas häremot. De ifrågavarande
göromålen fordra visserligen stor noggrannhet men ställa icke samma krav
på erfarenhet och mognad som den egentligt dömande verksamheten. Detsamma
gäller de uppgifter som, vid sidan av inskrivningsdomarsysslan, omförmälas
i 16 och 17 §§ domsagostadgan i den mån de överhuvud äro att
hänföra till självständigt utövande av domarverksamhet. Även dessa uppgifter
böra därför alltjämt kunna utan särskild åldersbegränsning överlämnas
åt tingsnotarie.

I överensstämmelse med det anförda har jag låtit inom departementet
upprätta förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken
den 18 juli 1942. Den föreslagna lagen torde böra träda i kraft så snart den
utfärdats.

Härefter hemställer föredraganden att lagrådets utlåtande över nämnda
lagförslag, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1 måtte för det
i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av
protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Sven Leffler.

1 Denna bilaga, som frånsett vissa redaktionella jämkningar i rubriken och ingressen är lika
lydande’med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 5 januari
1948.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 30 december 1947 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i
statsrådet den 12 december 1947, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 §
rättegångsbalken den 18 juli 1942.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S.
Strömberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
Åke Mossler.

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler lagrådets
den 5 januari 1948 avgivna utlåtande över det den 12 december 1947 till
lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken
den 18 juli 1942.

Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer föredraganden,
att förslaget måtte, efter vissa redaktionella jämkningar i rubriken
och ingressen, jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Lars Nordvall.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

474299