Kungl. Maj. ts proposition nr 179

Proposition 1953:179

Kungl. Maj. ts proposition nr 179.

1

Nr 179.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse i visst
fall från nöjesskatt; given Stockholms slott den 27
mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars
1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför.

Avsynaren Oscar Reinhold Fritz, född 1894, hade för sommarsäsongen
1947 av innehavaren av Bökebergs restaurant i Bökeberg, Hyby kommun,
förhyrt en invid restauranten belägen dansbana. Danstillställningar hade
anordnats där under tiden 10 maj—13 september 1947. Någon befattning
med serveringen å restauranten, vars innehavare ägt tillstånd till utskänkning
av spritdrycker, hade Fritz icke haft. För dansbiljetter till 17,5 öre hade
uttagits nöjesskatt med 3 öre för varje dansbiljett. Hälften av det influtna
nöjesskattebeloppet hade av Hyby kommun inlevererats till länsstyrelsen i
Malmöhus län.

Efter verkställd granskning av kommunalnämndens i Hyby socken redo1
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt Nr 119.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

visning av nöjesskatt för maj—september 1947 förordnade länsstyrelsen genom
resolution den 7 oktober 1948 att, enär skatt rätteligen jämlikt 8 § a)
i 1945 års nöjesskatteförordning bort uttagas med 8 öre för varje biljett, ytterligare
skatt skulle uttagas för uppgivet antal biljetter av 70 630 stycken
med 3 531 kronor 50 öre.

över länsstyrelsens nämnda resolution anförde Fritz besvär hos regeringsrätten,
med yrkande att resolutionen måtte upphävas. Till stöd för sin talan
anförde Fritz bland annat.

8 § a) jämfört med 5 § i nöjesskatteförordningen vore icke tillämplig i
föreliggande fall med hänsyn till de på platsen rådande förhållandena. Den
publik som besökte dansbanan vore en helt annan än den som besökte restauranten.
Nöjesskatten å danstillställningar vid Bökebergs dansbana borde
icke uttagas efter andra grunder än vid dansbanorna vid Törringelunds restaurant,
Höllvikens Hotell & Restaurant eller Folkets Park i Malmö, där
skatten städse uttagits med 3 öre per biljett. Det syntes obegripligt att danstillställningarna
på Bökebergs dansbana skulle beskattas som om de anordnats
i samband med spritservering.

Genom utslag den 20 mars 1952 har regeringsrätten icke funnit skäl göra
ändring i länsstyrelsens resolution.

Hos Kungl. Maj :t har nu Fritz gjort framställning i syfte att Kungl. Maj:t
av nåd måtte efterskänka den del av ifrågavarande nöjesskattebelopp, som
tillkomme staten, och har därvid anfört i huvudsak följande.

Det ekonomiska resultatet av arrendet av dansbanan hade blivit synnerligen
dåligt och hade icke medfört den förbättring i hans ekonomi, som han
hoppats på. Hans veckolön åtginge helt till familjens uppehälle. På grund
av hustruns sjukdom hade levnadskostnaderna fördyrats. Han vore också
själv sjuklig och hans tillstånd hade väsentligt försämrats genom bekymmer
för framtiden, som till följd av den belastning av ekonomien uttagandet av
nöjesskattebeloppet skulle komma att medföra, tedde sig mörk för honom.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att Fritz’ veckoavlöning som avsynare
uppgår till 156 kronor. Dessutom har Fritz en inkomst av 60 kronor i månaden
som deltidsanställd fastighetsskötare samt en inkomst av 60—70 kronor
i månaden som kassör i Svedalaavdelningen nr 2 i Rikskassan. Han saknar
förmögenhet med undantag av en med 1 200 kronor köpt bostadsrätt.
Han har inga skulder. Kostnaderna för hyra av bostad uppgår till 124 kronor
i månaden. Fritz’ hustru lider sedan 1949 bl. a. av organiskt hjärtfel
och är på grund härav oförmögen till förvärvsarbete. Själv är Fritz oförmögen
att utföra tyngre arbeten på grund av muskelsträckning och hjärtbesvär
sedan 1948. — Kommunalnämnden i Hyby kommun beslöt den 7 december
1948 att efterskänka kommunens andel av ifrågavarande nöjesskattebelopp.

I utlåtande den 23 juli 1952 har länsstyrelsen i Malmöhus län — med åberopande
av yttrande av landsfiskalen i Svedala distrikt — tillstyrkt bifall
till ansökningen.

Från landsfiskalen i nämnda distrikt har inhämtats, att exekutiva åtgärder
för indrivning av skattebeloppet ännu icke vidtagits. Enligt lämnade

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

uppgifter har nöjesskatt för danstillställningar vid Bökebergs dansbana efter
år 1947 erlagts jämlikt de i 8 § nöjesskatteförordningen angivna grunderna.

Departementschefen. Vid behandlingen av förevarande ansökning torde
böra erinras om att riksdagen genom beslut den 26 mars 1947 bifallit ett av
Kungl. Maj:t i prop. 1947: 118 framlagt förslag om efterskänkande av viss
nöjesskatt för förrådsförvaltaren I. A. Billstein i Svedala. Även i detta ärende
gällde det befrielse från förhöjd nöjesskatt för danstillställningar vid Bökebergs
dansbana. Omständigheterna i nu förevarande fall är så gott som lika
dem i ärendet rörande Billstein. Med hänsyn till den genom riksdagens förenämnda
beslut meddelade befrielsen hade Fritz enligt vad han uppgivit vid
den av landsfiskalen i ärendet verkställda utredningen icke trott sig behöva
uttaga nöjesskatt enligt de grunder som gäller för danstillställningar i samband
med utskänkning av alkoholhaltiga drycker. Ej heller hade enligt
samma utredning kommunens dåvarande nöjesskattekontrollanter trott, att
nöjesskatt enligt nyssnämnda grunder behövde uttagas. Kommunen har också
efterskänkt sin andel av den förhöjda nöjesskatten.

Med hänsyn till de anförda särskilda omständigheterna ävensom till Fritz’
ekonomiska och personliga förhållanden i övrigt finner jag skäligt, att Fritz
befrias från erläggande av den staten tillkommande andelen av ifrågavarande
nöjesskattebelopp. Härför erfordras riksdagens samtycke.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att avsynaren Oscar Reinhold Fritz befrias från betalningsskyldighet
för staten tillkommande andel av den nöjesskatt,
som han på grund av regeringsrättens omförmälda utslag är
skyldig att erlägga.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karl-Ingmar Edstrand.

{<37.114. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag