Kungl. Maj-.ts proposition nr 179

Proposition 1945:179

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 179.

1

Nr 179.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dels vaktmästaren
vid Uppsala universitet A. H. Gelins pensionsförmåner,
dels ock pension åt driftledaren vid statens
järnvägars biltrafikrörelse V. A. Karlssons efterlevande;
given Stockholms slott den 23 februari 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

K. G. Ewerlöf.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
februari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad,

Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Statsrådet Ewerlöf anmäler uppkomna frågor angående dels vaktmästaren
vid Uppsala universitets museum för nordiska fornsaker A. H. Gelins pensionsförmåner,
dels ock pension åt driftledaren vid statens järnvägars biltrafikrörelse
V. A. Karlssons efterlevande samt anför därvid följande.

l:o.

Med anledning av en av större akademiska konsistoriet i Uppsala gjord
framställning har kanslern för rikets universitet hemställt, att Kungl. Majit
måtte utverka, att vaktmästaren vid Uppsala universitets museum för nordiska
fornsaker August Hilmer Gelin vid avgång från tjänsten erhölle en särskild
tilläggspension av skälig storlek.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 179.

1

2

Kungl. Maj:t? proposition nr 179.

e

Föredraganden
.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Gelin, som är gift, är född den 23 oktober 1881 och således 63 år
gammal:

att han sedan år 1921 innehar ordinarie befattning såsom vaktmästare vid
Uppsala universitets museum för nordiska fornsaker, vilken befattning är
hänförd till lönegraden A 7 i civila avlöningsreglementet;

att han på grund av ådagalagd framstående skicklighet i utförandet av konserveringsarbeten
sedan lång tid tillbaka nästan uteslutande tagits i anspråk
för sådana arbeten och så gott som helt befriats från vaktmästargöromål:

att Gelin med hänsyn härtill genom beslut av 1936 års riksdag (statsverksprop.
, VIII ht, p. 71; statsutsk. uti. nr 8, p. 71; riksd. skr. nr 8, p. 71) beviljats
ett personligt lönetillägg av 600 kronor för år;

att han genom lönetillägget — som numera med inräknande av dyrtids -förmåner uppgår till 800 kronor för år — erhållit i det närmaste samma lön
som preparator i lönegraden A 10 i civila avlöningsreglementet;

samt att Gelin, som uppnått pensionsåldern med utgången av oktober 1944.
erhållit rätt att kvarstå i tjänst intill utgången av oktober 1945.

Statskontoret har tillstyrkt viss förbättring av Gelins ställning i pensionshänseende.
Efter att hava erinrat örn arten av Gelins arbetsuppgifter och det
honom beviljade lönetillägget har ämbetsverket framhållit, att institutionsvaktmästarutredningen,
såsom framginge av utredningens den 20 september
1943 avgivna betänkande, vid granskning av Gelins arbetsuppgifter funnit
goda skäl vara för handen för det personliga lönetillägg, som tillerkänts honom,
samt att utredningen vidare uttalat, att örn ett varaktigt och ofrånkomligt
behov av en befattningshavare med angivna arbetsuppgifter förelåge,
intet syntes vara att erinra mot att befattningen placerades i lönegraden
A 10 under benämningen preparator. Statskontoret funne med hänsyn
till angivna särskilda omständigheter rimligt, att Gelins pensionsförmåner
avpassades i skäligt förhållande till den löneställning, som tillförsäkrats honom
på grund av de honom åvilande arbetsuppgifterna. Enligt statskontorets
mening borde Gelin i pensionshänseende dock ej jämställas med ordinarie befattningshavare
i lönegraden A 10 bland annat av det skälet, att han vidkänts
pensionsavdrag endast för befattning i lönegraden A 7. Statskontoret ville
för sin del föreslå, att Gelin bereddes den förbättringen i pensionshänseende
att pensionen finge bestämmas på det underlag, som gällde för extra ordinarie
befattning i lönegrad 9, eller 2 484 kronor.

I 1945 års statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma frågor,
s. 29) har föreslagits, att den av Gelin innehavda befattningen vid inträffande
ledighet skall ombildas till en preparatorstjänst i lönegraden A 10.

I likhet med myndigheterna anser jag med hänsyn till de föreliggande omständigheterna
skäligt, att åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma en förbättring
av Gelins pensionsförmåner. Denna förbättring torde böra avse icke
blott Gelins tjänstepension utan även familjepension åt hans efterlevande.

Kungl. May.ts proposition nr 179.

3

Detta synes lämpligen böra ske på det sätt att han i pensionshänseende hänföres
till en högre lönegrad än den för hans befattning gällande. För egen
del vill jag föreslå, att pensionsförmånerna till honom och hans efterlevande
må bestämmas med tillämpning av de tjänste- och familj epensionsunderlag,
som gälla för befattning i lönegrad A 9 i civila avlöningsreglementet.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen medgiva,

att vid bestämmandet av tjänstepension åt vaktmästaren
vid Uppsala universitets museum för nordiska fomsaker
August Hilmer Gelin eller av familjepension åt hans efterlevande
skall så anses som om han varit ordinarie tjänsteman
i lönegraden A 9.

2:o.

Genom beslut den 14 juli 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t järnvägsstyrelsen
att övertaga en av omnibusägaren Viljo Arvid Karlsson i Mönsterås
bedriven trafikrörelse m. m. I samband med att bussrörelsen därefter övertagits
från och med den 19 juli 1944, blev Karlsson enligt ett mellan honom
och statens järnvägar upprättat kontrakt anställd såsom driftledare vid statens
järnvägars biltrafikrörelse från samma tidpunkt. I kontraktet stadgades,
bland annat, att Karlsson skulle åtnjuta avlöning jämte rörligt tillägg
och kristillägg med belopp, motsvarande vad som gällde eller kunde komma
att gälla för extra ordinarie tjänsteman vid statens järnvägar i 16 lönegraden
19 löneklassen, ävensom att vissa andra förmåner skulle utgå enligt de
grunder, som gällde för extra ordinarie tjänsteman i nyssnämnda lönegrad.
Därjämte förband sig .statens järnvägar i kontraktet att hos Kungl.
Majit göra framställning om att bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet,
i vad de avsåge tjänstemän, som omförmäldes i 12 § reglementet,
skulle erhålla tillämpning å Karlsson och att därvid skulle lända
till efterrättelse vad som gällde för reglementet underkastad tjänsteman,
tillhörande lönegraden Eo 16.

I skrivelse den 4 september 1944 har järnvägsstyrelsen — under förmälan
att Karlsson avlidit deli 18 augusti 1944 och efterlämnat hustru jämte ett
barn under 19 års ålder — hemställt, att Kungl. Majit måtte förordna, att
bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet, i vad de avsåge
tjänstemän, som omförmäldes i 12 § reglementet, skulle, räknat från och
med den 1 augusti 1944, anses hava varit gällande för Karlsson, samt att
vid allmänna tjänste- och familjepensionsreglementenas tillämpning beträffande
honom .skulle så anses, som örn han tillhört 16 lönegraden i den för
extra ordinarie tjänstemän gällande löneplanen. Styrelsen har därvid framhållit,
att då Karlsson icke erhållit pensionsrätt enligt något av de statliga
pensionsreglcmentena, hans efterlevande icke vore berättigade att komma
i åtnjutande av pension. Karlsson hade emellertid med hänsyn till arbetsuppgifter
samt anställnings- och lönevillkor intagit en sådan ställning,
att han i pensionshänseende ansetts kunna jämställas med tjänsteman och

4

Jföredraganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

därför bort erhålla pensionsrätt genom beslut enligt 1 § 2 mom. allmänna
tjänstepensionsreglementet.

Statskontoret har förklarat sig icke vilja framställa någon erinran mot
bifall till den av järnvägsstyrelsen gjorda framställningen. Därvid har statskontoret
erinrat örn att Kungl. Maj:t genom beslut den 26 mars 1943 i ett
likartat fall medgivit, att bestämmelserna i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena
finge äga tillämpning å bilstationsföreståndaren vid
statens järnvägar J. A. Lindberg.

Med hänsyn till innehållet i det mellan Karlsson och statens järnvägar
upprättade anställningskontraktet anser jag mig böra tillstyrka, att åtgärder
vidtagas för att hans efterlevande må komma i åtnjutande av familjepension
efter honom. Detta torde dock icke lämpligen böra ske på det sätt, att allmänna
tjänstepensionsreglementet med stöd av föreskriften i 1 § 2 mom. i
reglementet göres retroaktivt tillämpligt å honom. I stället bör utverkas riksdagens
medgivande, att hans efterlevande må komma i åtnjutande av de familjepensionsförmåner,
som skulle hava tillkommit dem, därest Karlsson vid
sitt frånfälle varit extra ordinarie tjänsteman vid statens järnvägar i 16 lönegraden
från och med den 1 augusti 1944. Pensionsförmånerna böra bestridas
från samma anslag som eljest anlitas för bestridande av familjepensioner åt
efterlevande till tjänstemän vid statens järnvägar. I överensstämmelse härmed
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att driftledaren vid statens järnvägars biltrafikrörelse Viljo
Arvid Karlssons efterlevande må komma i åtnjutande av de
familjepensionsförmåner, som skulle hava tillkommit dem,
om han vid sitt frånfälle innehaft befattning i lönegraden
Eo 16.

Vad föredraganden under punkterna l:o och 2:o hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller
Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ivar Löfqvist.

457360. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Det här är en proposition

En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen. Det kan vara ett förslag till ny lagstiftning, lagändringar eller riktlinjer. En proposition innehåller förslagspunkter, som kan fördelas på olika utskott för beredning.

Allt eftersom förslagspunkterna har beslutats hittas de under rubriken beslut längre ned på denna sida.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket