Kungl. Maj.ts proposition nr 127.
1
Nr 127.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående årligt understöd
åt skogvaktaren å Såtenäs egendom O. Boman m. fl.;
given Stockholms stoft den 1 mars 1916.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars
19i6.
Närvaran de:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, uppkomna frågor örn
årligt understöd åt skogvaktaren å Såtenäs egendom O. Boman m. fl. samt
anför därvid följande.
Enligt ett mellan flygförvaltningen, för Kungl. Majit och kronan, samt
hovjägmästaren P. A. Lund den 22 september 1938 upprättat köpekontrakt
förvärvade flygförvaltningen av Lund fastigheten Såtenäs l1 jämte vissa
andra för flygvapnets andra rmedeltunga bombfiottiljs förläggning erforderliga
fastigheter i Tuns socken av Skaraborgs län. 1 kontraktet förklarade
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 127—129. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
sig köparen medgiva, att de änkor och gamla torpare, som enligt löfte åtnjöte
fri bostad och vedbrand, finge kvarbo under enahanda villkor.
Genom beslut den 17 december 1940 fastställde flygförvaltningen vilka
personer, som på grund av köparens förenämnda utfästelse vore berättigade
till underhåll in natura, samt omfattningen av dessa förmåner. Enligt beslutet
skulle envar av åtta namngivna personer i egenskap av flygförvaltningens
pensionärer från och med den 1 december 1940 genom ämbetsverkets
försorg åtnjuta fri bostad, fri vedbrand och nyttjanderätt till potatisland
samt dessutom erhålla vissa kvantiteter mjölk och spannmål in natura.
Sedermera utbyttes naturaförmånerna i viss utsträckning mot kontant ersättning.
I proposition nr 101 till 1945 års riksdag hemställde Kungl. Majit, att envar
av sju i propositionen namngivna understödstagare måtte — utöver förmån
av fri bostad och nyttjanderätt till potatisland — från och med den 1
juli 1945 under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära ett årligt understöd av 840 kronor, varå dyrtidstillägg
icke skulle utgå. Propositionen bifölls av riksdagen (skr. nr 222).
I skrivelse den 19 oktober 1945 har flygtörvaltningen anfört bland annat
följande.
Allt sedan den 1 november 1917 har å Såtenäs egendom tjänstgjort skogvaktaren
Olof Boman, född den 30 juni 1872. Vid tiden för kronans egendomsförvärv
hade Boman således i vad avser unpnådd ålder väl kunnat räknas
såsom pensionsmässig. Då han emellertid visade sig äga en för sin ålder
anmärkningsvärd arbetsduglighet, ansågs icke tillräcklig anledning föreligga
att ännu på några år pensionera honom. Boman kom följaktligen icke att
upptagas bland de personer, vilka enligt nyssberörda beslut den 17 december
1940 skulle räknas såsom flygförvaltningens pensionärer.
Bomans avlöningsförmåner å Såtenäs egendom ha sedan den 1 juli 1945
utgjort dels årslön av 3 250 kronor inklusive 31 procent dyrtidstillägg, dels
ock fri bostad och nyttjanderätt till potatisland. Boman har under hela tiden
å Såtenäs varit heltidsanställd, d. v. s. haft en daglig arbetstid av 8—10
timmar.
För närvarande uppbära Boman och hans hustru folkpension. Varken Boman
eller hans hustru åtnjuter i övrigt någon ekonomisk förmån från annat
håll. Ej heller äger någondera förmögenhet i form av sparkapital eller
dylikt.
Enär Boman icke tillhör någon av de personalkategorier, gentemot vilka
kronan åtagit sig förpliktelser i nyssberört avseeende, föreligger icke någon
avtalsenlig skyldighet att bereda honom pension. Därest Såtenäs egendom
icke övergått till kronan, hade Boman emellertid med all sannolikhet genom
sin förre arbetsgivares försorg kommit i åtnjutande av någon form av pension.
Med hänsyn härtill synes Boman ej böra komma i oförmånligare ekonomiskt
läge än som varit fallet, om staten icke hade övertagit egendomen.
Skäligt synes vara att tillerkänna honom enahanda förmåner som kommit
kategorien änkor och gamla torpare vid Såtenäs till del.
Flygförvaltningen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva, att skogvaktaren Olof Boman må från och med budgetåret 1946/47
— förutom fri bostad och nyttjanderätt till potatisland — under sin åter
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 127.
3
stående livstid åtnjuta årligt understöd med 840 kronor från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m.
Försvarets civilförvaltning har med hänsyn bland annat till de särskilda
förhållanden, som föranlett beviljande av årliga understöd åt vissa understödstagare
vid Såtenäs egendom, tillstyrkt flygförvaltningens hemställan.
Statskontoret har, under erinran att Kungl. Maj:t och kronan vid köp av
Såtenäs egendom förbundit sig att övertaga säljarens förpliktelser såsom
arbetsgivare för å egendomen anställda jordbruksarbetare, i likhet med
flygförvaltningen ansett skäligt, att Boman erhölle årligt understöd av statsmedel
å samma belopp, som tillerkänts övriga understödstagare å Såtenäs,
eller 840 kronor utan rätt till dyrtidsförmåner.
I en andra skrivelse den 19 oktober 1945 har flyg förvaltningen ytterligare
anfört bland annat följande.
Den 11 december 1944 avled pensionären vid Såtenäs egendom Karl J.
Nilsson. Dennes rätt till understöd synes ej vid hans död ha kunnat övergå
till hans änka Martina Elisabet Nilsson, född den 26 maj 1868. På grund av
åtagandet i köpekontraktet rörande Såtenäs egendom måste emellertid kronan
anses ha övertagit ansvaret för att samtliga på egendomen då boende
gamla anställda m. fl., bland dem änkan Nilsson, skola få bo kvar på egendomen
under »enahanda villkor». Man synes icke kunna härvidlag göra åtskillnad
mellan exempelvis dem som vid kontraktets ingående redan voro
änkor och dem som senare blivit det.
Då understöd åt änkan Nilsson torde böra utgå enligt liknande grunder
som övriga understöd åt änkor och gamla torpare på Såtenäs, får flygförvaltningen
hemställa om utverkande av riksdagens medgivande, att änkan
Nilsson vid sidan av rätten till fri bostad och nyttjanderätt till potatisland
må från och med den 12 december 1944 under sin återstående livstid från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära ett årligt understöd
av 840 kronor, varå dyrtidstillägg icke skall utgå.
Försvarets civilförvaltning har under erinran örn de särskilda förhållanden,
som föranlett beviljande av årliga understöd åt vissa understödstagare vid
Såtenäs egendom, samt med hänsyn till att här ifrågavarande änka, därest
hon redan vid statens förvärv av egendomen varit änka, med all sannolikhet
skulle hava erhållit understöd, tillstyrkt flygförvaltningens hemställan.
Även statskontoret har tillstyrkt framställningen och därvid tillika anfört,
att Kungl. Maj:t i samband med framläggande för riksdagen av förevarande
ärende syntes böra utverka riksdagens bemyndigande att tillerkänna jämväl
förre arbetaren Karl Johanssons hustru — för det fall hon lever efter sin
man — understöd med samma belopp som nu uppbäres av mannen.
Med hänsyn lill de föreliggande omständigheterna vill jag icke motsätta
mig myndigheternas förslag angående utverkande av understöd åt skogvaktaren
Boman och änkan Nilsson. I anslutning till vad statskontoret anfört
synes Kungl. Majit, därest riksdagen icke har något att invända häremot,
böra ilga träffa avgörande i framdeles möjligen inträffande fall av liknande
art, i vilka fråga kan uppkomma örn understöd åt efterlevande till
understödstagare vid Såtenäs egendom.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 127.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att envar av skogvaktaren å Såtenäs egendom Olof Boman
och avlidne unders tödstagaren därstädes Karl J. Nilssons
änka Martina Elisabet Nilsson må, Boman från och med
den 1 juli 1946 och Martina Elisabet Nilsson från och med
den 1 januari 1945, under sin återstående livstid från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära ett
årligt understöd av 840 kronor, varå dyrtidstillägg icke skall
utgå.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Westerlind.