Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 12 (Proposition 1882:12)

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 12.

N:o 12.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 Jan. 1882, kl. 1 e. m.

U k L) H 0

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, med förslag till
Förordning angående upphörande af skyldighet för den,
som emot Hofrätts dom vill Konungen söka, alt i visst
fall träda i fängelse till sakens slut; Gifven Stockholms
Slott den 13 Januari 1882.

Riksdagen har i underdånig skrifvelse den 19 April 1881 anmält,
att Riksdagen, som funnit hvad 5 och 6 §§ i 30 Kap. Rättegångsbalken
för närvarande innehölle angående skyldighet för den, som emot Hofrätts
dom vill Konungen söka, att, om han ej kan ställa borgen för sig
sjelf, träda i fängelse till sakens slut, icke öfverensstämmande med
nutida åsigter och förhållanden, för sin del beslutat en författning i
ämnet, af innehåll Riksdagens skrifvelse utvisar. Öfver detta förslag
infordrade Kongl. Maj:t Högsta Domstolens utlåtande, hvarefter, sedan
detta inkommit, Kongl. Maj:t, med afseende å hvad i Högsta Domstolen
blifvit emot förslaget anmärkt, funnit detsamma icke kunna oförändradt
antagas. Då emellertid Kongl. Maj:t anser en förändring af berörda
lagstadganden lämplig och af behofvet påkallad, har Kongl. Maj:t låtit
uppgöra nytt förslag till förordning i ämnet, och vill Kongl. Maj:t, sedan
detta förslag undergått grundlagsenlig granskning, med bifogande
af de i Statsrådet och Högsta Domstolen i ämnet förda protokoll, jemlikt,
87 § Regeringsformen föreslå Riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning angående upphörande af skyldighet för
den, som emot Hofrätts dom vill Konungen söka, att
i visst fall träda i fängelse till sakens slut.

Bill. till Riksd. Prat. 1882. 1 Sami. 1 Afä. 8 Höft.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 12.

Med upphäfvande af hvad 5 och 6 §§ i 30 Kap. Rättegångsbalken,
förstnämnda lagrum sådant det lyder enligt Förordningen den 18
April 1849, innehålla angående skyldighet för den, som tappat i Hofrätt
och vill Konungen deremot söka, att i visst fall träda i fängelse
till sakens slut, förordnas att sökanden i stället skall inom tid, som i
7 § af samma Kap. sägs, om sin oförmåga att fullgöra Hofrättens dom
förete intyg af domstolen eller domaren, eller, om det ej kan ske, af
vederbörande kronobetjent eller kyrkoherden i den församling, der sökanden
bor och har sitt hemvist.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von Steyern.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

Utdrag af protokollet öfver Justitie-departementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott
Fredagen den 4 November 1881,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschilp,
Statsråden: von Steyern,

Friherre von Otter,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander.

Justitieråden: Almqvist,

Östergren.

Chefen för Justitie-departementet Statsrådet von Steyern anmälde
i underdånighet:

Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 sistlidne April, hvaruti
tillkännagifvits, att Riksdagen, som funnit hvad 5 och 6 §§ i 30 Kap.
Rättegångsbalken innehölle angående skyldighet för den, som emot Hofrätts
dom vill Konungen söka, att, om han ej ens kan ställa borgen för
sig sjelf, träda i fängelse till sakens slut, icke öfverensstämmande med
nutidens åsigter och förhållanden, för sin del beslutat följande

Förordning angående upphörande af skyldighet för den, som emot
Hofrätts dom vill Konungen söka, att i visst fall träda i fängelse till
sakens slut.

Med upphäfvande af hvad 30 Kap. 5 och 6 §§ Rättegångsbalken,
förstnämnda lagrum sådant det lyder enligt Förordningen den 18 April

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

1849, innehålla angående skyldighet för den, som tappat i Hofrätt och
vill Konungen deremot söka, att i visst fall träda i fängelse till sakens
slut, förordnas härigenom, att sökande skall vara från nämnda skyldighet
befriad; åliggande honom i stället förete bevis om sin oförmåga att
Hofrättens dom fullgöra.

Föredraganden anmälde härjemte det från Högsta Domstolen i
enlighet med § 87 Regeringsformen öfver Riksdagens ofvanberörda lagförslag
infordrade utlåtande, sådant det finnes intaget i Högsta Domstolens
protokoll den 21 sistlidne Juni, hvaraf inhemtades, bland annat,
att Domstolen väl ansåg att hvad ifrågavarande lagrum innehöll angående
skyldighet för don, som tappat i Hofrätt och vill Konungen deremot
söka, att i visst fall träda i fängelse borde af annat stadgande
ersättas, men att, derest, på sätt förslaget innehölle, den nya föreskriften
inskränktes dertill att clet i stället skulle åligga sökanden att förete
bevis om sin oförmåga att fullgöra Hofrättens dom utan att tillika stadgades
hvari detta bevis sktille bestå eller det skulle åstadkommas,
Högsta Domstolens fleste ledamöter funnit det kunna inträffa å ena
sidan att sökanden, som hvarken kunde fullgöra Hofrättens dom eller
anskaffa borgen och ej heller af lagen finge någon anvisning, huru han
skulle styrka sin oförmåga i förstnämnda hänseende, komme i en sämre
ställning än den gällande lag medförde, samt å andra sidan att, till
följd af lagens tystnad i fråga om beskaffenheten af det bevis, sökanden
hade att i ofvanberörda hänseende förete, en sådan tillämpning kunde
hos domstolarne göra sig gällande att lagens stadgande om frivilligt
fullgörande af Hofrättens dom såsom vilkor för rätt att söka ändring i
densamma lätteligen kunde kringgås; i anledning hvaraf desse ledamöter
funno sig icke böra tillstyrka bifall till förslaget.

Efter att hafva uppläst förenämnda protokoll yttrade Föredraganden
att, med afseende å hvad i Högsta Domstolen blifvit mot förslaget
anmärkt, detsamma icke torde böra oförändradt antagas;

och täcktes med bifall till Föredragandens nu gjorda,
af Statsrådets öfrige ledamöter biträdda hemställan
Hans Maj:t Konungen förklara sig icke vilja godkänna
Riksdagens ifrågavarande förslag.

Sedan Justitieråden Almqvist och Östergren afträdt, yttrade Föredraganden,
att, då ett lagstadgande i sådan syftning, som den af Riksdagen
beslutade förordningen, syntes lämpligt, inom Justitie-departementet
blifvit utarbetadt förslag till författning i ämnet, enligt hvilket för
styrkande af oförmåga att fullgöra Hofrättens dom skulle fordras enahanda
intyg, som böra företes, derest den, som i brottmål vill söka än -

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.

dring lios Konungen, säger sig vara så fattig, att lian ej kan nedsätta
ådömda böter eller ställa borgen, och hemstälde Föredraganden, att
Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna att genom note ur detta protokoll
Högsta Domstolens utlåtande måtte jemlikt § 87 Regeringsformen infordras
öfver berörda förslag, hvilket upplästes och var af följande
lydelse:

Förordning angående upphörande af skyldighet för den, som emot
Hofrätts dom vill Konungen söka, att i visst fall träda i fängelse till
sakens slut.

Med upphäfvande af hvad 5 och 6 §§ i 30 Kap. Rättegångsbalken,
förstnämnda lagrum sådant det lyder enligt Förordningen den 18
April 1849, innehålla angående skyldighet för den, som tappat i Hofrätt
och vill Konungen deremot söka, att i visst fall träda i fängelse
till sakens slut, förordnas, att sökanden i stället skall inom tid, som i 7
§ af samma Kap. sägs, om sin oförmåga att fullgöra Hofrättens dom
förete intyg af domstolen eller domaren, eller, om det ej kan ske, af
vederbörande kronobetjent eller kyrkoherden i den församling, der sökanden
bor och har sitt hemvist.

Hvad Föredraganden sålunda hemstält och deruti
Statsrådets öfrige ledamöter instämde täcktes Hans
Maj:t Konungen i nåder bifalla.

Ex protocollo:
C. P. Hagbergh.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 12.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kongl. Maj:ts
Högsta Domstol Onsdagen den 16 November 1881.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Naumann,

VON HoFSTEN,
Lindhagen,

Svedelius,

Hernmarck,

OsTERGREN,

Glimstedt.

Tillförordnade Revisionssekreteraren och Byråchefen, Hofrättsassessoren
Friherre Staél von Holstein föredrog i underdånighet — —

2:o

Note ur protokollet öfver justitiedepartements-äreriden, hållet inför
Hans Maj:t ''Konungen i Statsrådet den 4 innevarande November,
hvarmedelst,iför det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta
Domstolens utlåtande blifvit infordradt öfver följande förslag till
E ^Förordning angående upphörande af skyldighet för den, som
emot Hofrätts dom vill Konungen söka, att i visst fall träda i fängelse
till sakens slut.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 12.

Med upphäfvande af hvad 5 och 6 §§ i 30 Kap. Rättegångsbalken,
.. förstnämnda lagrum sådant det lyder enligt Förordningen den
18 April 1849, innehålla angående skyldighet för den, som tappat i
Hofrätt och vill Konungen deremot söka, att i visst fall träda i fängelse
till sakens slut, förordnas att sökanden i stället skall inom tid, som i
7 § af samma Kap. sägs, om sin oförmåga att fullgöra Hofrättens
dom förete intyg af domstolen eller domaren, eller, om det ej kan ske,
al vederbörande kronobetjent eller kyrkoherden i den församling, der
sökanden bor och har sitt hemvist.

Högsta Domstolen lemnade förslaget utan anmärkning.

Ex protocollo:
E. Adlerstråhle.

'' ! i ‘ > i >/j

ovmjfri^

f5tffUA-T

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 12.

Utdrag af protokollet öfver Justitiedepartements-ärenden, hållet
inför Hans Maf.t Konungen i Statsrådet å Stockholms
Slott Fredagen den 13 Januari 1882,

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild,
Statsråden: Loyén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Tatjre,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Richert,

Themptander,

Justitieråden: Svedelius,

Glimstedt.

2:o.

Föredragande Departementschefen Statsrådet von Steyern anmälde
i underdånighet:

att sedan, på sätt protokollet öfver justitiedepartements-ärenden
för den 4 November 1881 utvisar, Kongl. Maj:t i nåder förordnat, att,
för det ändamål 87 § Regeringsformen omförmäler, Högsta Domstolens
xxtlåtande skulle infordras öfver ett inom Justitie-departemeixtet uppgjordt
förslag till Förordning angående upphörande af skyldighet för
den, som emot Hofrät.ts dom vill Konungen söka, att i visst fall träda
i fängelse till sakens slut, så hade Högsta Domstolen enligt dess vid

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12:

ärendets föredragning derstädes den 16 samma månad förda protokoll,
lemnat ifrågavarande förslag utan anmärkning.

Uppå hemställan af Föredraganden och Statsrådets
öfrige ledamöter fann Hans Maj:t Konungen godt
i nåder förordna, att proposition i ämnet, sådan den
linnes detta protokoll under litt. B bilagd, skulle till
Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Otto Rootli.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 1 Sami. 1 Afd. 8 Häft.