Forskning och försök rörande alternativ till burhållning av värphöns

Proposition 1994/95:121

Regeringens skrivelse

1994/95:121

Forskning och försök rörande alternativ till
burhållning av värphöns

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 22 december 1994

Ingvar Carlsson

Anna Lindh

(Jordbruksdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för utvecklingen inom äggpro-
duktionen samt för utvecklandet och provningen av nya system för hållande
av värphöns.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 121

Innehållsförteckning

1 Inledning ......................................3

2 Utvecklingen inom äggproduktionen ....................4

3 Provningen av nya intensiva system för frigående höns........6

4 Forskning och utvecklingsarbete.......................7

5 Resultat från forskning och ny teknikprovning .............9

Bilaga 1 Statens jordbruksverks och Skogs- och jordbrukets

forskningsråds forskningsprogram 1991-1994 ....... 11

Bilaga 2 Projekt som ingår i Statens jordbruksverks och

Stiftelsen Lantbruksforsknings forskningsprogram

Hönshållning m.m.......................... 12

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 decem-

ber 1994 ....................................... 15

Skr. 1994/95:121

1 Inledning

I djurskyddslagen (1988:534), som trädde i kraft den 1 juli 1988, föreskrivs
bl.a. att djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att
det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Enligt djur-
skyddsförordningen (1988:539) får höns for äggproduktion inte inhysas i bu-
rar. Enligt en övergångsbestämmelse till förordningen får befintliga anlägg-
ningar för burhöns användas intill utgången av år 1998.

I samband med riksdagens beslut om den nya djurskyddslagen (prop.
1987/88:93, bet. 1987/88:JoU22, rskr. 1987/88:327) beslutade riksdagen att
en utvärdering av arbetet med forskning och försök beträffande olika system
för hållande av värphöns skulle göras i form av en s.k. kontrollstation efter
en femårsperiod, dvs. år 1993.1 regeringens skrivelse den 2 december 1993
lämnade regeringen en redogörelse för utvecklandet av nya system för hållan-
de av värphöns (skr. 1993/94:106, bet. 1993/94:JoU14, rskr. 1993/94:160).

I skrivelsen redogjorde regeringen bl.a. för det forsknings- och utvecklings-
arbete som bedrivs vid bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet och för det av Sta-
tens jordbruksverk fastställda programmet för provning av nya inhysningssy-
stem. I skrivelsen redovisades att det har varit möjligt att förbättra de nya in-
hysningssystemen i flera avseenden. Det gäller t.ex. utformningen av reden
och sittpinnar, sänkning av frekvensen golvägg och förbättring av äggkvali-
teten. Det konstaterades också att alternativen till burhållning kraftigt utökar
hönsens möjligheter till naturligt beteende och att skelettstyrkan påverkas po-
sitivt. Vidare redovisade regeringen de problem som uppstått i samband med
utarbetandet av nya inhysningssystem. Det gällde framför allt plockning av
golvägg, fjäderhackning, kannibalism, risk för parasitangrepp, dålig arbets-
miljö (damm och ergonomi) samt fotbölder och bröstbensdeformationer hos
hönsen. Vidare redovisades också att flera faktorer identifierats som bedöms
vara av betydelse för resultaten i de alternativa systemen såsom djurmaterial,
uppfödningsförhållanden, fodrets sammansättning och struktur, ströbäddens
sammansättning och egenskaper, tekniker för gödselhantering och ventila-
tion, m.m.

I skrivelsen gjorde regeringen den bedömningen att takten i utvecklings-
arbetet har ökat betydligt och bedöms öka ytterligare ju mer kunskaper som
erhålls om de nya systemen och om de faktorer som påverkar bl.a. djurhälsa
och miljön i anläggningarna. Mot bakgrund av de farhågor som hade fram-
förts om möjligheten att byta nuvarande buranläggningar mot alternativa sy-
stem till år 1999 anförde regeringen att den var medveten om svårigheterna
med att ersätta ett ston antal buranläggningar till alternativa system. Enligt re-
geringens mening var det emellertid för tidigt att göra en bedömning av hur
lång tid som i praktiken kan komma att krävas för att ersätta buranläggningar-
na, bl.a. eftersom något system ännu inte var färdigprovat. Regeringen an-
förde vidare att beslutet innebär en stor fysisk omställning av en produktions-
gren. I enlighet med vad som anfördes i prop. 1990/91:191 om vissa livsme-
delspolitiska frågor kan selektiva stödåtgärder behöva vidtas om utvecklingen

Skr. 1994/95:121

visar att svårigheter föreligger att genomföra åtgärder, t.ex. för införande av Skr. 1994/95:121
alternativa former för hållande av värphöns. Regeringens ställningstagande in-
nebar att förbudet att hålla värphöns i bur fr.o.m. år 1999 skulle ligga fast.

Riksdagens beslut den 16 mars 1994 innebar att riksdagen anslöt sig till
regeringens bedömning att förbudet att hålla värphöns i bur skall träda i kraft
den 1 januari 1999 i enlighet med riksdagens ursprungliga beslut år 1988 om
omställning av det nuvarande burhållningssystemet. I sitt beslut underströk
riksdagen att avvecklingen av burhönssystemet inte får innebära att svensk
äggproduktion slås ut och ersätts med ägg producerade i andra länders bur-
system. Beträffande läkemedelsindustrins behov av ägg för tillverkning av
näringslösningar m.m. ansåg riksdagen att detta måste beaktas vid bedöm-
ningen av behovet av fortsatt svensk äggproduktion. Vidare underströk riks-
dagen vikten av att forskningen rörande alternativ till nuvarande bursystem
blir så mångsidig som möjlig. Liksom hittills bör verksamheten kunna omfat-
ta även modifierade bursystem, under förutsättning att dessa bedöms kunna
uppfylla kraven från arbetsmiljö- och djurskyddssynpunkt. Slutligen beslöt
riksdagen att regeringen årligen, med början hösten 1994, skall redovisa ut-
vecklingen av omställningsarbetet för riksdagen.

Statens jordbruksverk härden 1 september 1994 på uppdrag av regeringen
redovisat utvecklingen inom äggproduktionen och arbetet med omställningen
av nuvarande burhållningssystem (Jordbruksverkets rapport 1994:13 Alterna-
tiva inhysningssystem för värphöns). Jordbruksverket har bilagt skrivelser
från Länsstyrelsen i Östergötlands län, Svenska Lantägg AB, Föreningen
Svensk Fjäderfäskötsel samt en gemensam skrivelse från Pelle & Lisa AB,
Västerbottens läns äggcentral och Åsberga hönseri. Skrivelserna finns till-
gängliga i Jordbruksdepartementet, dnr Jo94/1317.

2 Utvecklingen inom äggproduktionen

År 1993 var antalet värphöns i Sverige drygt 5,7 miljoner, en minskning med
6 % sedan år 1991. Den genomsnittliga besättningsstorleken var 534 höns.
Majoriteten av antalet besättningar, drygt 9 900, hade färre än 200 höns. Fler-
talet höns, 96 %, fanns dock i besättningar med fler än 200 höns och 83 % av
värphönsen fanns i besättningar med fler än 5 000 höns (se tabell 1).

Tabell 1 Antal värphöns, besättningar och genomsnittlig besättningsstorlek Skr. 1994/95:121
åren 1991 och 1993

Antal besätt-	Antal höns per	Antal höns
ningar	besättning
Besättningsstorlek 1991   1993	1991     1993	1991     1993

1-49	10 173	8 764	18	18   178 780	153 210
50-199	1 363	1 171	79	79   107 803	91 989
200-999	404	317	421	419   170 223	132 745
1 000-4 999	302	259	2 346	2 400   708 555	621 552
5000-	298	287	16711	16 602 4 979 813 4 764 905
samtliga	12 540	10 798	490	534 6 145 174 5 764 401

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Enligt Jordbruksverkets rapport visar kläckningsstatistiken för perioden ja-
nuari-april 1994 en ökning av antalet kläckta värphönskycklingar med 9,7 %
jämfört med motsvarande period år 1993. Den ökade kläckningen förväntas
leda till att antalet äggproducerande värphöns ökar. Enligt den prognos som
redovisas i verkets rapport beräknas antalet värphöns vid årsskiftet 1994/95
uppgå till drygt 6 miljoner. Den totala äggproduktionen uppgick år 1993 till
108 000 ton varav ca 2/3 levereras till partihandeln.

Mellan januari 1993 och juni 1994 steg producentpriserna från 6,75 kr/kg
till 9,15 kr/kg. Under motsvarande period steg partipriset på ägg från 11,58
kr/kg till 14,05 kr/kg. Enligt Jordbruksverket ger det nuvarande prisläget god
lönsamhet i branschen.

Sverige är för närvarande nettoimportör av ägg och äggprodukter. Under
år 1993 importerades 14 000 ton ägg och äggprodukter, inkl, ägg i livsme-
delsberedningar. Motsvarande tal för exporten var 11 000 ton. Av smitt-
skyddsskäl är äggimport till Sverige tillåten endast från Danmark, Finland
och Norge. Import från de baltiska staterna är tillåten under förutsättning att
äggen vidareförädlas till äggprodukter i Sverige och att framställda produkter
därefter exporteras.

I medlemskapsförhandlingama med den Europeiska unionen erhöll Sveri-
ge tilläggsgarantier för skydd mot salmonella vid införsel av ägg från övriga
medlemsstater. EU-kommissionen skall granska Sveriges kontrollprogram på
området och ange den kontroll och de bestämmelser som skall krävas för leve-
rans av ägg till Sverige. Dessa regler kommer sedan att gälla så länge det inte
finns några gemensamma regler inom EU på området. Sverige har under hös-
ten överlämnat sina salmonellaprogram till kommissionen för granskning.

Omställning till system för frigående värphöns m.m.

Jordbruksverket gjorde år 1993 en enkätundersökning hos länsstyrelserna för
att kartlägga omfattningen av golvhönsproduktionen. Länsstyrelserna uppgav
därvid att de hade kännedom om 30 golvhönsanläggningar med mer än 500
höns. Det totala antalet höns i dessa anläggningar uppgick till ca 110 000.

I syfte att få en uppfattning om i vilken takt omställningen till system med
frigående höns fortgår har Jordbruksverket inhämtat ytterligare uppgifter från
länsstyrelserna om antalet förprövade anläggningar för frigående höns. Av
rapporten framgår att länsstyrelserna sedan våren 1993 förprövat sammanlagt
37 anläggningar för frigående höns. Antalet hönsplatser i de förprövade an-
läggningarna uppgick till 200 900, varav 92 700 i intensiva system.

Statens jordbruksverk har i sin rapport uppgett att vissa äggproducenter
med bursystem upphört med sin produktion. Detta skulle bero på de nya
föreskrifter (SJFS 1993:129) som fastställer att burar fr.o.m. den 1 januari
1994 skall vara försedda med täta sidoväggar och klonötare. Det framgår
dock inte av verkets rapport i vilken omfattning äggproducentema med bur-
system verkligen har upphört med sin verksamhet.

Skr. 1994/95:121

3 Provningen av nya intensiva system för frigående
höns

Enligt 7 § djurskyddsförordningen skall nya tekniska system och ny teknisk
utrustning för djurhållning ha godkänts från djurhälso- och djurskyddssyn-
punkt innan de får användas. Frågor om godkännande av ny teknik prövas av
Jordbruksverket.

De nya system för hållande av värphöns som nu utvecklas är i princip en
vidareutveckling av de traditionella golvsystemen. Genom att fler våningsplan
införs i systemen, t.ex. i form av näthyllor, ökar den totala tillgängliga ytan i
anläggningen. Beläggningen per kvadratmeter byggnadsyta kan därigenom
ökas. Enligt nu gällande föreskrifter är den högsta tillåtna beläggningsgraden
under vissa förutsättningar 9 höns/m2 vid golvhållning av höns. I de nya in-
tensiva försökssystemen ligger motsvarande tal på mellan 15-20 höns/m2
byggnadsyta.

Jordbruksverket har fastställt ett program för utvärdering av de nya inten-
siva systemen för frigående värphöns. Programmet innebär att vaije enskilt
fabrikat provas. Provningen genomförs i två faser, en experimentell fas om-
fattande minst två produktion somgångar och en fältfas omfattande minst 15
produktionsomgångar. En produktionsomgång omfattar ca 80 veckor. För
vaije system är fältfasen begränsad till tio anläggningar eller 100 000 höns.
För denna verksamhet anslår Jordbruksverket 500 000 kronor per år. Medel
utbetalas till provningsansvarig forskare och som ersättning till djurägare för
arbete med registreringar m.m. Hittills har verket betalat ut drygt 1 miljon kro-
nor för provningen av ny teknik. Enligt Jordbruksverket väntas kostnaderna

för ny teknikprovning öka i takt med det ökande antalet anläggningar i teknik- Skr. 1994/95:121
provningen.

Enligt Jordbruksverket fortgår provningen av nya system för frigående
höns programenligt. Tre olika system ingår för närvarande i provningen, näm-
ligen Oli-Voletage-, Vencomatic- och Marielundssystemen. Under våren
1994 har det kommit in en ansökan till Jordbruksverket om prövning för god-
kännande av ytterligare ett system.

Oli-Voletagesystemet. Enligt Jordbruksverket finns det i dag totalt 16 an-
läggningar av fabrikatet Oli-Voletage. Elva av dessa ingår i fältprovningen av
nya intensiva system för värphöns. Som tidigare redovisats är enligt Jord-
bruksverkets bestämmelser fältfasen begränsad till tio anläggningar eller
100 000 höns. Jordbruksverket har därför informerat länsstyrelserna om att
inte godkänna ytterligare förprövningar av Oli-Voletage. Försäljningen av
systemet är således i praktiken stoppad.

Vencomaticsystemet har under året avslutat den experimentella provnings-
fasen och av Jordbruksverket givits tillstånd att övergå till provning i fältfa-
sen. Enligt verket provas för närvarande sju Vencomaticanläggningar i fält-
fasen.

Marielundssystemet. Den experimentella fasen har godkänts av Jordbruks-
verket och det finns, enligt verket, för närvarande två anläggningar som ingår
i fältprovningsfasen.

4 Forskning och utvecklingsarbete

Den huvudsakliga forskningen om alternativ till burhållning av värphöns be-
drivs vid Sveriges lantbruksuniversitet. Forskningen finansieras av Jord-
bruksverket, Stiftelsen Lantbruksforskning, Skogs- och jordbrukets forsk-
ningsråd, Lantbruksuniversitetet, djurskyddsorganisationer och SFS-Sven-
ska ägg.

Särskilda medel för djurskyddsfrämjande åtgärder har avsatts under nion-
de huvudtitelns anslag Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. Bud-
getåret 1994/95 får Jordbruksverket disponera 5 154 000 för prövning från
djurskyddssynpunkt av nya djurhållningsmetoder, inredningar m.m. i stallar
och för andra djurskyddsfrämjande åtgärder. Av dessa medel har Jordbruks-
verket avsatt 3 815 000 för fjäderfäforskning. I detta belopp ingår även
500 000 som Jordbruksverket årligen avsätter för den provning av ny teknik
som beskrivits i avsnitt 3.

Jordbruksverkets och Skogs- och jordbrukets forskningsråds program under
perioden 1991-1994

Hösten 1991 beslutade Jordbruksverket och Skogs- och jordbrukets forsk-
ningsråd om ett samlat program för forskning, utveckling och försök inom
området alternativ till burhållning av värphöns. I programmet utformades tre
huvudområden, nämligen biologi, teknik inkl, arbetsmiljö samt ekonomi.
Jordbruksverket har beräknat den totala kostnaden för programmet till ca 7
miljoner kronor. De biologiska frågeställningar som har studerats i program-
met är bl.a. fjäderhackning och kannibalism, koccidios och djurmaterial. In-
om området teknik och arbetsmiljö har studerats bl.a. hur utformningen av
olika inredningsdetaljer, t.ex. sittpinnar, inverkar på hygien samt på fot- och
bröstbenshälsa. Vidare har anslagits medel till utveckling av ventilationssy-
stem för utsugning av gödselgaser och till en litteraturstudie om ljus i värp-
hönsstallar. Medel har också avsatts för uppföljning av nya system i praktisk
drift, b.la. en studie i Kalmar län av ett traditionellt golvsystem i kommersiell
drift med låg djurbeläggning av fabrikatet Vencomatic med sammanlagt
40 000 höns.

En sammanställning av de projekt som omfattats av forskningsprogrammet
under perioden 1991-1994 finns i bilaga 1.

Jordbruksverkets och Stiftelsen Lantbruksforsknings forskningsprogram
Hönshållning under perioden 1994-1996

Jordbruksverket och Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade i september
1993 om ett samordnat forskningsprogram för alternativa inhysningssystem
för värphöns. Programmet skall löpa under treårsperioden 1994—1996. Jord-
bruksverket och stiftelsen planerar att anslå totalt 13 miljoner kronor till pro-
grammet, varav 7 miljoner kronor anslås av verket och 6 miljoner kronor av
stiftelsen. Forskningsprogrammet har som mål att utveckla inhysningssystem
för värphöns som uppfyller djurskyddslagens krav och riksdagens uttalande
att alternativa system inte får leda till försämringar från djurhälso- eller arbets-
miljösynpunkt Samtidigt skall systemen ge producenterna en lönsam produk-
tion som klarar internationell konkurrens.

Programmet omfattar projekt om arbetsmiljö, djurhälsa och stallutform-
ning. Projekten rör bl.a. studier av olika inhysningssystem och inrednings-
detaljer, teknik för dammbekämpning och ströbäddshantering, utveckling av
vaccin mot koccidios, bekämpning av kvalster samt fjäderhackning och kan-
nibalism.

Utöver det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs kring de inten-
siva systemen för ffigående höns studeras två olika modifierade bursystem,
det s.k. MEC-systemet (Modified and Enriched Cages) och GA-systemet
(Get Away cages). I dessa system är burarna utrustade med värpreden, sitt-
pinnar och sandbad. I MEC-burama hålls fem hönor per bur medan GA-syste-
met är ett s.k. storbursystem med 15 hönor per bur. I projektet görs vidare en
jämförelse mellan vita och bruna höns.

Skr. 1994/95:121

En preliminär utvärdering av programmet skall göras hösten 1995. En sam- Skr. 1994/95:121
manstallning över de projekt som hittills beviljats medel inom ramen för forsk-
ningsprogrammet finns i bilaga 2.

Övriga projekt

Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar för närvarande utöver satsningen på
projektet hönshållning tre forskningsprojekt inom området alternativa inhys-
ningsformer för värphöns. Bland projekten kan nämnas studien Fodrets be-
tydelse för hönsens beteende i alternativa inhysningssystem. Jordbruksverket
är med och finansierar projekt som ingår i det s.k. ekologiska forsknings-
programmet. Skogs- och jordbrukets forskningsråd har anslagit medel till ett
forskningsprojekt om sociala faktorer som påverkar beteenden hos hönsen.
Även Stiftelsen Forskning utan djurförsök och djurskyddsföreningar har an-
slagit medel till forskningsprojekt inom det aktuella området. Pågående pro-
jekt framgår av bilaga 2.

5 Resultat från forskning och ny teknikprovning

Utveckling och provning av nya system sker i dag parallellt dels genom den
provning av nya intensiva system som beskrivits i avsnitt 3, dels genom det
forsknings- och utvecklingsarbete som beskrivits i avsnitt 4.

Enligt Jordbruksverket är i de pågående provningarna av ny teknik fjäder-
plockning och för hög dödlighet de dominerande problemen. Forskningen
kan i dag de dominerande problemen inte ge några entydiga svar på hur pro-
blemen skall lösas. Av Jordbruksverkets rapport framgår att orsakssamman-
hangen är mycket komplicerade. Av allt att döma är uppfödningen av livkyck-
lingar, fodrets sammansättning och struktur, djurmaterial och skötsel viktiga
parametrar i sammanhanget. När det gäller olika djurmaterial tyder resultaten
på att vita höns har lägre frekvens fjäderhackning och lägre dödlighet än bru-
na höns. Däremot har vita höns i försöken fått flera anmärkningar när det gäl-
ler fothälsan. Fodrets sammansättning och struktur samt eventuella foderby-
ten har också visats ha stark inverkan på utbrott av fjäderplockning och död-
lighet

Ett annat stort problem som uppmärksammats är risken för utbrott av kocci-
dios hos värphönsen. Enligt en rapport från Statens veterinärmedicinska an-
stalt kommer ett vaccin mot koccidios att finnas tillgängligt under år 1995 för
användning i uppfödningsledet av kommersiell äggproduktion och kan, enligt
anstaltens bedömning, bli ett användbart redskap för att hålla koccidios under
kontroll.

Inom ramen för ny teknikprovning ingår även studier av arbetsmiljö och
luftkvalitet. Resultaten tyder enligt Jordbruksverket på att förhållandena i des-
sa avseenden är godtagbara. Vissa försämringar jämfört med de bästa buran-

läggningarna kommer man dock inte ifrån när det gäller luftkvalitet. Jord-
bruksverket har för avsikt att behandla arbetsmiljön på ett mer utförligt sätt i
nästa års rapport.

Resultaten från studien av golvhönsanläggningen i Kalmar län som nämnts
tidigare visar enligt Jordbruksverkets rapport problem med genomgående låg
kroppsvikt hos djuren. Den förmodligen viktigaste orsaken är omställningen
när djur uppfödda i burar släpps fria på spaltgolv. Resultaten från djurgrup-
per som tillbringat hela sin uppfödningsperiod på golv har visat på betydligt
mer normala viktkurvor. Befjädringen var god under produktionsperioden
med en viss försämring mot slutet. Samtidigt noterades få hackskador. Död-
ligheten omräknat till 80 veckors ålder var 11-12 % i den ena avdelningen
och 7-8 % i den andra. Andelen golvägg var hög och uppgick mot slutet av
produktionsperioden till 3-4 %. Frånsett förekomsten av det stora antalet
golvägg bedömdes arbetsmiljön i anläggningen vara god.

Från studien av modifierade burar visar de inledande resultaten, enligt Jord-
bruksverket, att nackdelar som finns i större grupper reduceras mycket påtag-
ligt i smågrupper. Detta gäller framför allt inspektionsmöjlighetema och ergo-
nomi för personalen, djurens hygien, äggkvaliteten och produktionsnivån.

Många problem återstår att lösa innan någon produktion av godkända inten-
siva inhysningssystem kan komma i gång. Med de resultat som presenterats i
årets rapport och med verkets nuvarande regler för godkännande av intensiva
inhysningssystem kommer tidpunkten för ett godkänt system att dröja ytterli-
gare. Av Jordbruksverkets rapport framgår det att intresset är stort från näring-
ens sida att etablera golvhönsproduktion. Mot bakgrund av bl.a. detta är det
inte önskvärt att försäljning och ytterligare forskning av ett system som befin-
ner sig relativt långt framme i provningsverksamheten inte kan fortsätta för att
systemet finns i fler än tio anläggningar. Det är viktigt att få fram erfarenheter
från driften av intensiva inhysningssystem i fältfasen. Detta ger kunskaper
om hur skötsel och drift på bästa sätt kan anpassas både till produktionseffek-
tiva anläggningar och till system som tar hänsyn till värphönsens naturliga be-
teenden. Regeringen bedömer att den av Jordbruksverket satta begränsningen
vid tio anläggningar bör omprövas. Det är rimligt att så många anläggningar
som möjligt kan provas och att nya, bra system fors ut till äggproducenter på
så bred bas som möjligt. Regeringen bedömer mot bakgrund av den prov-
ningsverksamhet som finns i dag att det räcker med att begränsa antalet höns i
system som skall provas och att Jordbruksverkets gräns på 100 000 höns kan
vara ett lämpligt maximalt antal. Regeringen vill även betona vikten av att nä-
ringen och andra forskningsfinansiärer satsar tillräckliga resurser på forsk-
ning och utveckling kring nya inhysningssystem.

Skr. 1994/95:121

10

Statens jordbruksverks och Skogs- och jordbrukets
forskningsråds forskningsprogram 1991-1994

Skr. 1994/95:121

Bilaga 1

Projektnamn	Redovisning	Anslag/utbetalningar
Utvärdering av nya inhysnings- system för golvhöns	17-06-1992 (slutredovisning)	46 000 kr/engångs- anslag
Utarbetande av normer för utvärde- ring av klimat och luftförorening- ar i nya inhysningssystem för värphöns	15-06-1994 (slutredovisning)	150 000 kr/engångs- anslag
Alternativa inhysningssystem för värphöns. Marielundsprojektet	30-06-1993 (slutredovisning)	425 000 kr/tre bud- getår
Fjäderfähackning och kannibalism hos värphöns i alternativa inhys- ningssystem	31-07-1994 (delredovisning)	1 335 000 kr/ 3 x 455 000 kr
Ljus i värphönsstallar	31-12-1992 (slutredovisning)	50 000 kr/engångs- anslag
Utveckling av ventilationssystem för utsugning av gödselgaser i inhysningssystem för lösgående värphöns	30-06-1994 (delredovisning)	360 000 kr/ 2 x 180 000 kr
Koccidios hos värphöns. Epidemiologi och kontroll med särskild inriktning mot utveckling och utvärdering av vacciner	30-06-1993 (delredovisning)	1 500 000 kr/ 3 x 500 000 kr
Vidare utveckling av alternativa inhysningsformer för lösgående höns	30-06-1994 (delredovisning)	2 040 000 kr/ 3 x 680 000 kr
Utvärdering av olika djurmaterial för äggproduktion i golvmiljö, bestämning av genotyp-miljö- samspel. Ersättning till ut- fodringsanläggning	30-06-1993 (slutredovisning)	300 000 kr/engångs- anslag
Uppföljning av djurhälsa och djurmiljö m.m. i golvhöns- anläggning	01-07-1993 (delredovisning)	56 000 kr/engångs- anslag
Källa: Statens jordbruksverk

11

Projekt som ingår i Statens jordbruksverks och
Stiftelsen Lantbruksforsknings forskningsprogram
Hönshållning, m.m.

Skr. 1994/95:121

Bilaga 2

Projektnamn	Delredovisning	Anslag/utbetalningar
Arv- och miljösamspel hos värphöns i alternativt inhysnings- system av etagemodell	30-06-1995	1 710 000 kr/ 3 x 570 000 kr
Agonistiska beteenden och sociala spänningar hos grupper av tam- höns i olika miljöer	01-10-1994	435 000 kr/ 3 x 145 000 kr
Teknik för dammbekämpning och ströbäddshantering i alterna- tiva inhysningssystem	01-10-1994	510 000 kr/ 2 x 255 000 kr
Epidemiologisk studie av fjäderfä- hackning och kannibalism hos värphöns i alternativa inhys- ningssystem	01-10-1994	900 000 kr/ 3 x 300 000 kr
Hur ska kycklingar exponeras för olika stimuli under uppfödnings- perioden för att förberedas för ett inhysningssystem med lösgäende värphöns?	31-12-1994	600 000 kr/ 3 x 200 000 kr
Koccidios hos värphöns-, epide- miologi och kontroll med särskild inriktning mot utveckling och utvärdering av vacciner	31-12-1994	230 000 kr/ engångsanslag
Luftvägspåverkan vid arbete i hönsstall utan burar	01-10-1994	360 000 kr/ 2 x 180 000 kr
Lufthygien i nya inhysnings- system för värphöns	01-10-1994	660 000 kr/ 2 x 330 000 kr
Utveckling av klimat- och åtgärdsteknik för luftföroreningar i inhysningssystem för lösgående värphöns	01-10-1994	1 200 000/ 3 x 400 000 kr
Infektionsvägar, skadeverkning och bekämpning av blodsugande kvalster i svenska värphönsan-	01-10-1994	1 065 000 kr/ 3x355 000 kr

läggningar

12

Studier av smågruppssystem
och inredningsdetaljer för
värphöns

Sammanställning av erfaren-
heter från dagens inhysnings-
system för golvgående värphöns

Studier av två djurmaterial

i ett modernt alternativt inhys-
ningssystem för värphöns under
praktiska förhållanden

01-02-1995

31-03-1995

(slutredovisning)

31-10-1995

(slutredovisning)

600 000 kr/
3 x 200 000 kr

420 000 kr/
engångsanslag

375 000 kr/
två budgetår

Skr. 1994/95:121

Bilaga 2

Källa: Statens jordbruksverk

Stiftelsen Lantbruksforskning

Projektnamn

Golvhållning av värphöns

i s.k. Voltagesystem

Fodrets betydelse för hönsens
beteende i alternativa inhysnings-
system

Ergonomi och arbetsorganisation
i hönshållningen

Källa: Statens jordbruksverk

Anslag/utbetalningar
Ramanslag/4 år tot.

1 060 000 kr

Ramanslag/

2 x 55 000 kr

1 350 000 kr/

3 x 450 000 kr

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Projektnamn

Anslag/utbetalningar

Sociala faktorer som påverkar
beteenden hos höns

1 110 000 kr/

3 x 370 000

13

Statens jordbruksverk (Ekologiska                    Skr-1994/95:121

forskningsprogram)                                 Bilaga 2

Projektnamn	Anslag/utbetalningar
Rationell hönsskötsel enligt KRAV-reglema	Ramanslag/ 2 är 300 000 kr
Mobilt hönshus med prövning av olika hybrider under tvä produktionscykler	497 000 kr

Stiftelsen Forskning utan djurförsök

Projektnamn	Anslag/utbetalningar
Probleminventering av värphönsan läggningar	80 000 kr

Rationell värphönshällning enligt KRAV:s regler	80 000 kr
Utveckling av en värphönshällning där djuren lever i naturliga flockar	60 000 kr

Källa: Statens jordbruksverk

14

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Lindh

Skr. 1994/95:121

Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:121 Forskning och försök rörande
alternativ till burhållning av värphöns.

15

gotab 47507, Stockholm 1994