Forskning och försök rörande alternativ till burhållning av värphöns

Betänkande 1994/95:JoU12

Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JOU12

Forskning och försök rörande alternativ till burhållning av värphöns

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1994/95
JoU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en skrivelse från regeringen med
redogörelse för utvecklingen inom äggproduktionen och för
utvecklandet och provningen av nya system för hållande av
värphöns. Vidare behandlas tre motioner som bl.a. syftar till
att förlänga övergångstiden för avveckling av burhönssystemet
eller på olika sätt underlätta avvecklingen. Utskottet hänvisar
till den utförliga behandling som gjordes i frågan under
föregående riksmöte och föreslår en mer omfattande
kontrollstation år 1996. Motionerna anses för närvarande inte
påkalla något initiativ från riksdagens sida.

Till betänkandet fogas en reservation (m).

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelse 1994/95:121 lämnar regeringen en redogörelse för
utvecklingen inom äggproduktionen samt för utvecklandet och
provningen av nya system för hållande av värphöns.

Motioner

1994/95:Jo16 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd till äggproducenter vid omställning från burhöns till
frigående höns i stödområde 4.

1994/95:Jo257 av Stig Bertilsson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om svensk burhållning av värphöns
samt äggproduktion på djurvänliga och konkurrenskraftiga
villkor.

1994/95:Jo277 av Ingvar Eriksson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts i anledning av regeringens
skrivelse 1994/95:121, Forskning och försök rörande alternativ
till burhållning av värphöns.

Uppvaktning

Utskottet har uppvaktats av representanter för Föreningen
Svensk fjäderfäskötsel.

Utskottet

Inledning

I djurskyddslagen (1988:534), som trädde i kraft den 1 juli
1988, föreskrivs bl.a. att djur skall hållas och skötas i en god
djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och
ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Enligt
djurskyddsförordningen (1988:539) får höns för äggproduktion
inte inhysas i burar. Enligt en övergångsbestämmelse till
förordningen får befintliga anläggningar för burhöns användas
intill utgången av år 1998.

I samband med riksdagens beslut om den nya djurskyddslagen
(prop. 1987/88:93, bet. JoU22, rskr. 327) beslutade riksdagen
att en utvärdering av arbetet med forskning och försök
beträffande olika system för hållande av värphöns skulle göras i
form av en s.k. kontrollstation efter en femårsperiod, dvs. år
1993. I regeringens skrivelse den 2 december 1993 lämnade
regeringen en redogörelse för utvecklandet av nya system för
hållande av värphöns (skr. 1993/94:106, bet. JoU14, rskr. 160).

I beslut den 16 mars 1994 anslöt sig riksdagen till
regeringens bedömning att förbudet att hålla värphöns i bur
skall träda i kraft den 1 januari 1999 i enlighet med riksdagens
ursprungliga beslut år 1988 om omställning av det nuvarande
burhållningssystemet. I sitt beslut underströk riksdagen att
avvecklingen av burhönssystemet inte får innebära att svensk
äggproduktion slås ut och ersätts med ägg producerade i andra
länders bursystem. Beträffande läkemedelsindustrins behov av ägg
för tillverkning av näringslösningar m.m. ansåg riksdagen att
detta måste beaktas vid bedömningen av behovet av fortsatt
svensk äggproduktion. Vidare underströk riksdagen vikten av att
forskningen rörande alternativ till nuvarande bursystem blir så
mångsidig som möjligt. Liksom hittills bör verksamheten kunna
omfatta även modifierade bursystem, under förutsättning att
dessa bedöms kunna uppfylla kraven från arbetsmiljö- och
djurskyddssynpunkt. Slutligen beslöt riksdagen att regeringen
årligen, med början hösten 1994, skall redovisa utvecklingen av
omställningsarbetet för riksdagen.

Statens jordbruksverk har den 1 september 1994 på uppdrag av
regeringen redovisat utvecklingen inom äggproduktionen och
arbetet med omställningen av nuvarande burhållningssystem
(Jordbruksverkets rapport 1994:13 Alternativa inhysningssystem
för värphöns).

Motionerna

I motion Jo16 (s) framhålls att förutsättningarna för
äggproduktion drastiskt förändrats i stödområde 4, bl.a. på
grund av att nationellt stöd inte kommer att utgå i detta område
efter EU-anslutningen. Det bör därför enligt motionen finnas
övergångsregler eller andra stödåtgärder för äggproducenter som
har påbörjat omställningen från burhönsanläggningar till hallar
för frigående värphöns.

Enligt motion Jo257 (m) är risken stor att äggproduktionen
flyttar ut ur Sverige. Det är orealistiskt att tro att man till
utgången av år 1998 kan byta ut de cirka sex miljoner
hönsplatser som det är fråga om. Det är rimligt att öppna för
ytterligare alternativ, t.ex. konkurrenskraftiga system som
bygger på burar. Tiden för utprovning och forskning kring
alternativsystemen bör förlängas.

I motion Jo277 (m) riktas uppmärksamheten på de alternativa
inhysningssystem som nu ingår i forsknings- och
försöksverksamheten. Det är oklart om dessa system kommer att
vara godkända för användning efter år 1998. Därmed riskerar
äggproducenterna att hamna i en situation där gjorda
investeringar går förlorade. Det vore därför rimligt med en
utfästelse från staten att dessa system blir inlösta om de
förbjuds innan den ekonomiska avskrivningstiden är över.

Utskottets överväganden

Som framgår av skrivelsen har utskottet under föregående
riksmöte behandlat en mer ingående redogörelse från regeringen
angående utvecklandet av nya system för hållande av värphöns
(1993/94:JoU14). I samband härmed anordnade utskottet en
offentlig utfrågning med representanter för bl.a. myndigheter,
forskningsorgan, äggproducenter, djurskyddsorganisationer och
läkemedelstillverkning.

I den nu aktuella skrivelsen redovisar regeringen bl.a. vissa
resultat från forskning och ny teknikprovning. Utveckling och
provning av nya system sker i dag parallellt dels genom provning
av nya intensiva system, dels genom forsknings- och
utvecklingsarbete i övrigt. Verksamheten redovisas i skrivelsen
på s. 7 f.

I avsnitt 5 Resultat från forskning och ny teknikprovning
pekar regeringen på några problem som alltjämt kvarstår i
utvecklingsarbetet. Enligt Jordbruksverket är i de pågående
provningarna av ny teknik fjäderplockning och för hög dödlighet
de dominerande problemen. Forskningen kan i dag inte ge några
entydiga svar på hur problemen skall lösas. Orsakssammanhangen
är mycket komplicerade. Ett annat problem som uppmärksammats är
risken för utbrott av koccidios hos värphönsen.

Inom ramen för ny teknikprovning ingår även studier av
arbetsmiljö och luftkvalitet. Resultaten tyder enligt
Jordbruksverket på att förhållandena i dessa avseenden är
godtagbara.

Regeringen anför sammanfattningsvis att många problem återstår
att lösa innan någon produktion av godkända intensiva
inhysningssystem kan komma i gång. Med de resultat som
presenterats i årets rapport och med verkets nuvarande regler
för godkännande av intensiva inhysningssystem kommer tidpunkten
för ett godkänt system att dröja ytterligare. Av
Jordbruksverkets rapport framgår att intresset är stort från
näringens sida att etablera golvhönsproduktion. Mot bakgrund av
bl.a. detta är det inte önskvärt att försäljning och ytterligare
forskning av ett system som befinner sig relativt långt framme i
provningsverksamheten inte kan fortsätta för att systemet finns
i fler än tio anläggningar. Det är viktigt att få fram
erfarenheter från driften av intensiva inhysningssystem i
fältfasen. Regeringen bedömer därför att den av Jordbruksverket
satta begränsningen vid tio anläggningar bör omprövas. Det
räcker enligt skrivelsen med att begränsa antalet höns i system
som skall provas, och Jordbruksverkets gräns på 100 000 höns
kan vara ett lämpligt maximalt antal. Regeringen betonar även
vikten av att näringen och andra forskningsfinansiärer satsar
tillräckliga resurser på forskning och utveckling kring nya
inhysningssystem.

Utskottet vill för sin del erinra om de bestämda uttalanden
som gjordes i samband med behandlingen av fjolårets skrivelse om
utvecklandet av nya system i äggproduktionen. Det bör än en gång
understrykas att beslutet om avveckling av burhönssystemet inte
får innebära att svensk äggproduktion slås ut och ersätts med
ägg producerade i andra länders bursystem (1993/94:JoU14).
Utskottet vill också erinra om att det enligt nämnda betänkande
kunde finnas anledning att senare under omställningsperioden mer
ingående pröva förutsättningarna för svensk äggproduktion. I
betänkandet hänvisades till att en mer omfattande
kontrollstation hade aviserats av den dåvarande regeringen till
år 1997.

I anslutning till den nu aktuella redogörelsen från regeringen
har utskottet fått muntlig information från Föreningen Svensk
fjäderfäskötsel om bl.a. det aktuella läget inom äggproduktionen
och om ett förslag till omsorgsprogram inom äggnäringen som
föreningen utarbetat.

Som framgår av skrivelsen återstår alltjämt många problem att
lösa innan någon produktion av godkända inhysningssystem kan
komma i gång. Det kommer t.ex. att dröja ytterligare innan något
godkänt system föreligger. Om svensk produktion skall kunna
bibehållas skall emellertid 5 500 000 hönsplatser vara
omställda till år 1999. För närvarande är investeringstakten låg
på grund av osäkerhet om framtiden och avsaknaden av godkända
alternativsystem. Det kommer således att ställas mycket stora
krav på utvecklings- och omställningsarbetet under de närmaste
åren. Utskottet har också erfarit att åtminstone ett land i vårt
närområde tillämpar ett system med produktionsstöd som kan ge
ett övertag gentemot Sverige i konkurrenshänseende. En positiv
faktor är att man från näringens sida visar stort intresse att
etablera golvhönsproduktion och är villig att delta i
verksamheter som kan ge förbättringar från både djurskydds- och
kvalitetssynpunkt. Utskottet anser det angeläget att regeringen
och Jordbruksverket tar fasta på den attityd som
äggproducenterna intagit och att det fortsatta arbetet präglas
av en öppen och fortlöpande dialog mellan statsmakterna och
näringen.

I övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens överväganden
i skrivelsen att det är viktigt att få fram erfarenheter från
driften av intensiva inhysningssystem i fältfasen. Den av
Jordbruksverket satta begränsningen vid tio anläggningar bör
således omprövas. I likhet med regeringen vill utskottet också
understryka det angelägna i att näringen och andra
forskningsfinansiärer satsar tillräckliga resurser på forskning
och utveckling kring nya inhysningssystem.

Det anförda innebär sammanfattningsvis att utskottet inte
heller denna gång är berett att i något väsentligt avseende
ompröva riksdagens beslut om avveckling av burhönssystemet. Det
bör emellertid tilläggas att utskottet i viss mån delar de
farhågor som framförs i motionerna angående det fortsatta
omställningsarbetet fram till år 1999. Det är därför viktigt att
regeringen ytterst noggrant följer detta arbete.

Utskottet anser sig för närvarande inte ha underlag för att
närmare pröva behovet av särskilda övergångslösningar eller
andra åtgärder i enlighet med vad som föreslås i motionerna.
Utskottet utgår från att det kommer att finnas ett mer
fullständigt beslutsunderlag i samband med den mer omfattande
kontrollstation som nämndes i fjolårets skrivelse (1993/94:JoU14
s. 23). Enligt denna regeringsskrivelse skulle en sådan
kontrollstation förläggas till år 1997. Med hänsyn till vad
utskottet anfört ovan om de problem som alltjämt föreligger i
omställningsarbetet bör kontrollstationen tidigareläggas till år
1996. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. I konsekvens härmed anser utskottet att den redovisning
som till följd av tidigare riksdagsbeslut skall göras år 1995
kan undvaras.

Utskottet föreslår att motionerna Jo16, Jo257 och Jo277 lämnas
utan vidare åtgärd, i den mån de ej tillgodosetts med det
anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:121 till
handlingarna,

2. beträffande kontrollstation år 1996

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. beträffande vissa frågor i övrigt om det fortsatta
omställningsarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo16, 1994/95:Jo257
och 1994/95:Jo277.

res. (m)

Stockholm den 23 februari 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka
Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson
(m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson
(m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och
Siw Wittgren-Ahl (s).

Reservation

Vissa frågor i övrigt om det fortsatta omställningsarbetet
(mom. 3).

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "det anförda" bort ha
följande lydelse:

De svårigheter och problem som redovisats i fråga om
omställningsarbetet leder emellertid utskottet till slutsatsen
att riksdagen redan nu bör fatta ett beslut som kan uppmuntra
producenterna till att investera i alternativa inhysningssystem.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo277 att
det är oklokt att lägga det ekonomiska ansvaret för dessa
investeringar på enskilda producenter. Om det längre fram visar
sig att de anläggningar som nu ingår i verksamheten inte kan
godkännas på grund av t.ex. arbetsmiljö- eller djurskyddskrav
kan den ekonomiska belastningen på företagen bli mycket
betungande. Riksdagen bör därför göra en utfästelse att dessa
system inlöses av staten om systemen av angivna skäl förbjuds
innan den ekonomiska avskrivningstiden löpt ut. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo277 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den
mån de ej tillgodoses med detta ställningstagande. När det
gäller behovet av ytterligare åtgärder utgår utskottet från att
det kommer att finnas ett mer fullständigt beslutsunderlag ...
(=utskottet)... kan undvaras.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande vissa frågor i övrigt om det fortsatta
omställningsarbetet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo277 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och avslår
motionerna 1994/95:Jo16 och 1994/95:Jo257.