Borttagande av innehavsanteckningar från inskrivningsregistret

Proposition 1995/96:84

Regeringens proposition

1995/96:84

Borttagande av innehavsanteckningar från
inskrivningsregistret

Prop.

1995/96:84

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 12 oktober 1995

Ingvar Carlsson

Laila Freivalds

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att s.k. innehavsanteckningar i inskrivnings-
registret skall få tas bort från registret genom ett förenklat förfärande.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 84

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:84

1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2     Förslag till lag om ändring i lagen (1973:98) om inskriv-
ningsregister .............................. 3

3     Ärendet och dess beredning .................... 4

4    Bakgrund................................ 4

5    Överväganden............................. 6

6     Kostnader................................ 8

7     Författningskommentar ....................... 9

Bilaga 1 Lagrådets yttrande ...................... 11

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 12 oktober 1995   ............................ 12

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1995/96:84

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:98) om
inskrivningsregister.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:98)
om inskrivningsregister

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1973:98) om inskrivningsregister
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

3 §'

Om inskrivning i inskrivningsregister gäller 19-23 kap. jordabalken,
i den mån ej annat följer av denna lag. Därvid äger bestämmelserna om
fastighetsbok och tomträttsbok motsvarande tillämpning på inskrivnings-
register.

Regeringen kan bestämma att
ändring i fråga om namn- och
adressuppgifter i anteckningar
rörande innehav av pantbrev
eller vilandebevis får införas i
inskrivningsregistret i annan
ordning än som följer av första
stycket.

/ fråga om inteckningar som är
registrerade i pantbrevsregistret
enligt lagen (1994:448) om
pantbrevsregister får regeringen
föreskriva att anteckningar om
innehav av pantbrev får tas bort
från inskrivningsregistret på
annat sätt än som följer av
första stycket.

Regeringen får vidare före-
skriva att ändring av namn- och
adressuppgifter i anteckningar
om innehav av pantbrev eller vi-
landebevis får införas i inskriv-
ningsregistret på annat sätt än
som följer av första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

1 Senaste lydelse 1992:449.

1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 84

3 Ärendet och dess beredning

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) gav under hösten 1994 in en
framställan till regeringen om ändrad lagstiftning om innehavsanteck-
ningar i inskrivningsregistret. På grundval av CFD:s framställan utarbe-
tades i Justitiedepartementet en promemoria med förslag till ändring i
lagen (1973:98) om inskrivningsregister.

Promemorian, vars förslag överensstämmer med det förslag som
framläggs i propositionen, har remissbehandlats. Remissyttranden har
avgetts av Hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, Falu
tingsrätt, Datainspektionen, Domstolsverket, Centralnämnden för fastig-
hetsdata, Statens Lantmäteriverk, Svenska Bankföreningen, Stadshypo-
tek AB, Sveriges Allmänna Hypoteksbank och Försäkringsförbundet.
Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr
Ju94/4328).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 28 september 1995 att inhämta Lagrådets
yttrande över ett lagförslag som helt överensstämmer med proposi-
tionens lagförslag.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 1. Lagrådet har lämnat förslaget utan
erinran. I yttrandet har Lagrådet tagit upp frågan om utrymmet för det
slag av bestämmelser som lagförslaget innebär. Regeringen behandlar
denna fråga i avsnitt 5.

Prop. 1995/96:84

4 Bakgrund

Inteckning och pantbrev

Bestämmelser om pantsättning av fast egendom finns i jordabalken.
Regelsystemet är uppbyggt på följande vis. På ansökan av den lagfame
ägaren beviljar inskrivningsmyndigheten inskrivning i fastigheten av
visst penningbelopp. Inskrivning har tidigare skett i fastighetsbok men
görs numera, sedan all fastighetsregistrering har överförts till ADB-me-
dium, i inskrivningsregistret (se 3 § lagen [1973:98] om inskrivnings-
register). Inskrivningsregistret är en del av fastighetsdatasystemet. CFD
ansvarar för den tekniska skötseln av fastighetsdatasystemet.

En inskrivning av detta slag kallas inteckning (se 6 kap. 1 § jordabal-
ken). Med inteckningen följer en viss företrädesrätt till betalning ur
fastigheten (se 17 kap. 6 § jordabalken). Mot varje inteckning svarar ett
pantbrev (se 22 kap. 5 a § jordabalken).

Pantbrevets huvudsakliga funktion är att tjäna som instrument vid
pantsättning av fastigheten. Panträtten uppkommer - enligt den huvud-
modell som 6 kap. 2 § jordabalken anvisar - genom att fastighetsägaren
”överlämnar pantbrevet” som pant för fordringen. Panträtten knyts till
borgenärens innehav av pantbrevet. Innehavet får på flera sätt betydelse

för borgenärens möjlighet att göra gällande den panträtt som har upp- Prop. 1995/96:84
låtits till honom.

Tidigare har pantbrevet alltid utgjort en skriftlig handling (skriftliga
pantbrev). Genom lagstiftning, som trädde i kraft den 1 juli 1994 (prop.
1993/94:197, bet. 1993/94:LU33, rskr. 1993/94:349, SFS 1994:448
och 1994:449) har det emellertid blivit möjligt att i stället låta inteck-
ningen komma till uttryck i ett datapantbrev. Ett datapantbrev kommer
till stånd genom att inteckningen registreras i ett särskilt register, pant-
brevsregistret (se 6 kap. 1 § första stycket jordabalken samt lagen
[1994:448] om pantbrevsregister). Vid en sådan registrering klargörs
också vem som har rätt att råda över registreringen (pantbrevshavaren).

Ett datapantbrev kan självfallet inte bli föremål för besittning och
innehav i traditionell mening. Den registrerade pantbrevshavaren anses
emellertid på grund av registreringen ha de rättigheter och skyldigheter
som följer med innehavet av ett skriftligt pantbrev (se 16 § lagen om
pantbrevsregister). Ett datapantbrev skall enligt 6 kap. 2 § andra styck-
et jordabalken anses ha överlämnats till borgenären, när denne eller
någon som företräder honom har registrerats som pantbrevshavare i
pantbrevsregistret.

För närvarande pågår en omfattande omvandling av skriftliga pant-
brev till datapantbrev (konvertering).

Anteckningar om innehav av pantbrev

På ansökan av innehavaren av ett pantbrev skall det antecknas i inskriv-
ningsregistret vem som innehar pantbrevet (se 22 kap. 12 § jordabalken
jämförd med 3 § lagen om inskrivningsregister). Sådana innehavsan-
teckningar är offentliga. Syftet med innehavsanteckningarna är att inne-
havaren av pantbrevet skall kunna underrättas om vissa förfaranden som
berör pantbrevet eller fastigheten och som är av betydelse för hans rätt.
Exempel på sådana förfaranden är ansökningar om dödande av förkom-
men handling, om exekutiv försäljning och om fördelning av expropria-
tionsersättning (se prop. 1970:20 s. B 673). Innehavsanteckning är där-
emot inte någon nödvändig förutsättning för att det skall föreligga en
giltig panträtt. Den saknar också betydelse när det gäller att avgöra vem
som är rätt borgenär.

Ärenden om innehavsanteckning handläggs av inskrivningsmyndig-
heterna enligt de bestämmelser som gäller för handläggning av inskriv-
ningsärenden (se 19 kap. jordabalken). En ansökan om innehavsanteck-
ning tas därför upp på inskrivningsdag som ett särskilt ärende. Ofta
görs ansökan i samband med inteckningsansökan. Om ansökan görs i ett
senare skede och någon annan redan är antecknad som innehavare, skall
inskrivningsmyndigheten skriftligen underrätta den som tidigare var an-
tecknad som innehavare om åtgärden. Finns det anledning att anta att
sökanden inte innehar pantbrevet, skall han föreläggas att visa upp det
(se 22 kap. 12 § jordabalken jämförd med 3 § lagen om inskrivnings-
register).

Även en begäran om att en innehavsanteckning skall tas bort hand- Prop. 1995/96:84
läggs som ett särskilt inskrivningsärende.

Efter en lagändring år 1992 har CFD fått möjlighet att göra vissa änd-
ringar i befintliga innehavsanteckningar. CFD har sålunda möjlighet att
föra in nya namn- och adressuppgifter beträffande sådana kreditinstitut
och försäkringsbolag som står under Finansinspektionens tillsyn (se 8 §
tredje stycket fastighetsdatakungörelsen, 1974:1058). Bestämmelsen ger
dock inte CFD möjlighet att anteckna ny innehavare och inte heller rätt
att ta bort befintliga innehavsanteckningar.

Innehavsanteckningar om datapantbrev

Bestämmelserna om innehavsanteckning gäller även datapantbrev (se
prop. 1993/94:197 s. 20). För datapantbrev finns emellertid, som tidi-
gare har nämnts, också bestämmelser om registrering av pantbrevshava-
re. En pantbrevshavare har alla de rättigheter och skyldigheter som
följer med innehavet av ett pantbrev. Regelsystemen för anteckning om
innehav enligt jordabalken resp, registrering av pantbrevshavare enligt
lagen om pantbrevsregister är i övrigt helt skilda från varandra. Pant-
brevshavaren registreras inte i inskrivningsregistret utan i pantbrevsregi-
stret. Pantbrevsregistret är - till skillnad från inskrivningsregistret - inte
en del av fastighetsdatasystemet. För uppgifter om pantbrevshavare
gäller enligt 8 kap. 22 § sekretesslagen (1980:100) viss sekretess. Upp-
gifterna får sålunda inte lämnas ut, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.

Även om registreringen av innehavare i inskrivningsregistret resp,
registreringen av pantbrevshavare i pantbrevsregistret på flera sätt skil-
jer sig åt, innehåller dock de båda registren till en del samma slag av
information, t.ex. uppgift om innehavare. Det medför att redan registre-
ringen som pantbrevshavare delvis tillgodoser de ändamål som bär upp
reglerna om innehavsanteckningar. Uppgifter om vem som har rättsliga
intressen att bevaka i olika slag av ärenden kan förmedlas till handläg-
gande myndigheter inom ramen för reglerna om terminalåtkomst i 19 §
andra stycket lagen om pantbrevsregister. Till detta kommer att pant-
brevsregistret enligt 3 § lagen om pantbrevsregistret får användas som
underlag för underrättelser till pantbrevshavare om olika slag av uppgif-
ter, t.ex. ägarbyten och utmätningsanteckningar. CFD kan därför löpan-
de avisera pantbrevshavare om förändringar i inskrivningsregistret.

5 Överväganden

Regeringens förslag: Regeringen ges möjlighet att föreskriva att
innehavsanteckningar i vissa fall får tas bort från inskrivnings-
registret på annat sätt än vad som sägs i jordabalken.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1995/96:84
Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erin-

ran.

Skälen för regeringens förslag: Det är ett känt förhållande att upp-
gifter om innehavare ofta står kvar i inskrivningsregistret under lång tid
efter det att innehavet faktiskt har upphört. Ofta tas en innehavsanteck-
ning bort först sedan en ny innehavare själv har begärt att få bli anteck-
nad som innehavare. Skälet till att den tidigare innehavaren låter bli att
anmäla att hans innehav har upphört torde ofta vara att förfarandet upp-
levs som betungande. Konsekvensen blir att registret innehåller inaktu-
ella uppgifter. Inte minst mot den bakgrunden finns det anledning att
göra reglerna om borttagande av innehavsanteckningar så enkla som
möjligt.

Behovet av en förenklad ordning för borttagande av innehavsanteck-
ningar torde ha ökat i och med tillkomsten av det nya systemet med
datapantbrev. Systemet medför att innehavarens intresse av att innehavet
är registrerat i inskrivningsregistret minskar. Pantbrevsregistret innehål-
ler samma information om innehavare som en innehavsanteckning.
Informationen kan i viss utsträckning hållas tillgänglig för berörda myn-
digheter genom de regler om terminalåtkomst som lagen om pantbrevs-
register innehåller (se 19 § andra stycket lagen om pantbrevsregister).
Vidare kan pantbrevshavarna få löpande information om förändringar i
inskrivningsregistret genom de nya aviseringsrutiner som pantbrevs-
registret gör möjliga. För en del kreditinstitut framstår det förmodligen
som en fördel att vara registrerade enbart som pantbrevshavare i
pantbrevsregistret, eftersom sådana registreringar - till skillnad från
innehavsanteckningar i inskrivningsregistret - inte ger konkurrerande
kreditinstitut insyn i kreditinstitutets kundkrets.

Det kan därför antas att ett stort antal kreditinstitut som i dag är an-
tecknade som innehavare i inskrivningsregistret och som låter konverte-
ra sitt innehav av skriftliga pantbrev till datapantbrev kommer att begära
att innehavsanteckningama tas bort. Det är givetvis önskvärt att det
arbete som detta medför för registerförande myndigheter kan begränsas
så mycket som möjligt.

Det är också önskvärt att reglerna utformas så att de blir smidiga även
för de berörda kreditinstituten.

Med nuvarande ordning behandlas varje ärende om borttagande av en
en innehavsanteckning för sig och tas upp som ett särskilt inskrivnings-
ärende. Om man antar att konverteringen av skriftliga pantbrev till data-
pantbrev i ett stort antal fall kommer att följas av ansökningar från in-
nehavarna om att innehavsanteckningama skall tas bort från inskriv-
ningsregistret, kommer det att innebära en betydande arbetsbelastning
för landets inskrivningsmyndigheter. Den pågående konverteringen
berör nämligen miljontals pantbrev. Uppenbarligen skulle mycket stå att
vinna om det gick att ta bort flera innehavsanteckningar i ett enda sam-
manhang, t.ex. så att det kreditinstitut som så önskar skulle kunna få
samtliga innehavsanteckningar avseende datapantbrev för vilka institutet
är registrerat som pantbrevshavare avförda på en och samma gång.                  7

Datatekniken öppnar stora möjligheter för detta.

Detta förutsätter emellertid att åtgärden kan beslutas av en myndighet Prop. 1995/96:84
på riksnivå.

Den myndighet som närmast kommer i fråga är den nya myndighet,
Lantmäteriverket, som inrättas vid årsskiftet 1995/96 genom att CFD
och Statens lantmäteriverk går samman. Lantmäteriverket kommer där-
efter att ha möjlighet att handlägga fastighetsdataärenden för hela lan-
det.

Mot den angivna bakgrunden föreslås att regeringen ges möjlighet att
meddela föreskrifter om att innehavsanteckningar får tas bort på annat
sätt än vad som följer av jordabalken. Möjligheten bör begränsas till de
fall då den inteckning som anteckningen avser kommer till uttryck i ett
datapantbrev, dvs. då inteckningen är registrerad i pantbrevsregistret.
Det är regeringens avsikt att med stöd av en sådan bestämmelse ge
Lantmäteriverket möjlighet att handlägga ärenden om borttagande av
innehavsanteckningar.

De nu föreslagna reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt.

Såsom Lagrådet påpekat är vad som nu föreslås inte ett formellt
bemyndigande i den mening som avses i regeringsformen. I stället får
det, enligt regeringens mening, anses som ett återförande av regeringens
möjlighet att besluta föreskrifter med stöd av 8 kap. 13 § första stycket
2 regeringsformen. Regeringen anser inte, såsom Lagrådet, att
ändringen sker med stöd av 8 kap. 14 § första stycket regeringsformen.
Den bestämmelsen reglerar det fallet att riksdagen meddelar föreskrifter
genom lag i ett ämne där regeringen har behörighet att meddela
föreskrifter. Att den föreslagna bestämmelsen ändå skall genomföras i
lagform följer av 8 kap. 17 § regeringsformen.

6 Kostnader

De föreslagna reglerna kan antas väsentligt minska inskrivnings-
myndigheternas arbete med borttagande av innehavsanteckningar. Det är
visserligen svårt att bedöma hur många inskrivningsärenden som berörs
av reformen men ett rimligt antagande är i vart fall cirka 100 000
ärenden per år. Det medför minskade handläggnings- och porto-
kostnader för inskrivningsmyndigheterna. Besparingen kan på sikt
uppskattas till i vart fall mellan 0,5 och 1,5 miljon kronor. Det stora
flertalet ansökningar som i stället kommer att handläggas av Lantmäteri-
verket torde komma att handläggas gemensamt i ett fåtal ärenden.
Kostnaderna kommer därför för Lantmäteriverkets del att vara be-
gränsade. Det bör i sammanhanget framhållas att den tekniska lösningen
för det föreslagna systemet redan är förberedd. Endast ett visst utveck-
lingsarbete av mindre omfattning återstår.

7 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:98) om inskriv-
ningsregister

3 §

Om inskrivning i inskrivningsregister gäller 19-23 kap. jordabalken, i
den mån ej annat följer av denna lag. Därvid äger bestämmelserna om
fästighetsbok och tomträttsbok motsvarande tillämpning på inskrivnings-
register.

I fråga om inteckningar som är registrerade i pantbrevsregistret enligt
lagen (1994:448) om pantbrevsregister får regeringen föreskriva att an-
teckningar om innehav av pantbrev får tas bort från inskrivningsregistret
på annat sätt än som följer av första stycket.

Regeringen får vidare föreskriva att ändring av namn- och adressupp-
gifter i anteckningar om innehav av pantbrev eller vilandebevis får
införas i inskrivningsregistret på annat sätt än som följer av första
stycket.

Av jordabalken följer att ärenden om innehavsanteckningar är inskriv-
ningsärenden, vilka - liksom andra inskrivningsärenden - skall handläg-
gas av inskrivningsmyndigheten. Enligt ett nytt andra stycke i före-
varande paragraf får emellertid regeringen i fråga om inteckningar som
är registrerade i pantbrevsregistret - dvs. som kommer till uttryck i
datapantbrev - föreskriva att innehavsanteckningar får tas bort på annat
sätt. Det ger möjlighet att ta in föreskrifter i fastighetsdatakungörelsen
om att Lantmäteriverket får ta bort innehavsanteckningar hänförliga till
inteckningar som är registrerade i pantbrevsregistret. Sådana åtgärder
bör kunna beslutas på ansökan av den som är registrerad pantbrevshava-
re. Ett beslut om borttagande av innehavsanteckningar bör vidare kunna
avse såväl en eller flera enstaka inteckningar som samtliga de inteck-
ningar för vilka sökanden är registrerad som pantbrevshavare.

Ärenden om borttagande av innehavsanteckningar kommer även med
en sådan ordning att utgöra inskrivningsärenden.

Det innebär att innehavsanteckningar också i fortsättningen kommer
att kunna tas bort genom beslut av inskrivningsmyndigheten.

I ärenden om borttagande av innehavsanteckningar får bestämmelser-
na i 22 kap. 12 § jordabalken ofta betydelse. Av den paragrafen följer
bl.a. att när en innehavsanteckning tas bort den dittills antecknade in-
nehavaren skall underrättas, såvida det inte är uppenbart att underrättel-
sen saknar betydelse för honom. Den bestämmelsen får aktualitet när
sökanden - den som är registrerad som pantbrevshavaren enligt lagen
om pantbrevsregister - är en annan än den som är antecknad som in-
nehavare enligt jordabalkens regler. Normalt torde det i en sådan situ-
ation vara uppenbart att en underrättelse saknar all betydelse för den
som står antecknad som innehavare. Av lagen om pantbrevsregister
följer nämligen att det i fråga om datapantbrev alltid är pantbrevsha-
varen som skall anses som innehavare. Någon underrättelse till den som
står antecknad i inskrivningsregistret torde därför inte behövas.

Om Lantmäteriverket har handlagt ett ärende av detta slag kommer
föreskrifterna i 19 kap. jordabalken om överklagande av beslut i in-

Prop. 1995/96:84

skrivningsärende (se 19 kap. 14 §, jfr 58 a § lagen [1970:995] om Prop. 1995/96:84
införande av jordabalken), om rättelse (se 19 kap. 17 §) och om skade-
stånd (se 19 kap. 19 § samt 9 § lagen om inskrivningsregister) att gälla.

Det bör påpekas att den föreslagna ändringen inte syftar till att ge Lant-
mäteriverket befogenhet att besluta om rättelse. Rättelseärenden - även
sådana som enbart berör innehavsanteckningar - skall alltså också i
fortsättningen handläggas enbart av inskrivningsmyndigheten.

Tredje stycket motsvarar - med vissa redaktionella ändringar - det
tidigare andra stycket.

10

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-09

Närvarande: f.d justitierådet Ulf Gad, justitierådet Gertrud Lennander,
regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 28 september 1995 (Justitiedepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag
om ändring i lagen (1973:98) om inskrivningsregister.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Sten Andersson.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Lagen (1973:98) om inskrivningsregister innehåller sådana förfarande-
regler som numera kan beslutas genom förordning av regeringen med
stöd av 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen. Riksdagen får
därför anses besluta ändringar i lagen med stöd av 8 kap. 14 § första
stycket regeringsformen. Vad gäller föreskrifter som beslutas enligt
sistnämnda stadgande erbjuder regeringsformen inte möjligheten att
genom bemyndigande delegera normgivningsmakt till regeringen. Enligt
Lagrådets mening får den i remissen föreslagna regeln i 3 § lagen om
inskrivningsregister anses innehålla inte ett bemyndigande i den for-
mella mening som avses i regeringsformen utan fastmer ett förtyd-
ligande av regeringens rätt att på området besluta föreskrifter med stöd
av 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen.

Förslaget lämnas utan erinran.

Prop. 1995/96:84

Bilaga 1

11

Justitiedepartementet                                     Prop. 1995/96:84

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden

Sahlin, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham,

Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,

Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar proposition 1995/96:84 Borttagande av
innehavsanteckningar från inskrivningsregistret.

gotab 49079, Stockholm 1995

12