1993 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Proposition 1993/94:134

Regeringens skrivelse
1993/94:134

1993 års redogörelse för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll

Skr.

1993/94:134

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 22 december 1993

Carl Bildt

Birgit Friggebo
(Kulturdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1992-den
30 juni 1993.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 134

Förord

Skr. 1993/94:134

I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild utlännings-
kontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar
terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder - liksom under
tidigare år - bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom
till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72, bet. 1990/9 l:JuU29 s. 32). Den
senaste redogörelsen lämnades i regeringens skrivelse 1992/93:156.

Bakgrund

Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i svensk
lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande
av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna syftade till att göra
det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in i eller stanna
kvar i vårt land och att skapa utrymme för kontroll i de fall då de av
asylrättsliga skäl ändå måste beredas en fristad i landet.

Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991
återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser
alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlänningar
som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terrorhandlingar (prop.
1990/91:118 s. 30).

Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det behövs av hänsyn till
rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare
verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå
eller medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för
politiska syften. Bestämmelserna i utlänningslagen (1989:529) om avvisning
och utvisning skall dock tillämpas i första hand.

Tidigare var ett krav att utlänningen skulle tillhöra en viss organisation.
Detta avskaffades i den nya lagen. En annan skillnad är att bestämmelsen om
utvisning kan tilllämpas även vid brottslig gärning i en främmande stat. Detta
gäller dock inte en gärning som har övervägande karaktär av politiskt brott.
Möjlighet att föreskriva om s.k. kommunarrest samt om byte av bostad och
arbete har avskaffats. Bestämmelser om skyldighet för utlänning att på vissa
tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k. anmälningsplikt, finns kvar.
Förutsättningarna för att tillgripa tvångsåtgärder i spaningssyfte, t.ex.
husrannsakan och hemlig teleavlyssning har skärpts. Ett beslut om anmäl-
ningsplikt eller ett förordnande om befogenhet att tillämpa tvångsmedels-
bestämmelsema är giltigt i högst tre år. Efter giltighetstidens utgång skall
frågan prövas av allmän domstol.

Terroristbestämmelsema och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick vid
sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en kontrollmöjlighet
över regeringens och myndigheternas handlande. När terroristbestämmel-
serna permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle lämna
en skrivelse till riksdagen med redovisning av terroristbestämmelsemas till-

lämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En motsvarande redovisningsskyldighet Skr. 1993/94: 134
infördes år 1982 såvitt avsåg bestämmelserna om särskilda tvångsåtgärder. I
samband med införandet av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs, som
nämnts ovan, att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar
terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder även i fortsättningen
bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom till riksdagen.

Den senaste redovisningen gjordes i regeringens skrivelse 1992/93:156.

Redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om
särskild utlänningskontroll

Rikspolisstyrelsen har i skrivelse till regeringen den 23 november 1993
redogjort för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under
tiden den 1 juli 1992-den 30 juni 1993.

Lagen har tillämpats tre gånger under perioden. Samtliga fall rör statslösa
palestinier. För alla tre gäller att de har tagits i förvar enligt beslut av
Rikspolisstyrelsen och att chefen för Kulturdepartementet därefter förordnat
om fortsatt förvar. I samtliga tre fall har också sådan förhandling som avses i
3 och 6 §§ lagen om särskild utlänningskontroll hållits vid Stockholms
tingsrätt. Samtliga tre berörda personer har efter ansökan av Rikspolis-
styrelsen utvisats av regeringen enligt 1 § första stycket 2 lagen om särskild
utlänningskontroll. Utvisningarna har verkställts genom Säkerhetspolisens
försorg.

Utrikesdepartementet har i en skrivelse den 14 december 1993 redogjort
för den internationella terrorismens utveckling från halvårsskiftet 1992 till
halvårsskiftet 1993.

Antalet internationella terroristdåd har under perioden, liksom under
närmast föregående period, varit relativt fåtaliga. Sverige eller svenska in-
tressen utomlands har inte varit föremål för direkta attacker. Framväxten av
en organiserad brottslighet i länder i vårt närområde har fått ökad uppmärk-
samhet och kan utgöra ett allvarligt problem på sikt. En förbättrad kriminal-
polisverksamhet, innefattande s.k. kriminalunderrättelseverksamhet, liksom
ett utvecklat internationellt samarbete i sådana frågor kommer att krävas för att
komma tillrätta med denna hotbild.

Störst internationell uppmärksamhet under perioden kom att gälla attentatet
mot World Trade Centre i New York i februari 1993. Ett antal personer av
arabiskt ursprung greps kort efter attentatet och har senare ställts inför rätta.
Utredningen om gärningsmännen och motiven är ännu inte slutförd och det
har därför inte varit möjligt att dra några slutsatser om eventuella förändringar
av terroristhotet mot Förenta staterna.

Kraven på Libyen att utlämna två medborgare, som misstänks vara an-
svariga för sprängningen av det amerikanska trafikflygplanet över Lockerbie i
Skottland, har fortsatt att drivas från amerikansk och brittisk sida och i FN.
Libyen har vidare fortsatt anklagats för att ligga bakom sprängningen av ett

franskt flygplan över Tchad men inte heller där har något avgörande skett Skr. 1993/94: 134
under perioden.

Terroristgrupperna i Mellersta Östern har under perioden haft en mindre
framträdande roll än tidigare. Några nya fall av gisslantagning med inbland-
ning av västerlänningar har inte förekommit. Ingen påtaglig ökning av terro-
ristverksamheten kunde heller iakttas inför undertecknandet av den begrän-
sade fredsuppgörelsen mellan Israel och PLO i september 1993.

I Europa har inhemska terroristgrupper i Italien, Nordirland och Turkiet
fortsatt att rikta attacker mot sina respektive hemmaregeringar. Sålunda har de
italienska rättsingripandena mot maffian mötts med bombattentat mot åklagare
och domare. Den provisoriska irländska armén har utfört ett stort antal bomb-
dåd, i Nordirland och i England, mot brittiska intressen och en upptrappning i
denna terrorverksamhet har kunnat noteras samtidigt som de politiska
kontakterna om en fredlig lösning av konflikten ökat. Antalet attacker utförda
av den kurdiska organisationen PKK har ökat såväl i Turkiet som mot
turkiska intressen utomlands.

Terrordåd har fortsatt att förekomma mot flyktinganläggningar i Tyskland
m.fl. länder. Attentat av detta slag i Sverige har under perioden fått stor
uppmärksamhet. Dessa och andra utslag av främlingsfientlighet, rasism och
extremism har alltmer kommit att dominera den offentliga debatten.

I Sverige har under perioden inte genomförts några terroristdåd riktade
mot svenska intressen. Politiskt aktiva grupper har emellertid fortsatt att
medverka i aktioner riktade mot vissa utländska intressen. Turkiska institu-
tioner har således fortsatt att utsättas för attacker och annan skadegörelse.

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1993

Skr. 1993/94:134

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren,
P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Friggebo

Regeringen beslutar skrivelsen 1993/94:134 1993 års redogörelse för tillämp-
ningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

gotab 45529, Stockholm 1993