Särskild utlänningskontroll

Betänkande 1993/94:JuU14

Justitieutskottets betänkande 1993/94:JUU14

Särskild utlänningskontroll

---

Innehåll

• Utskottet
• Hemställan

1993/94
JuU14

Skrivelsen

I skrivelse 1993/94:134 har regeringen (Kulturdepartementet)
till riksdagen överlämnat en redogörelse för tillämpningen av
lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den
1 juli 1992--den 30 juni 1993.

Utskottet

Bakgrund

Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell terrorism
infördes i svensk lagstiftning år 1973 genom lagen (1973:162) om
särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med
internationell bakgrund. Lagen hade det primära syftet att göra
det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in
i eller stanna kvar i Sverige. Samtidigt syftade bestämmelserna
till att skapa möjlighet till särskild kontroll i de fall då
sådana utlänningar av humanitära skäl ändå måste beredas en
fristad här i landet. Lagen var tidsbegränsad.

Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1
juli 1991 återfinns den aktuella regleringen i lagen (1991:572)
om särskild utlänningskontroll (prop. 1990/91:118, JuU29, rskr.
298).

Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda
tvångsåtgärder fick, som ovan nämnts, en begränsad giltighetstid
vilket innebar en kontrollmöjlighet över regeringens och
myndigheternas handlande. När terroristbestämmelserna
permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle
lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av
terroristbestämmelsernas tillämpning. I samband med införandet
av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs att den
parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar
terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder även i
fortsättningen bör ske genom att regeringen årligen lämnar en
skrivelse härom till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72 f, JuU29
s. 32). Den senaste redovisningen gjordes i regeringens
skrivelse 1992/93:156, JuU18, rskr. 222. Den nu ifrågavarande
skrivelsen avser tillämpningen under tiden den 1 juli 1992--den
30 juni 1993.

Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Enligt lagen om särskild utlänningskontroll gäller i korthet
att en utlänning kan utvisas om det behövs med hänsyn till
rikets säkerhet eller om det med hänsyn till vad som är känt om
hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras
att han kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning
som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften.
Undantag görs dock för gärningar utomlands som har övervägande
karaktär av politiskt brott. Om det finns ett beslut om
utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll eller om
det är sannolikt att ett sådant beslut kommer att meddelas får
utlänningen tas i förvar. Har ett utvisningsbeslut inte kunnat
verkställas på grund av att utlänningen riskerar t.ex.
dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han utvisats och
verkställigheten till följd härav inhiberats, kan regeringen,
eller i vissa fall Stockholms tingsrätt, besluta om
anmälningsplikt för utlänningen. Anmälningsplikt innebär en
skyldighet för utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en
polismyndighet. Härutöver ges under vissa bestämda
förutsättningar möjlighet till husrannsakan, hemlig
teleavlyssning m.fl. tvångsåtgärder i spaningssyfte. Sådana
åtgärder kan bli aktuella också i andra fall än då ett
utvisningsbeslut inhiberats. Ett beslut om anmälningsplikt eller
tvångsmedel gäller i längst tre år. En förlängning för tiden
därefter kräver beslut av domstol. Ett sådant beslut kan
överklagas av utlänningen och av Rikspolisstyrelsen (RPS).
Härutöver gäller att också regeringens beslut i här aktuella
frågor i de flesta fall skall föregås av en förhandling inför
domstol.

Regeringens skrivelse

Den vid regeringens skrivelse fogade redogörelsen bygger på
skrivelser från RPS och Utrikesdepartementet. Av redogörelsen, i
vilken redovisas såväl enskilda fall som den internationella
utvecklingen, framgår bl.a. följande.

Lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats vid tre
tillfällen under perioden. Samtliga fall rör statslösa
palestinier. För alla tre gäller att de har tagits i förvar
enligt beslut av RPS och att chefen för Kulturdepartementet
därefter förordnat om fortsatt förvar. I samtliga tre fall har
också sådan förhandling som avses i 3 och 6 §§ lagen om särskild
utlänningskontroll hållits vid Stockholms tingsrätt. Samtliga
tre berörda personer har efter ansökan av RPS utvisats av
regeringen enligt 1 § första stycket 2 lagen om särskild
utlänningskontroll.

Antalet internationella terroristdåd har under perioden,
liksom under närmast föregående period, varit relativt fåtaliga.
Under perioden har inte genomförts några terroristdåd riktade
mot Sverige eller svenska intressen. Politiskt aktiva grupper
har emellertid fortsatt att medverka i aktioner riktade mot
vissa utländska intressen. Turkiska institutioner har således
fortsatt att utsättas för attacker och annan skadegörelse.
Attentat mot flyktinganläggningar under perioden bl.a. i Sverige
har fått stor uppmärksamhet. Dessa och andra utslag av
främlingsfientlighet, rasism och extremism har alltmer kommit
att dominera den offentliga debatten.

Framväxten av en organiserad brottslighet i länder i vårt
närområde har fått ökad uppmärksamhet och kan utgöra ett
allvarligt problem på sikt. En förbättrad
kriminalpolisverksamhet, innefattande s.k.
kriminalunderrättelseverksamhet, liksom ett utvecklat
internationellt samarbete i sådana frågor kommer att krävas för
att komma till rätta med denna hotbild.

Överväganden

Utskottet vill liksom tidigare uttala att utskottet finner
redogörelsen för tillämpningen av lagen om särskild
utlänningskontroll värdefull. Utskottet anser att framtida
redogörelser bör hållas på minst den nivå som gäller för den nu
aktuella skrivelsen beträffande såväl redovisning av konkreta,
enstaka händelser som analys av den internationella
utvecklingen. Detta gäller också mer betydelsefulla lagändringar
i länder som är av särskilt intresse i dessa sammanhang.

Utskottet har efter terroristlagstiftningens tillkomst år 1973
(JuU 1973:18 s. 13 f) vid upprepade tillfällen, senast förra
året (1992/93:JuU18), vidhållit behovet av en sådan reglering
som den aktuella.

Utskottet, som alltjämt har uppfattningen att den aktuella
lagstiftningen behövs i syfte att bekämpa internationell
terrorism och förebygga våldsdåd med internationell bakgrund,
gör inte någon annan bedömning nu. Med dessa uttalanden bör
regeringens skrivelse läggas till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande tillämpning av lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:134 till
handlingarna.

Stockholm den 22 februari 1994

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

I beslutet har deltagit:
Britta Bjelle (fp),
Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m),
Bengt-Ola Ryttar (s),
Birthe Sörestedt (s),
Ingbritt Irhammar (c),
Nils Nordh (s),
Birgit Henriksson (m),
Göran Magnusson (s),
Liisa Rulander (kds),
Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Sigrid Bolkéus (s),
Siw Persson (fp),
Alf Eriksson (s) och
Christel Anderberg (m).