Vissa skolfrågor i Kronobergs län

Motion 1988/89:Ub811 av Stina Gustavsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Ub811

av Stina Gustavsson (c)

Vissa skolfrågor i Kronobergs län

Gymnasieskolan

Landstinget och länets kommuner visar ett mycket stort intresse för
försöksverksamheten med treåriga utbildningar. Inför nästa läsår har så gott
som alla huvudmän begärt att få deltaga i den fortsatta försöksverksamheten.

Störst intresse har omvårdnadslinjen, naturbrukslinjen och industriellt
tekniska linjen tilldragit sig. Så har t.ex omvårdnadslinjen som redan nu
ingår i försöksverksamheten lockat många sökande. Med tanke på det stora
behovet av personal inom vård och omsorg som förväntas under 90-talet är
det mycket angeläget att flera kommuner kan deltaga i försöksverksamheten.
Denna önskan ligger också helt i linje med kommunförbundets och
Landstingsförbundets målsättning.

Det är angeläget att försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade linjer
får minst den dimensionering som skolöverstyrelsen föreslår.

Vuxenutbildning

I Kronobergs län finns ett förhållandevis stort behov av etapp 1-utbildningen
med ökande elevtal. Detta beror bl.a. på att grundskolan infördes mycket
sent i stora delar av länet, och att stora omstruktureringar nu sker av
näringslivet. Efter industrinedläggningar inom vissa branscher finns nu stora
utbildningsbehov för nya kvalificerade jobb.

Arbetsmarknadssituationen i länet är för närvarande ganska gynnsam.
Detta beror i hög grad på att man målmedvetet arbetat på att skapa god
utbildning och därigenom tillgodosett de behov som det lokala näringslivet
redovisat. Arbetsmarknadssituationen medför en viss inflyttning. De inflyttande
är emellertid i regel lågutbildade och i behov av komvuxutbildningar.
Många har praktisk erfarenhet men saknar de grundläggande teoretiska
kunskaper, som krävs för vidareutbildning.

Näringslivet i länet präglas i hög grad av småföretagsamhet, såväl inom
jord- skogssektorerna som inom tillverkningsindustrin. Småföretagare kan i
regel inte tillgodose sitt utbildningsbehov annat än i komvux. I länet finns
9 000 enmansföretag.

Invandringen till länet är stor. Länet ligger i detta avseende bland de
främsta i landet. Den stora invandringen ställer höga krav på SFI och
grundvux. Ett speciellt problem finns i Ljungby kommun som på senare tid

tagit emot många flyktingar från Vietnam och Kampuchea. Från Vietnam rör
det sig om sino-vietnameser med kinesiska som hemspråk. Flertalet av dessa
har låg utbildning. Från Kampuchea kommer många lågutbildade med bara
2-3 års skolgång. De har också annat alfabet än vi. Det saknas dessutom
lexikon för översättning mellan svenska och kambodianska och mellan
engelska och kambodianska. Båda dessa flyktinggrupper är mycket resurskrävande.
Därtill kommer att det inom dessa elevgrupper inte sällan finns
elever med särskilda behov.

Inom vårdsektorn finns många invandrare. Ett stort antal av dem behöver
komplettera sin utbildning för att bli behöriga för högskolestudier inom
vården. Det är mycket viktigt att tillvarata den arbetskraft som finns inom
vård och äldreomsorg med tanke på det ökande antalet äldre och det
minskande antalet ungdomar som förväntas under 90-talet.

I den regionalpolitiska utredningen Regional utveckling och mellanregional
utjämning (SOU 1984:74) utpekades östra Småland som ett område
med strukturproblem. Området har under 80-talet drabbats relativt hårt av
strukturförändringar inom både de areella näringarna och industrin. Mot
denna bakgrund har de tre Smålandslänen och Östergötlands län diskuterat
gemensamma åtgärder. Industridepartementet har anslagit medel för särskilda
utbildningsinsatser och en rad uppdragsutbildningar av näringslivsstimulerande
karaktär har igångsatts. Glädjande nog föder dessa kurser ett nytt
och ökat behov av andra utbildningar inom komvuxområdet. Det vore
mycket olyckligt om det reguljära skolväsendet inte kunde möta detta
behov.

Kronobergs län har de senaste åren drabbats hårt av minskningen av
timtilldelningen till komvux. Det är inte speciellt effektivt att först bygga upp
en bra fungerande organisation och sedan rasera den.

Barn och ungdomar ges en allt bättre utbildning, men det uppkommer
ständigt nya utbildningsbehov även hos vuxna. För Kronobergs län finns ett
stort behov av ytterligare timmar inom kommunal vuxenutbildning vilket
ovanstående visar. Därför hemställs att riksdagen tillför ett högre antal
timmar inom vuxenutbildningen. Detta förslag ligger i linje med de krav som
ställs i centerpartiets parti- och kommittémotioner på skolområdet.

Högskolan i Växjö

Den regionala analysen av 1987 års långtidsutredning visar att den långsiktiga
utvecklingen i Kronobergs län inger oro. Detta bekräftas också av länsstyrelsens
nya prognoser som visar på en svag utveckling av antalet arbetstillfällen.
Om länet skall kunna upprätthålla samma höga sysselsättningsnivå bland
länsinvånarna som 1988 blir antalet arbetstillfällen år 2000 otillräckligt. En
satsning på högskolan i Växjö skulle betyda mycket.

Vid högskolan i Växjö bedrivs idag en betydande forsknings- och
utvecklingsverksamhet, finansierad av externa medel av olika slag.

Vid högskolan i Växjö fanns under våren 1988 fem adjungerade professorer.
Hösten 1988 presenterades ett forskningsprogram med nio programområden:
arbetsmarknadspolitik, datorbaserade informationssystem, didaktik,
entreprenörskap och företagsutveckling, kommunikation och språk, organisationsteori,
regional historia och regional utveckling, systemekonomi samt
transportekonomi och materialadministration.

Mot. 1988/89

Ub811

13

I grundsynen för utvecklingen i Kronobergs län står fast att de regionala
organen bör inrikta sitt arbete på att arbeta för att Högskolan i Växjö
utvecklas till ett universitet med egna forskningsresurser. Detta markeras
ytterligare genom att utbildning och forskning är ett av fem prioriterade
nyckelområden i länet.

Genom sin omfattning på forskningsverksamhet vid högskolan i Växjö är
det naturligt att Växjö blir forskningsorten i sydöstra Sverige. Växjö har
ett stort naturligt omland med goda kommunikationer. Tillgängligheten, för
ett stort omland med behov av teknik- och kunskapsspridningsaktiviteter,
blir därmed stor. Inom en radie på 100 km från Växjö når man större delarna
av Småland och Blekinge. Inom ett avstånd av 100 km från Växjö når man
cirka 720 000 invånare.

För fasta forskningsresurser till högskolan i Växjö talar också de samverkanseffekter
som skulle kunna uppnås genom redan befintlig forskning.
Sådan bedrivs nämligen vid bl.a. Emigrantinstitutet, Glasforskningsinstitutet,
lantbruksuniversitetets forskningsstation i Åsa utanför Växjö och vissa
företags utvecklingsavdelningar som Telub och Fläkt AB.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att de treåriga yrkesinriktade gymnasielinjerna
får minst den av skolöverstyrelsen begärda dimensioneringen,

2. att riksdagen beslutar om en utökning av antalet timmar för
kommunal vuxenutbildning,

3. att riksdagen beslutar tilldela högskolan i Växjö fasta forskningsoch
utvecklingsresurser.

Stockholm den 24 januari 1989

Stina Gustavsson (c)

Mot. 1988/89

Ub811

14