Vissa författningsfrågor

Motion 1999/2000:K244 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)

I denna motion föreslås vissa förändringar för att bl.a. förstärka det
svenska folkstyret. Andra författningsfrågor aktualiserades av Folkpartiet
liberalerna i en motion till 1998/99 års riksmöte (mot 1998/99:K328).
Motionen är ännu ej behandlad i kammaren varför förslagen ej upprepas
här.

Riksdagens arbetsformer

Riksdagen är den arena där folkstyret tydligast kommer till uttryck. Det
är av största vikt att riksdagens arbete är så öppet och så effektivt som
möjligt. Vi anser att det finns goda skäl att se över stora delar av
riksdagens sätt att arbeta, inte minst vad gäller budgetprocessen,
revisionen och hanteringen av EU-frågor. Dessa frågor kommer att bli
föremål för en översyn under den kommande tiden. Vi tar därför i denna
motion bara upp några få frågor, som syftar till att öka riksdagen
inflytande. Debatten om den s.k. IB-affären visar enligt vår mening på ett
behov av att riksdagen i särskilda fall skall kunna utse särskilda
riksdagskommissioner. Dessa bör vara komplement till den granskning
som konstitutionsutskottet löpande gör och avse sådana mer omfattande
undersökningar som KU svårligen kan klara inom ramen för den
ordinarie granskningen. I varje särskilt fall bör ställning tas till om dessa
kommissioner skall ha möjlighet att ta upp vittnesmål under sannings-
försäkran och ha möjlighet att befria personer från gällande
tystnadsplikter. En särskild lag om riksdagskommissioner bör stiftas.

Personvalet

Det valsystem som vi länge haft i vårt land där det i praktiken varit
omöjligt för väljarna att påverka ordningen för inval på de av partierna
fastställda listorna är en bidragande orsak till klyftan mellan väljare och
valda. Folkpartiet liberalerna har länge arbetat för att de svenska valen
skall få ett inslag av personval. Den ordning som tidigare på försök
tillämpats i några kommuner och vid valet till EU-parlamentet har nu
införts och tillämpats i de senaste allmänna valen. Konstruktionen var en
kompromiss mellan våra mer långtgående krav och den negativa
inställning som främst Socialdemokraterna och Vänsterpartiet stod för.
Icke desto mindre såg vi det som ett betydande framsteg. Många
förutspådde att personvalet skulle bli ett fiasko. Det kan redan nu
konstateras att de fick fel. Trots de informationsproblem som följer med
varje nyordning, så visade det sig att flera kandidater genom de
avlämnade kryssen lyckades komma in i de olika församlingarna trots
sina placeringar på listorna. De farhågor som yppats om att personvalet
skulle missgynna kvinnliga kandidater har inte besannats. Vi anser att det
vid genomgången av erfarenheterna av personvalsinslaget vid årets val
bör prövas hur inslaget skall kunna förstärkas, bland annat genom en
sänkt, eller helt borttagen, spärr vid nästa riksdagsval.

Stärkt juridisk granskning av besluten

Land skall med lag byggas. De politiska besluten skall fattas inom
gällande lagar tills dessa ändras. Demokrati innebär bland annat att vid
skiljaktiga meningar är det majoriteten som har att bestämma. Men dessa
beslut kan inte se ut hur som helst om demokratin skall kunna bestå. Det
är därför som vi har speciellt skydd för de s.k. opinionsfriheterna.

Det finns enligt vår mening skäl att förstärka skyddet för att de beslut
som fattas är inom lagarna. Vi lämnar här förslag till två förändringar som
avser att stärka det rättsliga skyddet.

Sedan början av 1980-talet är den s.k. lagprövningsrätten inskriven i vår
regeringsform. Dock föreskrivs att bestämmelsen enbart får tillämpas om det
är uppenbart att en underordnad lag eller bestämmelse strider mot en
överordnad lag. Det finns enligt vår mening ingen anledning att bibehålla
denna inskränkning. Det torde också vara osäkert om begränsningen
stämmer med EG-rätten och den i svensk lag införlivade Europaråds-
konventionen.

Utöver dessa två reformer bör införandet av en författningsdomstol
positivt prövas. Argumenten för en sådan reform har stärkts av vårt
medlemskap i EU. Sverige har därmed med EG-domstolen i Luxemburg fått
vad som vanligen menas med en författningsdomstol. Det förefaller märkligt
om den enda författningsdomstol vi har skall vara placerad i Luxemburg och
ha till uppgift att pröva om lagar och bestämmelser strider mot EG-rätten,
medan eventuella kollisioner mellan olika svenska lagar i övrigt inte skulle
kunna prövas av en författningsdomstol i Sverige. Självfallet får vid ett
eventuellt införande av författningsdomstol prövas vilka ändringar som då
skulle behöva ske i Lagrådets arbete och i utformningen av lagprövnings-
rätten.

Den kommunala demokratin

En brist i det kommunala regelsystemet är att extraval ("nyval") inte
tillåts även om förändrade politiska förhållanden och relationer mellan
partierna skulle motivera det. Det stöd som talar för att extraval är tillåtna
på riksnivå talar också för att de borde tillåtas för kommuner och
landsting.

Vi vill också att kommuner som så önskar skall kunna införa direktval till
kommundelsnämnder.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att riksdagen i särskilda fall skall kunna tillsätta
särskilda riksdagskommissioner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett stärkande av personvalsinslaget i valen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avskaffa uppenbarhetsrekvisitet i lag-
prövningsrätten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en författningsdomstol,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det skall bli möjligt att genomföra extraval i
kommuner och landsting,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det skall bli lättare att införa direktval till
kommundelsnämnder.

Stockholm den 1 oktober 1999

Helena Bargholtz (fp)

Johan Pehrson (fp)

Bo Könberg (fp)