Vattenregleringsmedlen

Motion 1986/87:Jo904 Per-Ola Eriksson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87: Jo904

Per-Ola Eriksson (c)
Vattenregleringsmedlen

I samband med sjöregleringar och kraftverksbyggen utdömer vattendomstolen
s. k. vattenregleringsmedel som kraftföretaget måste erlägga i kompensation
för de ingrepp som görs i en älv eller ett sjösystem.

Beloppets storlek bestäms i förhållande till den avkastning som en
älvutbyggnad eller sjöreglering väntas ge. Kraftföretaget får sedan årligen
betala utdömt belopp till länsstyrelsen i det län som berörs. Pengarna
fonderas och förvaltas av länsstyrelsen.

Av dessa vattenregleringsmedel kan näringslivet i den kommun som är
berörd erhålla stöd. Även kommunen är stödberättigad.

Villkoren för att erhålla bidrag från vattenregleringsmedlen är att pengarna
skall användas till investeringar som främjar näringslivet, sysselsättningen
och den allmänna servicen i den bygd som berörs av vattenregleringen.
Kommunen kan inte erhålla bidrag till drift av kommunala verksamheter
utan endast till investeringar.

Kommunen äger inte beslutanderätt över vattenregleringsmedlen utan
denna utövas av länsstyrelsen. Kommunen är endast remissinstans och får
möjlighet att yttra sig över de ansökningar som inkommer till länsstyrelsen
från t. ex. företagen. Bidrag ur vattenregleringsfonderna fördelas av länsstyrelsen
— i praktiken den tjänsteman som handlägger ansökningarna.
Länsstyrelsens lekmannastyrelse tar sällan eller aldrig ställning till ansökningarna.

Enligt min uppfattning bör förvaltningen av vattenregleringsmedlen åvila
den kommun där vattenregleringen skett i stället för som nu länsstyrelsen.
Likaså bör kommunen ha full beslutanderätt över regleringsmedlen som
härrör från vattenregleringar inom den egna kommunen.

Genom att överföra förvaltnings- och beslutanderätten över vattenregleringsmedlen
från länsstyrelsen till kommunerna skapas förutsättningar för en
snabbare ärendebehandling. Dessutom kommer besluten närmare de människor
som berörs. Detta är i linje med de strävanden om decentraliserat
beslutsfattande som i övrigt präglar samhällsförvaltningen.

Eftersom länsstyrelsen för sin handläggning av inkomna ansökningar är
beroende av kommunens synpunkter är det rimligt att kommunen ges det
fulla ansvaret för vattenregleringsmedlen. Kommunstyrelsen bör utgöra det
organ inom kommunen som får förvaltnings- och beslutanderätten över
vattenregleringsmedlen.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar att förvaltning och beslut avseende vattenregleringsmedel
skall överföras från länsstyrelsen till berörda kommuner.

Stockholm den 26 januari 1987

P. O. Eriksson (c)

Mot. 1986/87
Jo904

7