Västsverige

Motion 2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet med tillväxtavtalen bör fortsätta och vidareutvecklas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att fungerande service finns tillgänglig på landsbygd och i glesbygd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om turismens betydelse för Västsverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av det kommunala utjämningssystemet.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade satsningar på utbildning, forskning och forskarutbildning i Västsverige.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att skapa arbetstillfällen för högskoleutbildade också på landsbygd och i glesbygd.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt satsning på form och design i Västsverige.

1Yrkande 4 hänvisat till FiU.

2 Yrkande 5 hänvisat till UbU.

Motivering

Västsverige är en region som speglar landet i stort. Vi har de större tätorterna som växer, både ekonomiskt och befolkningsmässigt, medan andra delar av Västsverige brottas med arbetslöshet och avfolkningsproblem. Vi har en mångfald både vad gäller personer med bakgrund i en annan kultur och vad gäller sammansättningen av hur regionen ser ut geografiskt, det finns både glesbygd och tätort.

Tillväxt och utveckling skapas i Västsverige

För att säkra en generell välfärd för framtiden måste tillväxten vara stark. Tillväxt och generell välfärd är nära sammankopplade med varandra. Avgörande för välfärden är att tillväxten är hållbar.

Hållbar tillväxt förenar den ekonomiska utvecklingen med omsorg om vår miljö och människors välbefinnande; tillväxten ska vara både ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar.

Vi socialdemokrater anser att förutsättningar för hållbar tillväxt bäst ges genom att stimulera till utveckling och tillväxt utifrån lokal och regional nivå.

Göteborg, Vänersborg, Borås och Halmstad har förutsättningar som skiljer sig från dem som finns i Bengtsfors, Åmål, Gullspång och Svenljunga. I Sjuhäradsbygden är den textila industrin dominerande. Utmärkande drag för Knallebygden är dessutom handelns och postorderföretagens dominans och i Trollhättan finns en dominerande bilindustri. Vi anser därför att tillväxt skall stimuleras utifrån lokal och regional nivå. Det är både ett lokalt och ett regionalt ansvar att ta vara på förutsättningar för tillväxt i olika delar av Västsverige. Detta förutsätter större regional och lokal handlingsfrihet med befogenheter och stort inflytande över hur tillväxtpolitiken skall utformas och genomföras. Samtidigt har regeringen ett överordnat ansvar för ett levande Sverige.

Vi socialdemokrater i Västsverige förutser därför att regionförsöket i Västra Götaland kommer att permanentas, och att möjligheten att ytterligare bredda och fördjupa detta tas till vara under de närmaste åren.

Västsveriges näringsliv är väl differentierat och internationellt konkurrenskraftigt. Utmärkande drag är starka och väl spridda produktionssystem inom många industriella områden, t.ex. fordonsindustri, textilindustri och livsmedel.

Inom flera industrisektorer har en kraftig förnyelse skett med alltfler inslag av kunskapsintensiv verksamhet. Framträdande karaktärsdrag för Västsverige är det starka och ömsesidiga beroendet mellan industrin och kunskaps- och tjänstesektorerna.

Det finns obalanser mellan arbetsmarknadens behov och tillgänglig utbildad arbetskraft, vilket leder till att Västsverige inte utvecklas i önskvärd takt. I vissa delar av Västsverige är arbetslösheten låg medan det samtidigt råder fortsatt hög arbetslöshet i några kommuner. I flera mindre kommuner är utbildningsnivån också märkbart låg och känsligheten för konjunkturförändringar är därmed stor. Sammantaget leder detta till slitningar mellan olika geografiska områden i Västsverige.

En viktig uppgift för lokala och regionala aktörer är därför att stärka utvecklingsmöjligheterna för alla delar av näringslivet. Vi är övertygade om att det på den lokala och regionala nivån finns möjligheter att anpassa politiken efter de förutsättningar som råder. Här finns nödvändig kunskap om den lokala och regionala arbetsmarknaden, näringslivet och infrastrukturen. Ett sätt att tillvarata dessa resurser är att myndigheter, organisationer och näringsliv samarbetar integrerat på lokal och regional nivå. Fyrstad är exempel på en region som efter en djup kris på 1990-talet tagit ny fart med framtidstro och aktivt utvecklingsarbete. Norra Skaraborg har utsetts till ny mål 2-region i EU:s regionpolitik för 2000–2006, vilket öppnar nya möjligheter för utveckling.

För att skapa en region i balans krävs skilda åtgärder i olika delar av Västsverige. Det finns stora möjligheter att driva en framgångsrik regionalpolitik. Det finns också resurser för en kraftfull regional-, utvecklings- och tillväxtpolitik, men dessa resurser är splittrade på olika aktörer.

Vi socialdemokrater anser därför att regionernas roll i näringspolitiken skall stärkas i syfte att uppnå bättre effektivitet, samordning och utbyte av befintliga resurser.

Med utgångspunkt från de regionala tillväxtavtalen borde det regionala inflytandet ges ökade möjligheter att påverka de statliga resurser som fördelas och EU:s strukturfonder. Detta kan med fördel ske inom de ramar som gäller för nybildat kommunalförbund respektive regionförsöket i Halland respektive Västra Götaland.

Vi socialdemokrater anser att tillväxtavtalen ger goda möjligheter för att inrikta arbetet på regional näringspolitik. I partnerskap eller på annat sätt på regional och lokal nivå finns det ett stort utrymme för att främja utveckling i industriellt eftersatta områden, utveckling i näringslivet och investeringar till stöd för en bättre miljö. Det är därför nödvändigt att mobilisera företag och fackliga organisationer, universitet och högskolor, myndigheter och andra organisationer i ett konstruktivt samarbete. Arbetet med tillväxtavtalen bör därför fortsätta och vidareutvecklas.

I delar av landet är kapitalmarknaden dåligt utvecklad och problemen stora vad gäller företagares möjligheter att etablera sig eller bygga ut verksamheten. En viktig förklaring är den dåliga andrahandsmarknaden för industrilokaler som gör att investeringar i fastigheter i praktiken ofta inte har något andrahandsvärde. Banker och andra kreditgivare måste därför ställa högre krav på andra säkerheter än i tillväxtorterna. För att det skall råda likvärdiga villkor att bedriva näringsverksamhet kan det därför vara nödvändigt att staten går in på marknaden, t.ex. genom någon form av kreditgaranti för fastighetsinvesteringar eller på annat sätt som förbättrar kapitalförsörjningen för företagen.

För att skapa möjligheter för nyföretagande och expansion är det viktigt att kapitalförsörjningen fungerar i hela landet. Vi socialdemokrater i Västsverige vill även uppmärksamma att offentliga företag och företag i monopolställning tar hänsyn till regionala effekter på sysselsättning och välfärd.

Turismen är en av de snabbast växande branscherna internationellt. I Västsverige finns många attraktiva turistområden: Bohusläns skärgård, de stora insjöarna Vänern och Vättern med kuster och skärgårdar, Tylösands havsbad, Västergötlands och Dalslands mångfald av sjöar, vattenleder, skogar, öppna landskap och vänliga småstadsmiljöer.

Vi anser därför att Västsverige skall ha en hög attraktionskraft som turistregion med konkurrenskraftiga och marknadsledande anläggningar och evenemang inom strategiska turistsegment.

Lokala arbetsmarknader

Under de senaste åren har arbetslösheten sjunkit dramatiskt och sysselsättningen ökat kraftigt. Utvecklingen står i djup kontrast till förhållanden i mitten av 1990-talet. Tillväxten har varit stark i Västsverige.

Det är av flera skäl viktigt att befästa de här utvecklingstendenserna. Det förutsätter en gynnsam ekonomisk utveckling i allmänhet och att näringslivets förutsättningar för framtiden är goda. Det är fullt möjligt att skapa 25 000 nya arbetstillfällen i Västsverige under de närmaste åren. Detta är nödvändigt för att uppnå de uppställda sysselsättningsmålen.

En sådan politik bygger också på ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet på arbetsmarknaden. Investeringar i kommunikationer och utbildning i vid mening blir i detta sammanhang ofrånkomliga inslag i en politik som stärker enskilda människors ställning på arbetsmarknaden. Det är inte fel att människor är rörliga och flyttar på sig. Det är bra att människor skaffar sig nya erfarenheter, utbildar sig och flyttar till andra orter för att få jobb. Men det är däremot fel om vissa samhällssystem gynnar vissa regionala områden så att flyttlassen bara går i en riktning. Erfarenheter visar att arbetsmarknader fungerar bättre ju större de är. De arbetssökande är då inte heller utlämnade till en arbetsgivare utan har större möjligheter att söka och byta arbete. På samma sätt ökar också arbetsgivarens möjlighet att rekrytera arbetskraft. Det är därför av yttersta vikt att skapa arbetstillfällen för högskoleutbildade i städer men också på landsbygd och glesbygd i Västsverige.

De regionala skillnaderna i Västsverige har ökat och skillnaderna mellan olika lokala arbetsmarknader då det gäller utveckling är stora. Nedläggningar och varsel visar hur sårbar Dalslands arbetsmarknad är. Även stora delar av östra Skaraborg visar en hög arbetslöshet.

Göteborgsregionen intar en särställning som en viktig ekonomisk motor för hela Sverige. Som landets andra stad saknar Göteborg idag ett brett utbud av arbetsplatser för akademiker som inte har en teknisk eller ekonomisk examen. För att behålla kompetensen i Västsverige skulle en ökad lokalisering av statliga verk vara en möjlighet.

Människor med utomnordisk bakgrund är en resurs på arbetsmarknaden som borde tas tillvara på ett bättre sätt än vad som görs idag. Arbetslösheten har sjunkit stadigt den senaste femårsperioden, men fortfarande är var sjätte utomnordisk medborgare arbetslös.

En annan grupp som också utgör en outnyttjad resurs på arbetsmarknaden är de funktionshindrade. Att kunna delta i arbetslivet och få sin försörjning genom eget arbete har stor betydelse för människors delaktighet och självbestämmande. En fortsatt kraftfull arbetsmarknadspolitik är därför nödvändig, och får särskilt stor betydelse för de delar av Västsverige som fortfarande uppvisar hög arbetslöshet. För bästa resultat är det nödvändigt att på ett bättre sätt än idag samordna de arbetsmarknadspolitiska resurserna med andra insatser som syftar till att säkra en fortsatt tillväxt och sysselsättning i hela regionen.

Kommunikationer

Vid sidan av offentlig service är tillgången till väl fungerande och tillförlitliga kommunikationer en grundläggande förutsättning för att det skall vara möjligt att bo och leva samt att bedriva näringsverksamhet i Västsverige.

Under de kommande åren är det framför allt nödvändigt att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på de vägar som eftersatts under de senaste åren. Det är också viktigt att bygga bort de flaskhalsar som begränsar trafikflödena i delar av Västsverige. Även grundförutsättningarna för en fungerande IT-infrastruktur behöver förbättras. Högre hastighet och bättre kapacitet krävs för att hushåll och företag ska kunna öka sitt användande.

Vi anser att vägarna i Västsverige generellt är av bristfällig standard. Detta gäller både riksvägar, landsvägar och det s.k. finmaskiga vägnätet.

Tillgång till bredband och andra telekommunikationer blir en allt viktigare förutsättning för att det skall vara möjligt att arbeta och bo också i glesbygden.

En infrastruktur med hög kvalitet vad gäller hastighet och kapacitet bör byggas upp i Västsverige för att ge förutsättningar att utnyttja IT som drivkraft för regionalutveckling och konkurrenskraft. Alla typer av kommunikation bör täckas, såsom ljud, bild, data och telefoni samt goda förbindelser med omvärlden. Hushåll och företag, oavsett var de finns, skall kunna använda informationstekniken.

Välfärd och service i Västsverige

Skola, vård och omsorg är de mest grundläggande delarna i det svenska välfärdssamhället. Vi vet också att människor prioriterar god vård och omsorg, bra barntillsyn och skola. Dessa områden har också stor betydelse vad gäller näringslivets samlade utvecklingsmiljö och för att människor i Västsverige skall uppleva livskvalitet. Det är därför av yttersta vikt att den kommunala servicen fungerar på ett tillfredsställande sätt i hela Västsverige.

Det kommunala utjämningssystemet bidrar till en ökad rättvisa mellan kommunerna, vilket är bra för kommuner som uppvisar ett vikande befolkningsunderlag. Vi tror att det i framtiden behövs mer samverkan så till vida att de mindre kommunerna samarbetar mer med de närliggande för att skapa bättre förutsättningar för vård, skola och omsorg. Den långsiktiga lösningen är emellertid att antalet barn och unga ökar under de närmaste åren och att dessa upplever sig ha en så god livsmiljö med tillgång till bra service så att de stannar kvar. På landsbygden behöver de små skolorna bevaras för att servicen skall tillgodoses. Dessa skolor är oerhört viktiga för byarnas överlevnad, men det är problematiskt att vissa små kommuner inte klarar detta p.g.a. ekonomiska skäl. Samma ekonomiska problem gäller för affären mitt i byn som är livsviktig för servicen, byns överlevnad och för de sociala kontakterna.

Skärgårdskommunerna är föremål för inflyttning av personer som börjar närma sig pensionsåldern. En stor grupp äldre vistas långa tider, halvårsvis, i sina skärgårdshus men är forfarande skrivna i sin gamla hemkommun. Detta gör att skärgårdskommunerna får överta kostnaderna men inte kan tillgodräkna sig inkomsterna. Detta innebär att antalet äldre ökar samtidigt som det finns en utflyttning av ungdomar. Det som saknas är familjer i aktiv ålder som behövs för att kunna hålla samhällsservicen på en bra nivå.

När personer behöver vård i form av hemtjänst eller hemsjukvård där behovet oftast ökar med åldern får inte den nya kommunen täckning för sina kostnader, vilket är en ansenlig summa som då i stället får tas ur budgeten för annan verksamhet.

Vi anser att förutsättningarna för skolor, affärer och annan service på landsbygden bör ses över. Här vill vi också peka på byalag och andra samverkansgruppers betydelse för utvecklingen av landsbygd och glesbygd i Västsverige.

Hälsovård och sjukvård

Ökningen av sjukskrivningar och ohälsa över huvud taget kan framför allt förklaras av större otrygghet och villkoren på arbetsplatserna.

För att förbättra folkhälsan är det därför viktigt att komma tillrätta med arbetslöshet, brister i arbetsmiljö och arbetsorganisation, segregation och social utslagning.

Vi socialdemokrater skall gemensamt med andra verka för nya initiativ som skapar moderna arbetsplatser som värnar hälsan och motverkar utslagning från arbetslivet.

Det förebyggande arbetet mot ohälsan i arbetslivet och ökade rehabiliteringsinsatser är nödvändiga av omsorg om enskilda löntagare, utvecklingen i arbetslivet och för att säkra behovet av arbetskraft i framtiden.

I ett 10-årsperspektiv ökar behovet av hälso- och sjukvård beroende på såväl befolkningens åldrande som ny medicinsk metod och teknik. Förverkligandet av god sjukvård sker genom insatser på områden som patientinformation, planering och uppföljning, kvalitetssäkring, god arbetsmiljö, kompetens, väl fungerande vårdkedjor och forskning inom medicinsk teknik och IT.

Sambanden mellan hälso- och sjukvården och Västsveriges attraktivitet och konkurrenskraft är uppenbar.

För att klara den gemensamma välfärden i det nya århundradet krävs ett nytt samförstånd mellan generationerna, och ett samförstånd mellan stad och land. Välfärdspolitik för 2000-talet handlar om att hålla samman generationerna. De som har äldre föräldrar skall inte behöva oroa sig över om deras föräldrar får den vård och omsorg som de behöver. Samtidigt skall inte äldre människor behöva känna oro över om deras barn klarar sig.

Utbildning

Det är viktigt både ur ett nationellt och ur ett västsvenskt tillväxtperspektiv att högskoleutbildningen och forskningen byggs ut. Långsiktigt bör varannan vuxen ha någon form av högskoleutbildning, vilket är dubbelt så många som idag. Under en femårsperiod krävs därför ytterligare 15 000 utbildningsplatser vid de västsvenska universiteten och högskolorna.

En välutvecklad IT-infrastruktur är en nödvändighet för att det livslånga lärandet skall nå alla grupper, inklusive de boende på landsbygden.

Målet för oss socialdemokrater är att hälften av varje årskull västsvenska ungdomar skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I Västsverige har idag omkring var fjärde vuxen (25–64) år någon form av högskoleutbildning. Skillnaderna är stora mellan kommunerna med en spännvidd mellan cirka 10 och 35 procent.

Vi socialdemokrater vill därför att högskolorna i Västsverige förstärks. Andelen utbildningsplatser i den högre utbildningen måste stå i proportion till befolkningens storlek samt näringslivets och den offentliga sektorns behov.

Vi anser också det vara viktigt att den forskning som bedrivs på högskolorna skall tas tillvara och omsättas för att skapa nya arbetstillfällen och företag. I en tid då framtida tillväxtsektorer blir ännu mer kunskapsintensiva och beroende av forskning och utveckling måste också högskolorna i Västsverige få större fasta forskningsresurser.

En ökad tillströmning till högskolan och internationaliseringen av den högre utbildningen gör att vi socialdemokrater också vill främja utbildningskvaliteten genom ökat studentinflytande, aktivt jämställdhetsarbete, utvecklad kvalitetsgranskning och större resurser till pedagogisk förnyelse på de västsvenska högskolorna.

Design och formgivning

Västsverige har goda förutsättningar för utveckling och profilering inom området form och design. Över 20 kommuner erbjuder utbildningar på gymnasial nivå inom estetiska ämnen och hantverksprogram.

Av högskolorna har fem redovisat motsvarande intresseområden. Kvalificerade utbildningar med anknytning till formgivning och design finns i sex kommuner. Stenbyskolan i Bengtsfors kommun erbjuder förberedande utbildningar och högskoleutbildningar inom metall, textil, skinn och trä samt påbyggnadsutbildningar i finsnickeri och möbelrestaurering. Idag erbjuder Högskolan i Borås sex utbildningsprogram: textilekonomi, textilingenjörsutbildning, industriell teknik, YHH, handvävning (Väfskolan), textildesign och modedesign. Textilutbildningen har genom sitt breda utbud kunnat bygga upp unika kompetenser inom hela textilområdet, alltifrån hantverk och design till teknik, produktion och marknadsföring. Genom Stickakademien för designers och designstuderande har kombinationen hantverk, design och teknik inom trikåområdet ytterligare förstärkts. Högskolan i Borås har startat ett centrum för textilforskning och medverkar till att bygga upp forskning inom området fiberteknologi. Högskolan har också kompetens inom områdena mode- och textildesign samt historiska textilier (handvävnad). Vid Väfskolan i Borås finns landets främsta kompetens vad gäller handvävning och reproduktioner av historiska textilier. I detta avseende har Väfskolan också erhållit internationellt renommé.

Röhsska museet i Göteborg har unika samlingar av form och design och angränsar till Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. Textilmuseet i Borås har betydelsefulla samlingar, specialiserade på textila material och former. Halmens hus i Bengtsfors är det enda museet i Norden med tillverkning, design och form i halm. Nääs med byggnadsvårdscentrum och Konstlitografiska museet i Tidaholm är viktiga inslag i form- och designverksamheten i Västsverige. Akvarellmuseet på Tjörn är en viktig resurs med basutbildning för blivande konstnärer.

Vi västsvenska socialdemokrater anser att det är av yttersta vikt att form- och designverksamheten i Västsverige ges goda förutsättningar att växa och utvecklas.

Stockholm den 23 oktober 2002
Monica Green (s)
Sonja Fransson (s)	Siw Wittgren-Ahl (s)
Pär Axel Sahlberg (s)	Christina Nenes (s)
Catharina Bråkenhielm (s)