Världsbanken

Motion 1989/90:U222 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: U222

av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp)
Världsbanken

Sverige är medlem i Världsbanken och bidrar med skattemedel (mer än en
halv miljard kr) och krediter. Tillsammans med de övriga nordiska länderna
delar vi på en direktörspost i Världsbankens styrelse. Med nedanstående exempel
på Världsbankens projekt och lånegivningsverksamhet runt om i världen
och följderna därav, ifrågasätter vi Sveriges medlemsskap i Världsbanken.

Det finns FN-organ, exempelvis UNICEF, där hjälpen kommer de mest
behövande till godo. Det finns fristående, nationella och internationella organisationer,
som bedriver utvecklingsarbete i u-länderna utan att samtidigt
slå sönder deras sociala, kulturella och ekologiska struktur.

Men Världsbanken råder regeringen i vissa u-länder till storskaliga projekt
initierade av multinationella företag och går därmed vinstsökarnas
ärende, dvs de utländska bolagens såväl som de inhemska byråkraternas.
Projekt skall enligt bankens riktlinjer vara folkligt förankrade. Tyvärr ser
verkligheten annorlunda ut.

Projekt

Ett exempel är Handungamuwaprojektet på Sri Lanka. Här sa den lankesiske
regeringen våren 1989 ja till följande projekt på inrådan av Världsbanken
nämligen att huvudkanalen som är 65 km lång skall stängas i åratal,
för att cementeras av japanska cementbolag. Kanalen före projektet flyter
som en liten flod och försörjer växt- och djurliv. Bevattningen omöjliggörs
genom cementeringen och befolkningens självförsörjning drabbas och ris
måste importeras. Istället skall man plantera oljepalmer som exportgröda,
cash crops.

Banken har stött projekt i bl.a. Brasilien och Indien, men utan att konsultera
lokalbefolkningen i de berörda områdena. Den har heller inte tagit hänsyn
till miljön eller mänskliga rättigheter. Indianer i Amazonas hotas av utplåning.
Dammbyggnadsprojekt i Indien förorsakar tvångsförflyttningar.
När Narmadadammarna, 30 stora och 3 000 mindre dammar, är klara har ca
en miljon människor tvingats flytta och 5 500 kvadratkilometer skogs- och
jordbruksmark lagts under vatten.

Järnmalmsprogrammet i Carajas i Brasilien är ett allvarligt, kanske värsta
hotet mot regnskogarna. I projektet ingår - förutom vägar och hamn - plan

Mot. 1989/90
U222

Ett annat exempel är ett kärnkraftverk på Filippinerna, som byggdes på en
vulkan och därför inte kunde användas.

Banken har lämnat enorma penningsummor till Indonesien, detta land,
som bedriver ett utrotningskrig av urbefolkningen i Östtimor och på VästPapua.

Accepterar Sveriges riksdag att staten satsar över en halv miljard att användas
till en ”utveckling” i uländerna, som i bästa fall betyder status quo
och i de flesta fall ännu sämre livsbetingelse för den fattiga befolkningen?

Accepterar Sveriges riksdag att staten indirekt bidrar till en negativ klimatförändring
på grund av att Världsbankens medel finansierar en stor del
av avverkningen av regnskogarna?

Accepterar Sveriges riksdag, att skattepengar används indirekt för att bedriva
ett utrotningskrig mot urbefolkningar?

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya riktlinjer för
Världsbanken, där stöd endast beviljas ekologiska och humana långsiktiga
projekt,

2. att riksdagen beslutar att utträda ur Världsbanken om inte nya
riktlinjer antas.

Stockholm den 25 januari 1990

Ragnhild Pohanka (mp) Eva Goés (mp)

tager och gruvdrift på ett område lika stort som Frankrike! Detta backas upp
av EG, eftersom de behöver billig järnmalm.

Den avdelning som skötte låneförhandlingarna underströk att

de inte skulle överväga att skjuta upp lånet, p.g.a. miljöskäl eller brott mot
mänskliga rättigheter utan endast om järnmalmssändningarna avbryts.
(Marcus Colchester)

25