Vägarna i Kronobergs län
Motion 1988/89:T349 av Stina Gustavsson (c)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Trafikutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1989-01-25
- Bordläggning
- 1989-02-01
- Hänvisning
- 1989-02-02
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1988/89:T349
&
av Stina Gustavsson (c)
Vägarna i Kronobergs län
Mot.
1988/89
T349-356
Vägverket har genom beslut i september 1988 fastställt ekonomiska ramar
som skall ligga till grund för länsstyrelsernas beslut beträffande investeringar
i länstrafikanläggningar de närmaste åren. Denna fördelning stämmer inte
överens med riksdagens uttalade målsättning att bedriva en aktiv regionalpolitik,
som jag ser det. Den överensstämmer inte heller med riksdagens delmål
om att säkerställa en tillfredsställande standard i landets alla delar, även på
det lågtrafikerade vägnätet.
Riksvägar
Största delen av vägmedlen hamnar i de tre storstadsregionerna, med en
fortsatt koncentration som följd. Enligt uppgift kommer vägverket att
centralt ta ställning till vilka vägar som skall tillhöra stamvägnätet. Det synes
märkligt att ett centralt verk tar ett så viktigt beslut. Enligt min mening bör
beslutet ankomma på riksdagen. I dag är Växjö den enda residensstad som
ligger utanför stamvägnätet. Det är angeläget att väg 23 kommer med i denna
klassning, likaså väg 25. Båda riksvägarna har en utomordentligt stor
betydelse att knyta samman trafik i såväl nord-sydlig riktning som i
öst-västlig. I motion tillsammans med centerns riksdagsledamöter från
Kalmar län har jag närmare utvecklat betydelsen av att den så kallade
Dackevägen rustas upp som genomfartsled i Smålands inland. Väg 25
mellan Kalmar och Halmstad är i stort behov av att bli färdigställd genom
Ljungby kommun. Medel till denna upprustning bör därför tidigareläggas.
Länsvägar
Investeringarna i länsvägnätet måste få en klar regionalpolitisk profil. Dels
för att ge bygder som saknar kollektivtrafik rättvisare och rimligare
förhållanden och dels för att underlätta en decentralisering av företag,
bebyggelse och befolkning. Minskningen på drygt 40 % av väganslaget för
Kronobergs län under den kommande tioårsperioden kan inte accepteras.
Inte heller att bärighetspengarna i så liten utsträckning kommit länet till del.
Medlen är till allra största delen öronmärkta för skogslänen, och
skogslänen börjar enligt riksdagsbeslut vid Värmland. Min uppfattning är
dock den att Kronobergs län tillhör de verkliga skogslänen. Ett bra vägnät är
av vital betydelse för bl.a. näringslivets transporter, såsom skogsråvara.
Beräkningar från Kronobergs län visar att endast 15 % av skogsråvaran kan
nås från de stora huvudvägarna. Länet har 125 mil länsvägar som är 1
1 Riksdagen 1988189. 3 sami. Nr T349-356
grusvägar. Man får resa ända till Västernorrland innan något län procentuellt Mot. 1988/89
sett har mera grusvägar. Ett höjt väganslag till länet är också ett rättvisekrav T349
gentemot de förhållandevis många åkare i Kronoberg som genom fordonsskattens
höjning nu medverkar till investeringar i vägnätet i helt andra delar
av landet. Med den takt i medelstilldelningen för länsvägarna i Kronobergs
län som nu är, kommer det att dröja ända till 2239 innan länsvägarna har
erhållit beläggning. Ett tioårsprogram för länsvägarna innefattande bärighetshöjande
åtgärder och beläggning bör tas fram omgående.
Enskilda vägar
Det djupt orättvisa beslutet om anslag till statsbidragsberättigade vägar har
genomdrivits i riksdagen. För människor som är bosatta utmed dessa vägar
kan bidragssystemet innebära stora skillnader. I ett fall kan den enskildes
bidrag bli 80 % av driften - då har den enskilde tur. Men den enskilde kan
även ha otur - bor denne utmed en väg med i huvudsak fritidsboende, kan
vägen klassas för endast 40 % statsbidrag. Denna orättvisa har vi aldrig från
centern accepterat. En återgång till det bidragssystem som rådde före 1983
förordas, nämligen ett 70-procentigt statsbidrag, lika för alla.
Enligt bedömningar av vägverket i Kronoberg finns en betydande
eftersläpning både vad gäller vägunderhåll och byggnation. Enligt min
bedömning bör länet tilldelas ett särskilt anslag om 50 miljoner under det
kommande året utöver det ordinarie anslaget, så att upprustningen av
vägnätet i Kronobergs län kan påbörjas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att 50 milj. kr. utöver ordinarie anslag beviljas
till upprustning av vägarna i Kronobergs län.
Stockholm den 24 januari 1989
Stina Gustavsson (c)
2
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen beslutar att 50 milj.kr. utöver ordinarie anslag beviljas till upprustning av vägarna i Kronobergs län.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen beslutar att 50 milj.kr. utöver ordinarie anslag beviljas till upprustning av vägarna i Kronobergs län.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.