Utvecklingsinsatser i den östra delen av Jönköpings

Motion 1988/89:A471 av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :A471

av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c)
Utvecklingsinsatser i den östra delen av Jönköpings
län

Vid allmänna jämförelser med andra län och regioner har Jönköpings län
ofta kommit att hamna omkring riksgenomsnittet. Detta därför att länet sett
som helhet inte uppvisar några dramatiska förändringar.

Detta förhållande innebär dock inte att länet inom sig uppvisar samma
genomsnittlighet eller saknar dramatiska förändringar. I planeringssammanhang
brukar länet delas upp i tre delar: Jönköpings kommun, sydvästra
länsdelen och den västra länsdelen. Till den östra delen räknas de sex
kommunerna Tranås, Aneby, Nässjö, Eksjö, Sävsjö och Vetlanda.

Östra länsdelen har sedan sextiotalet haft svårt att hävda sig både när det
gäller sysselsättning och befolkningsutveckling. De sex kommunerna har
sedan i början av sjuttiotalet minskat sin befolkning med cirka 5 000
personer. Det är framför allt de unga, som flyttat till andra områden i landet
för utbildning eller arbete. Utvecklingen är likartad i de kommuner som finns
i Östergötland, Kalmar och Kronobergs län och som gränsar till den östra
länsdelen.

De tunga näringsgrenarna i den östra länsdelen har varit träindustrin, jordoch
skogsbruk samt pälsindustrin i Tranås kommun. Samtliga har genomgått
eller genomgår ommfattande omstruktureringar. Nya jobb har inte tillkommit
i andra näringar i den takt som andra har försvunnit. Det råder alltså en
obalans mellan länets olika delar när det gäller befolknings- och sysselsättningsutvecklingen.

Jönköpings län har inte i sig självt haft resurser att möta denna utveckling
och vända den nedåtgående trenden i länets östra kommuner. Länet måste
därför få del av landets samlade resurser för regional utveckling.

Länsstyrelsen

Länsstyrelserna har av riksdagen ålagts ett ansvar för att leda och aktivt
medverka i arbetet att åstadkomma en regional utveckling i områden med
vikande befolknings- och sysselsättningsutveckling. För att länsstyrelsen ska
kunna vara detta aktivt arbetande samhällsorgan krävs det att man har såväl
personella som ekonomiska resurser till sitt förfogande.

Jönköpings länsstyrelse tilldelades av regeringen 5,5 miljoner ur anslaget
för regionala utvecklingsinsatser innevarande budgetår. Detta är klart
otillräckligt.

Medlen för regionala utvecklingsinsatser ska användas till flera olika
ändamål såsom investeringsbidrag, företagsutveckling, projektverksamhet
samt glesbygdsstöd.

Jönköpings länsstyrelse har använt sitt länsanslag till så kallade spjutspets- Mot. 1988/89
insatser i östra länsdelen för att få igång olika verksamheter. De ämnesområ- A471
den som prioriterats är näringslivsutveckling, projekt som syftar till höjd
teknik- och kunskapsnivå och satsningar som främjar utvecklingen på
landsbygden.

Man har med små medel fått en bra effekt. Som exempel kan nämnas, att
under budgetåret 1987/88 gav de medel som satsades på glesbygdsstöd en
sysselsättningseffekt på 65 årsarbeten till en genomsnittskostnad på ca 41 500
kr per årsarbete. Det visar att man i Jönköpings län i jämförelse med andra
delar av landet haft en god förmåga att förvalta de små medel som har ställts
till förfogande.

Men tyvärr har medlen som ställts till förfogande varit alltför små för att
man på ett effektivt sätt ska kunna långsiktigt vända utveckligen i den östra
länsdelen. För att länsstyrelsen genom sina insatser ska kunna lägga en god
grund för en positiv framtidsutveckling i östra länsdelen krävs det att anslaget
till regional utveckling fördubblas. Länsstyrelsen bör tilldelas för budgetåret
1989/90 11 miljoner. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Utbildningsresurser till teknik- och kunskapsspridning

Sorn inledningsvis konstaterades är problemen likartade i de kommuner som
finns i angränsande län och som gränsar till de sex kommunerna på
höglandet. Under 1986 påbörjades ett samverkansprojekt på utbildningsområdet,
benämnt östra Småland. Projektet syftar till att med förbättrade
utbildningsinsatser stärka det befintliga näringslivet och servicen. Inriktningen
är att se till att det lokala näringslivet får del av nya kunskaper och ny
teknik. Utbildningen vänder sig i första hand till de anställda i företagen.

Projektet har också som mål att all utbildning ska vara anpassad till
företagens behov. Representanter för det lokala näringslivet har varit aktivt
engagerade i planeringen. Det innebär att utbildningsprogrammen är väl
genomarbetade och nya samverkansformer skapats mellan utbildningsanordnarna
och näringslivet.

Kostnaderna för projektet beräknades när det startade till 12 miljoner för
en treårsperiod. För att täcka kostnaderna begärde de berörda länsstyrelserna
att staten skulle bidra med 6 miljoner. Hitintills har regeringen stött
projektet med endast 3,5 miljoner.

Erfarenheterna av projektet är mycket positiva. Ett fullföljande av
projektet framstår enligt vår mening som helt nödvändigt för att bestående
resultat ska kunna uppnås i näringslivets utveckling inom området.

Det är därför mycket angeläget att de medel som berörda länsstyrelser
begärt till projekt beviljas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Utvecklingsprogram för sydöstra Sverige

Vid fördelningen av nationella resurser till utbyggnad och underhåll av
infrastrukturen såsom vägar, järnvägar, flyg, utbildning, tele med flera
områden, brukar man tala om olika regioners behov. Man kan konstatera att
i det område som vi tidigare beskrivit och som består av delar av Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar och Östergötlands län utbyggnaden av infrastrukturen

inte har gått lika snabbt som i vissa andra delar av vårt land. Man kan också Mot. 1988/89

till detta område räkna delar av Blekinge. På det sättet blir det här en A471

sammanhängande region benämnd sydöstra Sverige.

I denna region släpar t.ex. underhållet av vägnätet efter. Drygt en
tredjedel av det lokala vägnätet är fortfarande grusvägar som saknar
beläggning, vilket bland annat bromsar näringslivsutvecklingen i delar av
området.

Vi har i tidigare motioner krävt ett mera samlat åtgärdsprogram för
sydöstra Sverige. Vi upprepar detta krav. Sydöstra Sverige bör i den
övergripande samhällsplaneringen ses som ett sammanhållet område, som
behöver extrasatsningar för att kunna utvecklas. Detta bör ges regeringen till
känna.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade anslag till länsstyrelsen i Jönköpings län
för regionala utvecklingsinsatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade statliga medel till utbildningsprojektet
östra Småland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ett särskilt åtgärdsprogram för
sydöstra Sverige.

Stockholm den 25 januari 1989

Kersti Johansson (c) Rune Backlund (c)

7