Utvecklingen i Gävleborgs län

Motion 1988/89:A473 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :A473

av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c)
Utvecklingen i Gävleborgs län

Sätt fart på Gävleborg!

Befolkningsutvecklingen

Under 1980-talet har Gävleborgs län förlorat ca 7 000 invånare. Störst är
minskningen i åldersgruppen 14-24 år där det idag finns 4 700 färre än för 8
år sedan. Utvecklingen var något bättre år 1988 då länet ökade med 194
personer.

Inflyttning från utlandet var helt avgörande för denna befolkningsökning,
eftersom länet hade ett negativt inrikes flyttnetto på 967 personer. Under
åren 1980-87 har den kraftigaste minskningen skett i Sandviken och Hofors
(-7.0 samt -6.7 %)

Länet har en lägre andel än riket i alla åldersgrupper upp till 45 år. I
gruppen 65 år och äldre är andelen högre än rikets genomsnitt.

Kvinnor och ungdomar flyttar

Ser man till utflyttningen av ungdomar under 1980-talet så har länet förlorat
sammanlagt 3 400 ungdomar i åldern 15-24 år. 61 % eller 2 100 av dessa var
unga kvinnor. De flesta ungdomarna har flyttat till Stockholmsområdet.
Detta har också lett till att länet har ett betydande kvinnounderskott i
åldrarna 1844 år eftersom vi har drygt 4 000 färre kvinnor än män. Störst är
kvinnounderskottet i Sandviken, Gävle och Söderhamn.

Vi kan inte acceptera att flyttlasspolitiken nu återigen fått fritt fram".
Andelen yngre kvinnor i glesbygdsförsamlingarna är ännu lägre än i
tätorterna.

Vi anser att glesbygdens kärnfråga är att skapa kvinnosysselsättning.
Landsbygden kan på sikt inte överleva om inte kvinnor ges sysselsättning.

Arbetsmarknadsläget

Under de senaste åren kan vi i motsats till tidigare perioder under 80-talet
redovisa en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Högkonjunkturen ger
utslag på länets industrier som har en god utveckling. Efterfrågan på
arbetskraft har varit relativt hög. Trots detta var 3 484 personer arbetslösa
den 30 november 1988. Det motsvarar en genomsnittsarbetslöshet på 1.9 %.
Vid årskiftet var det 2.1% Det kan jämföras med rikets genomsnitt som vid

samma tillfälle var 1.4% resp. 1.5% Tyvärr är det stora skillnader mellan Mot. 1988/89

Två kommuner (Ljusdal o Bollnäsjhar till och med dubbelt så hög arbetslöshet
som den officiella rikssiffran. Endast Gävle kommun har en arbetslöshet
som ligger lika som riksgenomsnittet. Påståendet att arbetslösheten är
avskaffad är alltså felaktigt. Samtidigt finns en rad arbetssökande personer
som befinner sig i olika typer av åtgärder. Vid årsskiftet var
1 075 pers i beredskapsarbete

802 i ungdomslag

1 892 i Arbetsmarknadsutbildning

Det är alltså mycket dystra siffror som vi kan konstatera.

Länet har också en inomregional obalans eftersom den omstrukturering som
ägt rum av skogsindustri och psykiatri främst drabbat sysselsättningen i
Hälsingland.

Jord- och skogsbruk

Under de senaste 40 åren har åkerarealen minskat med nästan en tredjedel.

Antalet jordbruk har minskat från 12 000 till idag knappt 4 000. Man kan
med den jordbrukspolitik som idag förs tyvärr befara en ytterligare
minskning av länets odlade arealer. Det vore mycket olyckligt om detta
skulle leda till obrukade delar av landskapet på sina håll.

Vi anser att familjejordbruksföretagen skall dominera även i framtiden.

Den situation som råder idag innebär att två av tre lantbrukare får sin
huvudsakliga försörjning av sina inkomster från annan verksamhet är mycket
otillfredsställande Detta är ett resultat av jordbrukets svaga lönsamhet.

Ett levande län

Gävleborg är ett län med goda framtidsmöjligheter. Men det är självklart att
ett län som har haft och fortfarande har svårigheter jämställs med andra
regioner.

Sätt fart på Gävleborg med ett X-paket

Det är inte rimligt att en akut industrikris behandlas helt annorlunda än en

kontinuerligt pågående strukturförändring med minskade arbetstillfällen. 11

kommunerna.

Ljusdal

Bollnäs

Söderhamn

Ovanåker

Ockelbo

Sandviken

Hofors

Gävle

Nordanstig

3,9 %

3.0 %

2.4 %

2,3 %
2,8 %

2.0 %
1,8 %

1.5 %
1,8 %

A473

När storstaden Malmö drabbades av nedläggning av Kockums varv skyndade Mot. 1988/89
regeringen snabbt fram med nya pengar(800 milj). A473

Liknande paket har också utdelats till Uddevalla (918 milj) samt Bergslagen
(675 milj) och Norrbotten (900 milj). I några fall dessutom kombinerat
med frisläpp av investeringsfonder med 24.5 miljarder(Uddevalla o Malmö).

De kommuner som ligger i Bergslagsregionen (Sandviken och Hofors) har
inte fått ut av Bergslagsstödet.

X-paket

Vid riksmötet 1985/86 väckte vi från centerns sida en motion om ett X -paket
(Gävleborg X län). Förslaget som tilldrog sig stort intresse i så gott som alla
kommuner i länet avslogs dessvärre av riksdagen. Senare togs frågan upp i
länsstyrelsen.Länsstyrelsen har därefter utarbetat ett X-paket. En rad
myndigheter, organisationer och näringsliv har påbörjat ett arbete med en
gemensam länsstrategi. Arbetet fortsätter på ett mycket målmedvetet sätt.

Men det undanröjer inte aktivare regeringsinsatser i likhet med de initiativ
som man tagit i samband med andra paket som lagts för andra orter. Det är
också viktigt att staten ger förutsättningar för företag som exempelvis är
legotillverkare till företag i länet att lokaliseras till Gävleborg. Som en åtgärd
i ett sådant X-paket kan en utlokalisering av statlig eller privat verksamhet
lämpligen ligga som grund.

Bättre miljö

Generella åtgärder som vidtas nationellt är av stor vikt för Gävleborg.

Lokala åtgärder som måste vidtas är:

- Sanering av fiberbankar.

- Fullständig genomgång av länets försurningssituation med statligt stöd.

- Fortsatt rening av Dalälven.

- Satsning på vindkraftsanläggning efter Jungfrukusten.

Detta redovisas i en särskild motion om Jungfrukusten.

Avskaffa löntagarfonderna

Under åren 84-88 har ca 150 miljoner betalats in i löntagarfondsavgifter från
arbetsgivarna i vårt län. Löntagarfonderna har inte kunnat redovisa vad de
givit i form av ökad sysselsättning för länet. Dessutom innebär det en urgröpt
blandekonomi, alltså bör löntagarfonderna avskaffas.

Biotekniken

Gävleborg har goda förutsättningar för försöksverksamhet på bioenergiområdet.
Det stöd som hittills utgått har varit en god start. Men det är viktigt att
vi snarast får fram fasta resurser för ett bioinstitut som lämpligen bör
lokaliseras till norra Hälsingland.

Frisläpp av Investeringsfonder

Vi har noterat regeringens ointresse för att ge mindre företag rätt att använda
sina investeringsfonder. Detta anser vi inte rättvist särskilt med tanke på att

12

de större företagen i Gävleborg getts denna möjlighet vilket vi anser vara bra. Mot. 1988/89
Men vi kan inte acceptera denna diskriminering av mindre och medelstora A473
företag.

Kommunikationer

Planerna på ett snabbtåg till Sundsvall från Stockholm börjar alltmer ta form.

Det innebär för ostkustregionen i länet goda möjligheter till snabbare
kommunikationer. En förutsättning för att länet som helhet skall ha glädje av
detta är att man snabbar upp och ökar förbindelserna från västra Gästrikland
samt västra delen av Hälsingland. Dessutom bör förstärkningar göras av
norra stambanan genom länet. Det gäller turtäthet samt förstärkning av
spåret för att kunna möjliggöra snabbare tåg.

Vägar

Det är av vikt att medel som tilldelas länets vägar också sker till de mindre
länsvägarna samt de enskilda vägarna. Särskilt bör bärighetshöjande åtgärder
till för skogsbilsnätet så att leverans av virke kan ske under en större del
av året.

Väg 83 SkogHamnäs

I den förenklade vägplanen för riksvägar är denna sträckning upptagen till
efter 1983. Detta finner vi anmärkningsvärt. Vägsträckningen är i stort behov
av att snarast förbättras varför detta bör flyttas fram i planerna.

Bro Sundet - Hasselön i Gävle kommun

Riksdagen beslöt 1981 att en bro skulle byggas över Dalälven vid
SundetHasselön i Hedesunda. Detta har ännu ej verkställts. Det är ett svek
mot bygdens befolkning att detta beslut ej uppfyllts.

Regionalpolitisk! stöd till länet

För innevarande budgetår har 690 milj kr avsatts för regionala utvecklingsinsatser
i landet.Av detta får Gävleborg 55 milj kr och av detta kan 10 milj
utnyttjas för projektverksamhet. Regeringen föreslår inte någon ändring av
anslag. Detta är mycket otillfredsställande. Om inte en höjning kommer till
stånd bör i vart fall ske en omfördelning mellan länen. Till förmån för
skogslänen. Ramarna för vårt län borde vara desamma som för Västernorrlands
och Jämtlands län. Vi är övertygade om att länsstyrelsen ger riktiga
bedömningar varför medlen kan fördelas på denna nivå. Därför bör länet
själv få avgöra hur medlen skall nyttjas.

Bevara Helsinge regemente 114

Den nyligen tillsatta försvarskommittén har till uppgift att se över den
nuvarande krigsorganisationen och fredsorganisationen. En försämring av
beredskapen under ofredstid vore mycket olyckligt. För Gävleborg handlar
det om att anläggningningsverksamhet efter vår kust kan hållas på en hög
nivå. Kustförsvaret får inte försämras. Den brigad som I 14 producerar har

bia till uppgift att försvara förbindelser och transporter till övre Norrland. Mot. 1988/89

Den har också till uppgift att vara invasionsförsvar i södra Norrland liksom A473
att ha en undsättningsstyrka mot Stockholmsområdet. Särskilt viktigt är
transporterna och försvarsområdet hyser inom sina gränser både ostkust- och
stambanan. Det är vår förhoppning att den nu tillsatta kommittén i likhet
med den föregående redan på ett tidigt stadium bedömer behovet av en stark
krigsorganisation inom försvarsområdet i Gävle. En övergripande uppgift är
också att man slår vakt om den allmänna värnplikten.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om utvecklingen i Gävleborgs län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om vad
som anförts om särskilt X-paket till Gävleborg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om vad
som anförts om högre regionalpolitisk! stöd till Gävleborg.

Stockholm den 25 januari 1989

Gunnar Björk (c) Karin Starrin (c)

14

Befolkningens ålderssammansättning
i Gävleborgs, län 1950 och 1987 samt
prognos för 1995

mssi

0-14

ååZZZ

66 7?

Q 15-24

El 25-44

UJ 45-64

B 65-79

B 80-W

1950

1987

prognos

1995

. 1988,

Procent %

5.0

4.5

4.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5
1.0
0.5
0.0

Relativ arbetslöshet procent (%) fördelat på
län årsskiftet 88/89

LAN AB	0,8	K	1.3	T 2,0
C	1.0	L	1.4	U 2.0
D	1.0	M	1.4	W 2.1
E	1.1	N	1.6	X 2,1
F	1.2	0	1.6	V 2,2
G	1.2	P	1.7	Z 2.3
H	1.2	R	1.9	AC 2.4
I	1.3	S	2.0	BO 4,0

s

\

\

K

ABFGECPRHNDLMOIWK

K

K

\

\

\

\

K

\

N

K

\

\

\

rs

\

\

N

\

N

\

\

\

K

K

\

\

\

\

\

k

N

\

U AC T X S Z Y BD

> 2

$ S

U)

niKE r

. 1988/89

Arbetslösa och personer i olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i Gävleborgs län månadsskiftet
okt/nov 1980-1988

16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988

ARBETSLÖSA

I ÅTGÄRDER

Procent

Relativ arbetslöshet i Gävleborgs län
årsskiftet 88/89 fördelat på ungdomar < 25 år,
män i åldrarna 16-64 år samt kvinnor 16-64 år.

3.5

2.5

2.0

< 25 år

Mån

Kvinnor

16-64 år 16-64 år

. 1988/89

Procent

Relativ arbetslöshet i Gävleborgs län,
fördelat på kommun, årsskiftet
1987 och 1988

5.0

4.5

4.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5

1.0

0.5

0.0

Ho Nord Sane

fors stig vik

Gäv

dal

hamn

åker

näs

Kommun

> 2

$ £
u>

Q 1987

1988

. 1988/89

otab 17(

,,u«. aiacKnoim ,989