Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1982/83:2016 Stig Gustafsson m. fl.
19
Motion
1982/83:2016
Stig Gustafsson m. fl.
Utredning om franchising
Franchising inom näringslivet växer allt snabbare i vårt land. Det är
främst inom handels- och servicenäringarna det finns olika typer av franchisesystem.
Som exempel kan nämnas McDonald’s, Näröppet, Svensk
Direktreklam, Hemglass och Kentucky Fried Chicken. Även inom industrisektorn
finns sådana system t. ex. Tuffkote Dimol (ett företag med
rostskydd för bilar som specialitet). I flera stora företag inom handeln och
industrin där franchising tidigare inte förekommit finns intresse för införande
av franchisesystem, så har t. ex. JS Saba nyligen uttalat sitt intresse
för denna företagsform.
Det är svårt att få en enhetlig bild av vad som menas med franchising och
någon allmänt godtagen definition finns inte, bl. a. av den anledningen att
det finns en rad olika franchiseliknande system.
Termen franchising härstammar från ordet franco, vilket betyder att
man köper en rättighet. Ett försök till svensk översättning är intensiv
samverkan, men denna term har inte fått allmän användning. Franchising
betecknar hela företeelsen och den definition som dominerar i Sverige har
tagits fram av Svenska franchiseföreningen och lyder:
Franchising är ett linjärt system för marknadsföring av varor och/eller
tjänster, i vilket ett företag (tillverknings- och/eller grosshandelsenhet)
genom kontrakt till sig knyter ett eller givetvis i allmänhet flera enskilt
ägda andra företag, oftast detaljister, vilka utåt, mot kundkretsen, framträder
enhetligt och som från det förstnämnda företaget mot ersättning erhåller
varor och/eller tjänster i flera former. Det förstnämnda företaget kallas
franchisegivare (franchisor), de senare franchisetagare (franchisees).
Termen franchise används som beteckning på den rättighet som överlåts
från franchisegivare till franchisetagare. Med franchisesystem menas ett
system som består av en franchisegivare och till denne knutna franchisetagare.
I Sverige är franchising f. n. under stark framväxt. I USA finns särskild
lagstiftning för denna form av företagande. Det är i dag främst fackliga
organisationer inom TCO och LO som reagerat på de konsekvenser och
problem som uppstår med franchising. De fackliga organisationerna har
i första hand reagerat på svårigheterna att få den arbetsrättsliga lagstiftningen
att fungera i sådana företag. I en rapport om franchising från
Arbetslivscentrum framhålls bl. a.
De första reaktionerna kom gentemot system som, från att ha varit
filialsystem eller system med anställda försäljare, övergick till ett franchi
Mot. 1982/83:2016
20
seliknande system. Sådana ombildningar har man från facklig sida ansett
vara försök att kringgå arbetstagarbegreppet. Numera har franchising som
sådant dvs. även nystartade system, börjat att granskas från fackligt håll.
Ett tungt argument är att franchisetagarens handlingsutrymme är så pass
beskuret av det avtal han eller hon tecknat, att man knappast kan betrakta
honom eller henne som arbetsgivare i egentlig bemärkelse. Det finns
onekligen en konflikt inbyggd i franchisesystemen. Ur MBL:s synpunkt
har den fackliga organisationen rätt att förhandla om allting väsentligt
som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ur lagstiftarens
synpunkt har givetvis tanken varit att arbetsgivaren har full förhandlingsfrihet.
I ett franchisesystem har inte en franchisetagaren full förhandlingsfrihet.
De frågor som regleras i avtalet är över huvud taget inte förhandlingsbara
för en facklig organisation som organiserar anställda hos en
franchisetagare. Om franchisetagaren skulle ändra på något som rör franchiseavtalet
hotar ett skadestånd från franchisegivaren eller en uppsägning
av franchiseavtalet. Här finns alltså en kollision emellan å ena sidan ett
kommersiellt avtal och å andra sidan MBL och kollektivavtal. Nu harju
inte den fackliga organisationen någon möjlighet att driva igenom en viss
fråga i en förhandling enligt MBL. Konflikten blommar aldrig ur genom
att ”Arbetsgivaren, franchisetagaren” ställer sig avvisande till den fackliga
organisationens förhandlingsframstöt. Ett tydligt fall då konflikten framträder
är vid den primära förhandlingsskyldigheten. Enligt § 11 MBL ska
arbetsgivaren förhandla med den fackliga organisationen före en väsentligare
förändring i verksamheten. Arbetsgivaren kan visserligen ha bestämt
sig för ett alternativ men han ska förhandla i så god tid att den
fackliga organisationen hinner granska alla handlingar och eventuellt
komma fram till ett eget alternativ. Låt oss anta att det är franchisegivaren
som tar initiativ till en väsentligare förändring av verksamheten. Inom
franchiseavtalets ram har franchisegivaren stora möjligheter att förändra
verksamheten. I det här fallet blir det franchisetagaren som måste primärförhandla
med sina anställda om den viktigare förändringen. De fackliga
organisationerna hos franchisetagaren arbetar fram ett alternativ som man
anser jämbördigt. Det vill man förhandla om. Här inträffar nu det säregna
att franchisetagaren inte ens teoretiskt kan förhandla om den fackliga
organisationens alternativ. Därtill är han alltför bunden av franchisegivaren.
Någon rätt att förhandla med franchisegivaren direkt har inte den
fackliga organisationen hos franchisetagaren.
En viktig fråga i detta sammanhang rör arbetstagarbegreppet. Är en
franchisetagare att anse som en självständig företagare, beroende uppdragstagare
eller en arbetstagare? Här är det många faktorer som spelar
roll, bl. a. franchiseavtalens utformning när det gäller exempelvis franchisetagarens
arbetsuppgifter, styrning och beroendeförhållande till franchisegivaren.
Eftersom de allra flesta franchisetagare är eller blir att betrakta som
småföretagare är det angeläget att klargöra dessa företagares roller och
problem. Med andra ord: Vilken typ av småföretagare vill vi ha i Sverige?
Vill vi ha till storföretag och franchisekedjor hårt knutna och osjälvständiga
företagare eller småföretag som bedriver verksamhet på egna villkor.
Franchising löser inte småföretagens grundläggande problem.
Mot. 1982/83:2016
21
Ett system med franchising i större omfattning än i dag får sannolikt
djupgående konsekvenser när det gäller struktur och maktförhållanden i
vårt näringsliv. Den nya tekniken/datan kommer att möjliggöra hårdare
kontroll och styrning av franchisetagarna. Utländska intressen kan genom
införande av franchisesystem få ett oacceptabelt inflytande över svenska
småföretag eftersom skyddsregler saknas. En annan viktig aspekt är penningtransaktioner
mellan de olika företagen i systemen.
En rad frågor och problem måste klarläggas när det gäller franchising.
Det är nödvändigt att så snart som möjligt och innan franchising får alltför
stor utbredning utreda konsekvenserna i vidaste mening av denna nya
företagsform.
Mot bakgrund av det anförda yrkar vi
att riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter utreda frågan
om franchising.
Stockholm den 25 januari 1983
STIG GUSTAFSSON (s)
OSKAR LINDKVIST (s)
STURE PALM (s)
SIVERT ANDERSSON (s)
LARS ULANDER (s)
BARBRO EVERMO (s)
MONICA ANDERSSON (s)
ANITA MODIN (s)
ARNE GADD (s)
MAGNUS PERSSON (s)










Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket