U ngdomsbostäder
Motion 1985/86:Bo223 Stig Gustafsson m. fl. (s)
Motion till riksdagen
1985/86:Bo223
Stig Gustafsson m. fl. (s)
U ngdomsbostäder
Bostadsmarknaden hårdnar alltmer. Antalet bostadssökande ökar snabbt
och uppgår för närvarande till 128000. En mycket stor del av de bostadssökande
är ungdomar och andra enpersonshushåll.
Stockholm har för att skapa nya möjligheter till boende stimulerat byggande
av ungdomslyor och inredningar av vindar i samband med sanering
och upprustning. Detta har tidigare varit svårt att genomföra då kostnaderna
för de ytterligare tillkommande lägenheterna blivit mycket höga
bl. a. på grund av krav på hissinstallationer etc. Stockholm har i samarbete
med olika myndigheter lyckats åstadkomma dispens från olika krav, vilket
innebär att kostnaderna blir lägre och att vindsinredningarna nu blir allt
fler.
Enligt de beräkningar som gjorts i Stockholm, räknar man med att ca
3 000 lägenheter skall kunna tillkomma på vindarna. AB Svenska Bostäder
har t. ex. i samband med ombyggnad av ett av sina hus på S:t Eriksgatan
inrett ungdomslyor på vinden. Dessa är relativt små och motsvarar inte i
alla avseenden de normer som i dag gäller för t. ex. ytstandard. Vindslägenheterna
är ändå mycket attraktiva beroende på läget och på att hyrorna
är relativt låga i jämförelse med övrig nybyggnation.
I Stockholm, speciellt i innerstaden, finns en stor andel smålägenheter i
de äldre moderna husen. Det handlar om ettor och tvåor med eller utan
kök. I samband med att fastighetsägarna skall rusta upp husen strävar de
efter att göra upprustningen så omfattande att en total omprövning av
hyresnivån skall bli aktuell.
Många gånger är de små lägenheterna billiga och väl fungerande. Husen
kan ofta vara i förvånansvärt gott skick. Det som behövs är ofta enbart
byte av rör och stammar. Hyresgästsamråden har ofta varit både långdragna
och svåra, då hyresgästerna anser att befintliga lägenheter fungerar
utomordentligt väl och att inga skäl finns för lägenhetssammanslagningar.
Som exempel kan nämnas fastigheterna Räfsan 4, 5 och 6 på Södermalm
i Stockholm. Husen på dessa fastigheter är byggda 1928 och har modern
standard. Den genomsnittliga lägenhetsstorleken är 2,1 rumsenheter.
Hyresgästsamrådet startade den 20 november 1984. Fastighetsägaren
presenterade då ett förslag som innebar sammanslagningar av smålägenheter
så att den genomsnittliga lägenhetsfördelningen efter upprustning
skall bli 3,0 rumsenheter.
Hyresgästerna ställde sig mycket negativa till fastighetsägarens förslag.
De hade förståelse för upprustning av rörstammar, kök och badrum, men
motsatte sig alla sammanslagningar. Samrådet med de boende blev därför
mycket utdraget och engagerade både fastighetskontoret och hyresgästföreningen.
Så småningom kom man överens, sedan fastighetsägaren lovat att
göra så litet som möjligt inom de ramar som Svensk byggnorm och bostadsfinansieringsförordningen
medger. Hyresgästintyget utfärdades den
18 september 1985.
Resultatet av samrådet är att den genomsnittliga lägenhetsstorleken blir
2,4 rumsenheter. Detta innebär att ett antal s. k. ofullständiga lägenheter
kommer att behållas. I detta fall handlar det t. ex. om 11 lägenheter om 2
rum och kokvrå samt 8 lägenheter om 1 rum och kokvrå av totalt 175
lägenheter efter ombyggnad.
Mot bakgrund av att bostadsbristen ökar och att efterfrågan på små och
billiga lägenheter är mycket stor anser Stockholm att detta ombyggnadsförslag
är acceptabelt.
Staden har också avsevärda problem att evakuera hyresgäster i Stockholm,
så efterfrågan på evakueringslägenheter i samband med ombyggnad
av fastigheter är mycket stor, samtidigt som tillgången på bostäder är liten.
Mot bakgrund av situationen i Stockholm kan en nyligen genomförd
förändring av bostadsfinansieringsförordningen komma att orsaka stora
problem vad gäller förnyelse och nyproduktion av bostäder.
Förändringen innebär att bostadslån får lämnas för ny- och ombyggnad
endast under förutsättning att en fastighet innehåller fullvärdiga bostäder.
Med fullvärdig bostad menas 1 rum och kök eller 1 1/2 rum och kokvrå. En
kokvrå skall ha fönster och 2,9 meters inredning. Halvrummet skall vara
7—10 kvadratmeter. Mindre avsteg kan få göras för funktionsmått, rumsstorlek
och möbleringsutrymme av byggnadstekniska skäl. Avsteg får med
andra ord inte göras för hela funktioner. Det betyder att en fastighetsägare
som behåller ofullständiga lägenheter kan bli utan statliga lån och att s. k.
ungdomslyor inte längre kan byggas.
Dessutom stadgas att statliga lån förutsätter att självständigt boende
skall vara garanterat genom hyresavtal av normalt slag. Detta innebär
troligen att det blir omöjligt att upplåta s. k. ungdomsbostäder på kontrakt
som innebär utflyttning vid 25 års ålder.
Dessa förändringar av bostadsfinansieringsförordningen innebär att nyproduktion
av s. k. ungdomslägenheter och ombyggnad av vindar till ungdomslyor
i avsikt att erbjuda ungdomar bra och billiga bostäder omöjliggörs.
Det innebär dessutom att ombyggnad av väl fungerande små lägenheter
tvingas fram med avsevärda hyreshöjningar som resultat.
Med hänvisning till ovanstående anser vi att tillämpningen av ändringarna
i bostadsfmansieringsförordningen snarast bör ses över och att effekter
av det slag vi ovan redogjort för snarast undanröjs.
Mot. 1985/86
Bo223
7
Hemställan
Mot. 1985/86
Bo223
Vi hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ungdomsbostäder.
Stockholm den 27 januari 1986
Stig Gustafsson (s)
Barbro Evermo (s) Gerd Engman (s)
Erkki Tammenoksa (s)
8
