Turistnäringen

Motion 1992/93:Kr515 av Leo Persson m.fl. (s)

Turismen/resandet har skapat en av våra största näringar

Turistföretagen är motorn i turismens utveckling.
Genom en fungerande och lönsam näring tillförs samhället
positiva effekter i form av förbättrad bytesbalans, god
service och ökad sysselsättning i bl.a. glesbygderna.

Branschen består av ca 21 000
företag som sysselsätter 200 000
hel- eller deltidsanställda. Drygt hälften av
omsättningen kommer från verksamheter, som brukar
hänföras till turistnäringen, medan resten kommer från
t.ex. handel och kommunikationer.

Därutöver tillkommer investeringar och underhåll av
fritidshus, husvagnar, fritidsbåtar, fritidsutrustningar m.m.
för mångmiljardbelopp varje år. Turismen skapar lika
många helårsarbetstillfällen som exempelvis massa- och
pappersindustrin samt grafiska industrin tillsammans.

För att fortsätta med utvecklingen av Sverige som
turistland så har staten ett ansvar. Detta bör kunna
framdeles samordnas genom NUTEK vad avser den direkta
företagsutvecklingen.

NUTEK

Staten har behov av att följa näringslivets utveckling.
Detta gäller också turistnäringen. NUTEK måste få
fortsätta det arbete som inletts med uppföljningen av
skattereformens verkningar för turistnäringen.

Turismen påverkar Sverige i många avseenden. De
ekonomiska effekterna är som vi motionärer uttryckt
mycket betydande, såväl för landets näringsliv som
valutabalansen. Den svenska turistnäringens kostnadsläge i
förhållande till det i konkurrentländerna är ytterst viktigt
för utvecklingen. Den kostnadsökning och därav följande
prisökningar på turism i Sverige som skattereformen
medfört har enligt NUTEK:s rapport resulterat i en kraftig
tillbakagång av turismen i Sverige, samt gett ett ökat
resande från Sverige till turistmål i utlandet.

Skatten på elenergi skall inte vara högre för turistföretag
än annan näring vad avser förbrukning i produktion.
Skatten på elenergi är högre i turistnäringen, exempelvis
snötillverkningen inom liftverksamheten, än för annan
industri.

Vi motionärer yrkar på att man jämställer
turistnäringen, som är storförbrukare av elenergi, med
övrig energikrävande produktion, vilket kan komma
turistnäringen till del främst inom dess liftverksamhet i
skogslänen. Detta för att åstadkomma rimliga
konkurrensvilkor och tillväxtförutsättningar.

Den förändring i valutakurserna, som skett sedan
kronan släppts fri, kan förväntas öka den svenska
turistnäringens konkurrenskraft.

Det uppdrag NUTEK fick med anledning av
skattereformen utgår i mars 1993.

Med hänsyn till näringens betydelse och beroende av
omvärldsfaktorer som valutakurser, elskatter m.m. är det
enligt oss motionärer viktigt att NUTEK ges fortsatt
uppdrag att följa näringens utveckling.

Remissförfarande vid regionalpolitiskt stöd till
turistnäringen

Remissförfarandet avseende regionalpolitiskt stöd kan
förenklas.

NUTEK och i vissa fall länsstyrelserna skall enligt
nuvarande ordning i större stödärenden inhämta yttrande
från Styrelsen för Sverigebilden. NUTEK och även
länsstyrelserna har sådan kompetens avseende turism att
denna ordning inte är motiverad. Därför anser vi
motionärer att NUTEK och länsstyrelserna själva får
avgöra om de vill inhämta yttrande från Styrelsen för
Sverigebilden.

Statens ansvar för turistisk infrastruktur

Samhället och då inte minst staten har ett ansvar för att
infrastrukturen och samhällsservicen utvecklas på ett för
turismen/resandet positivt sätt.

Ansvaret innebär bl.a. att t.ex. ordna så att rastplatser
och väganvisningar fungerar, att nationalparker och
naturreservat görs tillgängliga och kan utvecklas för
turistiska ändamål.

Att medverka i utveckling av småskalig
landsbygdsturism. Den småskaliga landsbygdsturismen har
i Sverige inte lyckats skaffa sig någon egen profil och
tradition. Jämfört med förhållanden i andra länder är
verksamheten av liten omfattning och svagt utvecklad.

Att i sin totala infrastrukturplanering vad gäller vägar,
järnvägar, kommunikationer ta hänsyn till turismens behov.

Utveckling

Utveckling av forskning med anknytning till turism och
rekreation.

Institutionen för turismvetenskap vid högskolan i
Östersund utvecklar nu en intensiv forskningsverksamhet
inom turistsektorn. Utöver svenska adjungerade
professorer är nu också framstående utländska professorer
med turism som specialitet knutna till institutionen. I
Östersund finns nu för forskningen och för turistnäringens
utveckling betydelsefulla databaser. Där finns turist- och
resedatabasen som beskriver hur svenskarna reser i Sverige
och utomlands, uppgifter om de ekonomiska effekterna
m.m. Databasen Swedline innehåller uppgifter om de
svenska turistattraktionerna och servicefunktioner på
besöksmålen.

Ett försöksprojekt med datoriserad hantering av
Sverigeinformation vid 5 utlandsmyndigheter kommer
inom kort att påbörjas. Distribution av digitaliserade bilder,
en teknik som ger lätt tillgänglighet över hela världen,
skapas.

Det är angeläget att tillvarata och vidareutveckla den
potential som nu skapas i Östersund. Kunskaperna inom
turism bör nyttjas för att skapa ökad kunskap också om
andra former av rekreation, exempelvis i närområdet. En
naturlig samarbetspart tycker vi motionärer att
Naturvårdsverket utgör och att högskolan i Östersund
genom Naturvårdsverket tillfördes ett antal forskartjänster.

En sådan insats menar vi motionärer skulle genom det
samarbete som löpande sker mellan högskolorna i
Östersund, Borlänge och Kalmar kunna befrämja
utbildningen ytterligare.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om NUTEK:s fortsatta
uppföljningsuppdrag av turistnäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om yttranden i stödärenden,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Naturvårdsverkets roll vad avser
forskning med anknytning till turism och rekreation,2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samhället och statens
planeringsansvar för turistisk infrastruktur.

Stockholm den 26 januari 1993

Leo Persson (s)

Nils-Olof Gustafsson (s)

Bo Holmberg (s)

Leif Marklund (s)

Georg Andersson (s)

Axel Andersson (s)

Bo Finnkvist (s)

1 Yrkande 2 hänvisat till AU.

2Yrkande 3 hänvisat till JoU.