Tulldatasystemet

Motion 1989/90:Sk601 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk601

av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson
(båda s)

Tulldatasystemet

Mot.
1989/90
Sk601—604

I Regeringsförklaringen den 3 oktober 1989 deklareras bl.a. följande:

Sverige kommer i FN:s generalförsamling att lägga fram ett förslag om ett

globalt handlingsprogram mot narkotikan. Insatserna mot den illegala

narkotikahandeln samordnas och förstärks. Vinster av narkotikahandel

skall lättare kunna tas i beslag och förverkas.

Generaltulldirektören Ulf Larsson har markerat tullverkets syn på vikten av
en effektiv narkotikakontroll med bl.a. följande uttalande i Svensk Tull:
”För framgång i narkotikabekämpningen krävs en satsning på underrättelseverksamhet
- smugglingen söker de vägar där riskerna för upptäckt är
minst, ja kanske obefintliga. För att maximera tullens motåtgärder måste
hela organisationen präglas av rörlighet och överraskande insatser.”

Också Rikspolisstyrelsen tar i sitt manifest om kampen mot narkotikabrottsligheten
en klar och tydlig ställning till förmån för ett kraftfullare kontrollsystem.
Det gör man bl.a. med följande uttalande: ”Flödet av varugods
och möjligheten att på förhand ta ut vissa sändningar för narkotikakontroll
måste uppmärksammas mer än idag.”

Med bl.a. dessa uttalanden har samhället visat att man tar den kraftigt
ökande narkotikainförseln på djupaste allvar. Också i konkret handling har
regering och riksdag ställt ökade resurser till förfogande för bekämpning av
narkotikasmuggling. Det gäller bl.a. inrättandet av s.k. gränssköldsstyrkor i
särskilt utsatta områden i västra och södra Sverige.

Men det skyddsnät som ständigt måste finnas för att hindra allt mer sofistikerade
och hämningslösa försök att föra in narkotika till vårt land kan aldrig
bli för starkt och för finmaskigt. Världens narkotikaproduktion ökar ständigt
och finner ständigt nya marknader och missbrukargrupper. För tio år sedan
rymdes alla Europas kokainbeslag i en resväska. I fjol rörde det sig om hela
containrar - sex till sju ton. Som en följd av en våldsamt ökande kokainproduktion
sjunker priserna dramatiskt - från 60 000 till 15 000 per kg på den
amerikanska marknaden för att ta ett skrämmande men inte unikt exempel.

Vårt eget land undgår naturligtvis inte att drabbas av narkotikans gissel.
Vi har sjunkande priser och mer narkotika än någonsin. Just i dagarna har
vi fått uppgifter om att 25 % av all amfetamin som förs in i Sverige kommer
från Polen. För bara några år sedan förekom praktiskt taget ingen sådan införsel
därifrån.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk601 —604

I hela Europa diskuteras med allt större emfas hur den alltmer gränsöverskridande
brottsligheten skall stoppas. Det är i dag ett välkänt faktum att de
stora partierna med ren narkotika och den mer avancerade smugglingen av
t.ex. krigsmateriel och sydafrikavaror döljs i reguljärt import- och exportgods.
Den sydamerikanska kokainmaffian, som nu etablerat filialer i Spanien,
döljer vid smuggling till USA i stor omfattning smuggelgods i traditionella
handelsvarusändningar. Det finns ingen anledning att tro att Sverige
skulle utgöra någon ”frizon” för denna avancerade narkotikahantering.

Den logiska slutsatsen av denna utveckling blir ofrånkomligen att det är
på kontrollsidan som slaget mot narkotikainförseln nu måste föras i större
utsträckning.

Grunden för en framgångsrik sådan kamp har redan lagts genom det heltäckande
datasystem - TDS - som nu är på väg att införas för all import och
export. Systemet kommer att radikalt förenkla in-och utförselrutinerna genom
att de 40 miljoner dokumentsidor som idag behandlas manuellt i fortsättningen
blir föremål för elektronisk överföring. Stora samhällsvinster står
här att hämta genom att hela tullförandet blir snabbare och smidigare för
såväl näringsliv som tullmyndighet. Detta nya system inrymmer samtidigt
unika möjligheter till en resurssnål gränsskyddskontroll, möljligheter som
tulldatautredningen (SOU 1989:40), anmärkningsvärt nog inte tagit tillvara.
Mellan 75 och 80 % av all import går förbi våra gränsbevaktningar direkt till
drygt 300 tullupplag. Dessa är inte bemannade med tullpersonal men har rätt
att lämna ut godset till importören (utlämningsrätt). Vad tullen i dag kan
göra för att kontrollera dessa enorma mängder gods är att lägga manuella
spärrlistor ute på tullupplagen, i vilka man anger vilket gods som inte får
lämnas ut utan fysisk kontroll. Ett sådant förfaringssätt blir naturligtvis både
slumpmässigt och uddlöst.

Konsekvensen av de föreslagna systemet blir att misstänkta företag eller
varupartier som tullen spärrat i dataystemet inte kan fångas upp innan varorna
skingrats eller utförts från landet.

Ett system innebärande att huvuddelen av svensk import och export som
tullklareras av privata tullupplag anmäls till tullen först dagen efter det att
varorna lämnats ut till fritt förfogande eller utförts ur landet borde inte accepteras
mot bakgrund av den allt allvarligare narkotikasituationen i vårt
land. Grunden för en effektiv tulldatorisering borde i stället vara att företagen
överför import- och exportuppgifter elektroniskt till tullen. Med det
mycket avancerade TDS-systemet föreligger inga tekniska hinder att införa
en automatisk dataspärr så att allt gods registreras i tulldatasystemet, varvid
eventuell tullspärr ges. Utlämning av sändningen får i sådana fall endast
medges av tullverket efter kontroll.

Talet om att en elektronisk spärr skulle innebära ett återförstatligande av
tullupplagen är inte relevant mot bakgrund av redan existerande manuella
spärrar. Inte heller EG-anpassningen utgör någon blockering av en sådan
övergång. USA och Frankrike har redan infört datasystem med spärrfunktion.
Enligt vad vi inhämtat har t.ex. systemet i USA lett till en betydligt
effektivare narkotikakontroll.

Stora medborgargrupper, inte minst föräldrar som är aktiva i bekämpandet
av narkotikamissbruket, ser med växande oro på utvecklingen av detta

Mot. 1989/90

SköOl

2

missbruk. Vi är väl medvetna om att tulldatautredningen i sin slutrapport
hänvisar till att generaltullstyrelsen beslutat tillsätta en ny s.k. kontrollstrategiutredning
med uppgift att utforma en heltäckande strategi för kontrollverksamheten.
Mot bakgrund av den alarmerande ökningen av narkotikahandeln
i världen och därmed risken för ett tilltagande missbruk även i Sverige
- särskilt bland unga människor - och vetskapen om att vi redan i dag
kan ta i anspråk ett effektivare kontrollsystem, förordar vi att en automatisk
spärr införs i tulldatasystemet utan ytterligare dröjsmål.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av automatisk
spärr i tulldatasystemet.

Stockholm den 10 januari 1990

Bengt Silfverstrand (s) Jan Andersson (s)

Mot. 1989/90

SköOl

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk601-604

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av automatisk spärr i tulldatasystemet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av automatisk spärr i tulldatasystemet.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.