Transport av renar

Motion 1996/97:Jo208 av Gudrun Lindvall (mp) och Siw Persson (fp)

Renar som är det djurslag bland lantbrukets djur som lever
friast under sin tillvaro fram till slakt har under senare år
slaktats på särskilda slakterier, ofta långt ifrån insamlings-
platsen. Transporter som tagit 8 timmar eller mer har
rapporterats och polisanmälningar skett i ett antal fall; senast
gällde det ett fall med transporter mellan Härjedalen och
Övre Soppero, där ett antal renar var döda vid framkomsten
och andra skadade.

Transport av renar till slakt är en mycket tveksam företeelse från
djurskyddssynpunkt, även om transporten skulle genomföras på kort tid.
Renarna kan på grund av sina stora horn inte stå upp utan att fastna i
varandra, och tvingas alltså ligga ner hela tiden om tillräckligt många renar
transporteras samtidigt. Stark kritik har riktats mot transporterna av renar
till
slakt från veterinärer i Norrland. Någon tillsyn sker knappast alls, eftersom de
flesta kommuner i Norrbotten endast utövar tillsyn av djurtransporter efter
anmälan. Det innebär att djurens rättsskydd är starkt urholkat.

Mobila slakterier har byggts upp, men används bara i liten utsträckning,
antagligen på grund av ekonomiska skäl. Det enda rimliga vid renslakt vore
att använda mobila slakterier för att undvika transport av dessa halvtama djur.

Renslakten är ett stort djurskyddsproblem. Nuvarande förhållanden är
oacceptabla. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som ska lämna
förslag om vad som krävs för att mobila slakterier ska kunna användas i
stället för att renarna transporteras till slakt på annat ställe.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som skall lämna
förslag om vilka åtgärder som behöver vidtas för att mobila renslakterier skall
kunna tas i bruk och transporter av renar till slakt därmed undvikas.

Stockholm den 2 oktober 1996

Gudrun Lindvall (mp)

Siw Persson (fp)

Gotab, Stockholm 1996