Trålfisket i Vänern

Motion 1986/87:Jo404 Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Jo404

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m)
Trålfisket i Vänern

År 1965 inleddes en försöksverksamhet med trålfiske i Vänern. Ett antal
yrkesfiskare bedriver detta fiske på dispens.

Försöksverksamheten pågår fortfarande. En utvärdering skall, enligt
uppgift, företas denna vår. Från den 1 juli 1987 skall nya bestämmelser för
fiske i Vänern träda i kraft.

Det är angeläget att fiskeristyrelsen inte fattar några avgörande beslut om
ett eventuellt framtida trålfiske i Vänern utan att de negativa följderna av
denna fångstmetod noga begrundats.

Vår uppfattning är att motiv för trålfiske i Vänern numera i stort sett
saknas. När det inleddes 1965 hade kvicksilverdebatten skapat kris för
yrkesfisket i Vänern. Tillstånd gavs då för trålfiske på vissa områden.
Tillsammans rör det sig om 80 000 hektar vattenyta, motsvarande 20 % av
sjöns yta.

Fångsterna

Trålfisket inriktades till en början på siklöja. Den var inte svartlistad.
Fångsterna i trål har varierat genom åren. Merparten av siklöjan fångas
dock i skötar och storryssjor.

Den totala rapporterade årsfångsten uppgick 1985 till 368 ton.
Yrkesfiskare och andra som är skyldiga att rapportera sina fångster i
Vänern redovisade under 1985 sammanlagt 1 192 ton fisk. Siklöjan
utgjorde således nära en tredjedel av årsfångsten.

Trålfisket ger dock inte bara siklöja utan också nors, lake, gös, lax,
gädda, laxöring och annan fisk. I de finmaskiga trålar som används fångas i
stor utsträckning även sådan fisk som inte är vuxen och som enligt
bestämmelserna skall kastas tillbaka i sjön. I trålen kläms emellertid fiskens
inre organ sönder. Den överlever inte.

Rovfiske

Trålfisket torde kunna betraktas som ett rovfiske när det gäller undermålig
lake, gös, gädda och laxfiskar.

Hade denna fisk fått växa hade det sannolikt inneburit ett avsevärt större
fiskbestånd i Vänern.

Lönsam fisketurism

Trålfisket i Vänern bedrivs numera av endast ett fåtal licensinnehavare.
Omfattningen och de negativa följderna är emellertid sådana att det starkt
försämrar förutsättningarna för det stora och angelägna fiskeprojekt som
går under namnet Laxfond Vänern.

Laxfond Vänern syftar till att starkt öka tillgången på lax och öring i
Vänern och göra sportfisket där attraktivt. Även yrkes- och husbehovsfisket
skulle starkt gynnas om laxprojektet lyckas.

Sportfisket skulle redan om några år medföra en fisketurism som ger
arbete åt flera hundra personer runt Vänern. Med andra ord handlar det om
ett angeläget lönsamt sysselsättningsprojekt.

Siklöjan en förutsättning

Laxfond Vänern förutsätter att det finns tillräcklig tillgång på foderfisk i
sjön. Här kommer siklöjan och norsén in i bilden som just foderfisk.

Enligt fiskeexperter måste trålfisket åtminstone starkt begränsas om
laxprojektet skall lyckas. Även de yrkesfiskare som i dag bedriver trålfiske
skulle tjäna på detta om de går över till samma fångstmetoder som andra
fiskare i Vänern brukar.

Det är möjligt att trålfiske efter siklöja kan vara motiverat under den s. k.
romtiden som inträffar under ett par månader på senhösten. Det skulle då
begränsas till områden med ”lekbottnar”, dvs. reproduktionsplatserna.

Under denna tid fortplantas även den fisk som fångats i trål när den då
kläms sönder och den befruktade rommen sprids över bottnen.

Sammanfattning

Vi vill alltså att förbud mot trålfiske skall gälla i Vänern och att den 20-åriga
försöksverksamheten skall upphöra. Den enda dispensgivning vi kan finna
motiverad skulle alltså gälla under ”romtiden”, en period på maximalt två
månader, och då begränsad till enbart lämpade områden i sjön.

Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder och bestämmelser för att hindra
olämpligt trålfiske i Vänern.

Stockholm den 15 januari 1987

Göthe Knutson (m) Gullan Lindblad (m)

Mot. 1986/87
Jo404

7