om trädgårdsnäringen

Motion 1987/88:Jo269 av Karl Erik Olsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88:Jo269

av Karl Erik Olsson m. fl. (c)
om trädgårdsnäringen

Mot.

1987/88

Jo269-275

Inledning

I år kommer de svenska konsumenterna att äta frukt och grönsaker till ett
värde av 15 miljarder kronor. En liten andel av dessa produkter odlas direkt
av hushållen. Merparten importeras.

Den svenska trädgårdsnäringen erhöll år 1985 mindre än 10 % av det
totala konsumtionsvärdet som ersättning för sina produkter.

Lönsamheten i trädgårdsnäringen har minskat under den sista tioårsperioden.
Näringen har dock svarat på de allt lägre producentpriserna med en
årlig produktivitetsökning.

En beräkning av konsumtionsvärdet i fasta priser visar att värdet minskat.
Frukt och grönsaker har blivit allt billigare livsmedel för konsumenterna.

Frukt och grönsaker är en viktig del av kosten. Ur näringssynpunkt är det
viktigt att andelen frukt/grönsaker ökar ytterligare.

Framtiden för trädgårdsnäringen kommer att vara beroende av tre faktorer:
världsmarknadspriserna på trädgårdsprodukter, energipriserna och arbetskraftskostnaderna.

En samordnad trädgårdspolitik

I motion 1986/87:Jo:428 krävde centerpartiet en utredning för en samordnad
politik för trädgårdsnäringen. Riksdagen avslog vårt krav. Skälen
härför framgår av jordsbruksutskottets betänkande JoU:20 vari anförs ”Utskottet
får erinra om att riksdagen våren 1979 antog riktlinjer för trädgårdsnäringen...
Till grund för ställningstagandet låg ett förslag som framlagts av
1974 års trädgårdsnäringsutredning... Därvid fastlades såväl ett producentmål
som ett konsumentmål, men icke något beredskapsmål... Utredningens
senare betänkanden har blott i mindre grad lett till åtgärder från statsmakternas
sida. Ett skäl härtill har varit att trädgårdsnäringens internationella
konkurrenskraft stärkts genom den stora devalveringen år 1982.”

Inledningsvis refererar utskottet i betänkandet till långtidsutredningen
som i bilaga 13 behandlar bl. a. trädgårdsnäringen. Av denna framgår
följande (s. 67):

1. Avseende en samordnad politik för trädgårsnäringen. ”En trädgårdspolitik
av den typ som finns för jordbrukssektorn saknas inom trädgårdsnäringen.
Statsmakterna har nöjt sig med allmänna formuleringar som en 1

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo269-275

'sund’ och 'rationell' produktion.”

Mot. 1987/88

Inledningsvis redovisas också i bilagan de särskilda problem som ut- Jo269
redningen haft vad det gäller att kartlägga trädgårdsnäringens situation.

Där anförs t. ex: "Befintlig officiell och annan statistik sätter emellertid
starka begränsningar för ambitionsnivån. Aggregerade data för produktion
och priser saknas och arbetskraftsstatistiken är närmast obefintlig. Detsamma
gäller för investeringarna.”

Av långtidsutredningens beskrivning framgår således dels att en samordnad
politik för trädgårdsnäringen saknas, dels också - vilket är allvarligare
- att kunskaperna om näringen är otillräckliga.

2. Avseende näringens internationella konkurrenskraft
Sammanfattningsvis framgår av långtidsutredningen 87 bil. 13 att produktionsvärdet
för inhemskt odlade köksväxter, frukter och bär minskat
under perioden 1976-1984, att de reala producentpriserna sjunkit kontinuerligt
(såväl före som efter devalveringen 1982) från 1970 till 1984. Även
konsumtionsvärdet i fasta priser har sjunkit.

Den konkurrensfördel som devalveringen enligt jordbruksutskottet innebar
för trädgårdsnäringen synes inte tydligt framgå av de data som långtidsutredningen
presenterat. Detta kan naturligtvis vara beroende av de brister
rörande uppgifter om näringen som utredningen påtalat.

De eventuella positiva effekter som devalveringen möjligen kan ha medfört
för trädgårdsnäringen kan enligt tillgängliga uppgifter inte varit så stora
att de kompenserat näringen allmänt.

De av utskottet angivna skälen för att nu avstå från att genomföra
angelägna reformer inom trädgårdsnäringen kvarstår därmed inte längre till
någon del.

Trädgårdsnäringens framtid

Såväl långtidsutredningen som jordbruksutskottet påtalar att trädgårdsnäringen
kan komma att ställas inför stora problem den närmaste tioårsperioden.
Utredningen förutspår en betydande nedbantning av näringen.
Relativpriserna antas komma att minska,vilket påverkar producentvärdet.
Lönsamheten i trädgårdsnäringen kommer därmed att bli än sämre än i dag.

Långtidsutredningen har tydligt påvisat bristerna i den nu förda politiken
för trädgårdsnäringen och därmed också behovet av en samordnad politik
för trädgårdsnäringen så som centerpartiet tidigare krävt.

Vi återupprepar därför nu detta krav.

Centerpartiet anser att arbetet därvid bör utgå från att formulera aktuella
delmål för näringen såväl av konsumentpolitisk art som producentinriktade
sådana. Sjävklart skall även beredskapsskäl vägas in i en samlad bedömning.

Trädgårdsodlingen är huvudsakligen koncentrerad till södra och mellersta
Sverige. Det är viktigt att formulera en politik som understödjer etablering
av trädgårdsföretag även i övriga delar av landet. Detta skulle vara
en viktig del i ett väl fungerande program för landsbygdsutveckling.

2

Centerpartiet har i ett antal motioner utvecklat synpunkter på och förslag
till insatser för en positiv landsbygdsutveckling. Vi hänvisar här till dessa
motioner.

De svenska produkternas kvalitet

De svenska produkterna håller en hög kvalitet. Med anledning av den årliga
kartläggning avseende förekomst av vissa bekämpningsmedel m. m. som
SLV redovisar finns även fog för påståendet att svenska varor är producerade
på ett sätt som är säkrare för konsumenterna och kan därmed
anses ha en högre kvalitet än de importerade.

Centerpartiet har i en motion om mat för människor, om konsument- och
livsmedelspolitiken presenterat förslag i syfte att stärka konsumentinflytandet
och konsumentskyddet avseende livsmedel.

Miljöförbättrande åtgärder inom trädgårdsnäringen

Även inom trädgårdsnäringen tvingas brukarna använda kemiska växtskyddsmedel.
Såväl odlarna som konsumenterna känner en oro för att
medlen kan ge långsiktiga skador på miljön. Kontrollen på att trädgårdsprodukterna
inte innehåller rester av bekämpningsmedlen visar dock att trädgårdsodlarna
hanterar medlen varsamt.

Trots detta har trädgårdsnäringen utvecklat ett antal metoder för att
bekämpa främst skadeinsekter med biologiska metoder. Ofta är det enskilda
odlare som tagit initiativ till detta. Odlarna söker nu också effektiva
biologiska metoder för att kunna bekämpa svampar m. fl. organismer.

Trädgårdsnäringen erlägger, liksom jordbruket, särskilda avgifter på
växtnäring och växtskyddsmedel. När dessa avgifter infördes beslutade
riksdagen att intäkterna skulle användas för forskning och utveckling av
miljövänliga metoder liksom för andra särskilda miljöåtgärder inom näringarna.
Enligt vår mening är det angeläget att intäkterna från de avgifter som
trädgårdsnäringen svarar för också används för de av riksdagen fastlagda
ändamålen.

Riksdagen bör därför besluta att uttala att särskilda resurser skall riktas
till miljöförbättrande insatser i trädgårdsnäringen så som ovan anförts.

Skördeskadeskydd

Jordbruket och samhället har tillsammans byggt upp ett skördeskadeskydd
som näringen nu kommer att ta ansvar för. Det blir ett katastrofskydd. Ett
motsvarande skydd finns inte för trädgårdsnäringen. Detta är enligt vår
mening inte tillfredsställande. Ett liknande skydd bör därför byggas upp
också för trädgårdsnäringen.

Näringen kan ibland drabbas av skador på grund av kemiska utsläpp eller
liknande. Om den drabbade inte kan utpeka den ansvarige för utsläppet får
han själv svara för förlusten. Detta är inte tillfredsställande. En särskild
form av hjälp för sådana katastrofsituationer är därför angelägen.

Mot. 1987/88

Jo269

3

Detta bör ges regeringen till känna.

Mot denna bakgrund är det viktigt att trädgårdsnäringen får samma
skydd för skördekatastrofer som jordbruket.

Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Mot bakgrund av vad i motionen anförs hemställer vi

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en samordnad
politik för trädgårdsnäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av avgifterna på växtnäring och
växtskyddsmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser för katastrofhjälp.

Stockholm den 26 januari 1988
Karl Erik Olsson (c)

Karl-Anders Petersson (c) Lennart Brunander (c)

Kerstin Göthberg (c) Bertil Jonasson (c)

Agne Hansson (c)

Mot. 1987/88

Jo269

4