Torvens roll som biobränsle

Motion 1990/91:N445 av Åke Selberg m.fl. (s)

Det finns en bred samstämmighet i uppfattningen att
biobränslen skall spela en viktig roll i Sveriges framtida
energiförsörjning. I detta sammanhang finns det anledning
att understryka betydelsen av biobränslet energitorv.

Torv är ett kommersiellt konkurrenskraftigt biobränsle.
Det är dessutom ett av de biobränslen som har störst
tillväxtpotential.

Den moderna torvindustrin har funnits i ca 10 år. Det är
i dag en tillväxtbransch som skapar nya arbetstillfällen
framför allt i glesbygden. På många mindre orter hör
torvföretagen till de ledande industrierna. Torvbrytningen
sysselsätter också många bönder som på detta sätt får det
ekonomiska tillskott som behövs för att de skall klara sig på
sina jordbruk.

Torv är redan ett kommersiellt konkurrenskraftigt
biobränsle. Industrin har i dag en produktionskapacitet som
motsvarar 4 TWh per år.

Sverige har stora torvtillgångar. Det finns därför
möjligheter att utöka torvproduktionen avsevärt. En
förutsättning för att torv skall betraktas som förnyelsebart
biobränsle är att de totala uttagen inte tillåts bli större än
den samlade biologiska tillväxten i våra torvmossar. Denna
miljömässigt motiverade gräns motsvarar en
torvproduktion på ca 25 TWh per år. Det är nästan tio
gånger mer än dagens produktion.

Även med denna produktionsvolym kommer endast
någon promille av Sveriges torvarealer att tas i anspråk
varje år. En utökad torvutvinning behöver alltså inte
komma i konflikt med önskemålen att bevara för
naturvården skyddsvärda torvmossar.

Torv ersätter i stor utsträckning importerat stenkol.
Jämför man hela kedjan från brytning och transporter till
förbränning så erbjuder torven mycket stora miljövinster
jämfört med stenkol. Att ersätta importerat stenkol med
svenskt torv bidrar dessutom till att förbättra vår
handelsbalans.

Dagens torvbrytning är en modern, teknologiskt
högtstående industriprocess. Torvindustrin har det
teknologiska kunnande och den ekonomiska bas som
behövs för att av egen kraft expandera torvutvinningen.
Torvindustrin behöver alltså inga statliga bidrag för att
bidra till en ökad svensk biobränsleförsörjning.

Med de ekonomiska förutsättningar som
miljölagstiftning av typen koldioxidskatt skapat för
biobränslen har torv blivit ett mycket konkurrenskraftigt
energialternativ.

Utvecklingen har emellertid hämmats av oklara politiska
signaler om torvens ställning som biobränsle även i
framtiden. Värme- och kraftvärmeverk liksom industrier
måste få klara svar på denna punkt för att kunna investera
och satsa långsiktigt på torv. De oklara politiska signalerna
har också skapat svårigheter att få de tillstånd som krävs för
verksamheten.

Det är utomordentligt viktigt att det klart och entydigt
slås fast att torv är ett inhemskt biobränsle och att det i alla
sammanhang skall behandlas som sådant.

För torv finns en väl utvecklad och kommersiellt
bärkraftig teknologi. För andra viktiga biobränslen befinner
sig tekniken ännu på utvecklingsstadiet. Mot bakgrund av
dessa skillnader i utvecklingsnivåer är det viktigt att den
planerade biobränslekommissionen inom sig får kompetens
som är väl förtrogen med torvens speciella förutsättningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett entydigt
klarläggande av torvens ställning som ett inhemskt
biobränsle,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetensen hos
biobränslekommissionen.

Stockholm den 24 januari 1991

Åke Selberg (s)

Sven Lundberg (s)

Lars Hedfors (s)

Iréne Vestlund (s)

Håkan Strömberg (s)