Tobakslagen

Motion 2001/02:So615 av Eva Zetterberg m.fl. (v, kd, fp, mp, c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i uppdrag att utveckla strategier för tobaksprevention som bygger på ungdomarnas egna erfarenheter och engagemang och föra ut detta till landets skolor.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att tobakslagen skärps vad gäller licensering, kontroll och tillsyn av leverantörer och detaljhandel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn och förbud mot den indirekta reklamen för tobaksprodukter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av en lagstiftning som förbjuder rökning på serveringsställen.

1 Yrkande 1 hänvisat till UbU.

Inledning

Att se tobaksbruk som vilken levnadsvana som helst är att huka för tobakskapitalet. Det är att inte heller ta till sig den kunskap som finns om tobakens skadeverkningar. Tobak är en mycket farlig drog med snabb tillvänjning. Att röka är sällan ett fritt val som sker i vuxen ålder, nästan alla rökare har börjat röka när de var minderåriga.

För femtio år sedan, då kunskapen om tobakens skadeverkningar ännu inte var kända, fick tobak endast säljas i speciella tobaksaffärer. Nu vet vi att 20–25 personer i landet varje dag dör som en direkt följd av sitt tobaksbruk och det går att köpa tobak överallt. Den finns i livsmedelsbutiker, på restauranger och i kiosker. Tobaken har blivit lättillgänglig i samhället och den lag som sedan den 1 januari 1997 förbjuder minderåriga att köpa tobak har inte fått önskad effekt. Fortfarande börjar 70 barn och ungdomar i Sverige att röka varje dag och 80 procent av de ungdomar som röker kan själva köpa tobak. Preventivt arbete och att göra cigaretter mer svårtillgängliga har klart visat sig vara effektiva medel för att minska rökningen bland ungdomar.

Rökpreventivt arbete kan med rätt verktyg reducera antalet som börjar röka med hälften. Med den kunskap vi har i dag vet vi att tobak är en drog med snabb tillvänjning, och vi bör därför se tobaksbruk ur ett drogpolitiskt perspektiv. Låt oss använda dessa medel när vi bekämpar tobaken och dess skadeverkningar.

Det positiva i sammanhanget, för det finns även sådant, är att det skett en kraftig minskning av tobaksbruket hos befolkningen. Det är nu inte fullt 20 procent som röker. Vad som är beklagligt är den stora skillnaden mellan olika grupper av kvinnor och män. Bland unga och medelålders är det fler kvinnor som röker och unga flickor röker betydligt mer än pojkar. Det är också stora skillnader på rökning beroende på inkomst. Ett slående exempel är att nu röker 10 procent av de högre tjänstemännen medan 50 procent av de ensamstående mammorna är rökare. Av detta kan slutsatsen dras att rökningen alltmer tenderar att bli en klassfråga.

Det är inte bara rökarna själva som drabbas av tobakens skadeverkningar. Under ett år skördar rökning drygt fyra miljoner människors liv i världen, men utöver detta dör många människor som under en längre tid blivit utsatta för den passiva rökningen. Bara i Sverige dör 500 personer varje år på grund av passiv rök. Missbruk innebär alltid risker, men det är få missbruk som direkt fysiskt skadar människor i missbrukarens närhet.

Vuxna människor som kontinuerligt utsätts för passiv rök har närmare 30 procent större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar och det finns ett klart samband mellan passiv rökning och lungcancer. Barn och ungdomar som utsätts för passiv rökning löper mycket större risk att utveckla sjukdom än en vuxen person. Barn har rätt att få en rökfri start i livet. Vi vet att nikotin och andra skadliga ämnen överförs till fostret genom rökning. Därmed finns ytterligare en anledning att motverka den passiva rökningen. Allt detta är också i linje med Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor (SOU 2000:91). Ett naturligt krav är därför att alla offentliga lokaler, restauranger och caféer blir rökfria.

Skolprojekt

En flerårig undersökning som genomförts på totalt 79 skolor i Kronobergs län visar att preventivt arbete från En Rökfri Generation nästan halverade antalet ungdomar som börjar röka i åldrarna 12–14 år. Det är helt i linje med mål 12 i Folkhälsokommitténs slutbetänkande. I mål 12 är ett av huvudmålen just en halvering av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa till år 2001.

I USA genomfördes en av världens största antirökkampanjer, kallad Hutchinsonprojektet. Målet med projektet var att få barn och ungdomar att inte börja röka. I tio års tid, från att barnen var 8 år, fick de regelbunden, genomtänkt och vetenskapsbaserad information om tobakens skadeverkningar. Lärarna stod för huvudparten av programmet. Efter projektet kunde inga skillnader påvisas mellan de barn som ingått i projektet och barn som inte ingått i projektet – lika många rökte. Det grundläggande felet i detta projekt var att lärarna spelade den viktigaste rollen.

Informationen måste ges på ett annat sätt. Barn och ungdomar identifierar sig med och lyssnar på andra unga människor. Detta måste man ta fasta på i skolans preventiva arbete. Metoden med klassbesök innebär att ”inspiratörer”, ungdomar som är utbildade i tobaksfrågor, genomför två klassbesök med några veckors mellanrum. Genom diskussioner om självförtroende, mod och grupptryck samt genom värderingsövningar och rollspel försöker inspiratören få eleverna att själva välja ett tobaksfritt liv.

Med den inriktningen organiserades projektet i Kronobergs län. Efteråt gjordes enkätundersökningar i tre omgångar över en tidsperiod på två år, då eleverna gick i årskurs 6, 7 respektive 8. Totalt ingick 79 skolor i projektet, varav klassbesök från organisationen En Rökfri Generation erbjöds 59 skolor. Innan klassbesöken genomfördes var andelen rökare fyra procent i både de skolor som fick besök och de som inte fick besök.

Ett år efter klassbesöket upprepades undersökningen. Andelen rökare var nu 4,3 procent i de skolor som fått besök, medan andelen rökare i de 20 skolor som inte fått besök var 8,1 procent. Två år senare gjordes återigen en enkätundersökning bland samma elever som nu gick i årskurs 8. I de klasser som fått besök var andelen rökare nu 8,5 procent, och i de klasser som inte haft besök var andelen rökare 12,9 procent. Ingen av klasserna har haft något mer besök under dessa två år. En mer medveten satsning på skolprojekt med en sådan inriktning borde göras i alla skolor. Vi anser att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utarbeta en strategi för tobakspreventionen som bygger på ungdomarnas egna engagemang och erfarenheter och föra ut denna i landet. Det skulle bli ett lyft för skolornas ANT-verksamhet när det gäller informationen om tobakens skadeverkningar.

En bättre och effektivare tobakslag

Tobakspreventivt arbete hjälper men det är fler insatser som behövs för att ungdomar inte ska börja röka. Dagens tobakslag har inte den verkan som den borde. En reglering av detaljhandeln måste göras. Ett licenssystem i form av ett säljtillstånd borde instiftas för handlare som säljer tobaksvaror. En effektivare tillsyn så att lagen efterlevs är också ett måste, och om handlaren säljer tobak till minderåriga bör säljtillståndet dras in. Folkhälsoinstitutet och kommunerna bör bli tillsynsmyndigheter. Säljtillståndet skulle kunna likna den lag som i dag finns gällande serveringstillstånd för alkoholdrycker eftersom den visat sig fungera någorlunda tillfredsställande. Vi vet att 80 procent av barn som röker köper sin tobak själva. Vi konstaterar då att handeln inte lyckats eller kanhända saknat viljan att följa lagstiftningen. Därför är tobak i dag en mycket lättillgänglig vara. Den säljs överallt, dygnet runt. Genom att införa ett säljtillstånd för handeln minskar tillgången, vilket drogpolitiskt är den rätta vägen att gå. Detta bör i sin tur kompletteras med en tillsyn över leverantörernas ansvar. Att ha kontroll och tillsyn över leverantörerna är viktigt för annars kan lagstiftningen kring säljtillstånden bli ett slag i luften.

Nationella folkhälsokommittén föreslår i sitt slutbetänkande att detaljhandel med tobaksvaror endast skall få bedrivas av den som erhållit säljtillstånd. Vi anser att ett sådant regelsystem snarast skall införas. Ett sådant tillstånd skall utfärdas av kommunen som också får besluta om villkor för tillståndet och om avgifter för handläggningen av säljtillstånd. Kommunen skall också besluta om återkallelse av säljtillstånd, t.ex. om en näringsidkare systematiskt säljer tobak till minderåriga. Det bör också öppnas möjlighet för kommunerna att ta ut avgifter för sin tillsyn enligt tobakslagen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Totalt reklamförbud

All tobaksreklam måste förbjudas helt, även den indirekta. Tobaksbolagen har i dag hittat kryphål som de utnyttjar till fullo. Reklam förekommer fortfarande i form av skyltar utanför godisbutiker, produktplacering, kläder och fester som arrangeras av tobaksbolag, för att nämna några exempel. Kryphålen måste täppas till för att lagen ska ha någon verkan. Frågan om reklamförbud mot tobak har inte behandlats av Folkhälsokommittén vilket hade varit naturligt. Vi anser därför att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att en översyn behöver göras av tobaksreklamen. Målet ska vara att få ett förbud även för indirekt reklam för tobaksprodukter.

Rökfritt på restauranger

Vi anser att restauranger och andra serveringsställen ska vara rökfria. Även dessa lokaler ska omfattas av den grundregel om rökfritt som gäller för andra lokaler dit allmänheten har tillträde.

På samma sätt som när det gäller dessa lokaler bör det öppnas en möjlighet att tillåta rökning i någon eller några delar av lokalerna som särskilt avsätts för detta. Rökning ska kunna tillåtas i något eller några rum i en restaurang eller motsvarade. Någon skyldighet att tillåta rökning behöver inte finnas. Att särskilda rum avsätts för rökning innebär att servering eller annan verksamhet inte skall bedrivas där. Rökning kan endast tillåtas i ett rum varifrån röken inte sprids till övriga delar av lokalen. I dag gäller att serveringsställen med 50 sittplatser eller mer ska erbjuda rökfria bord. Någon har liknat detta med att ha en kissruta i en bassäng.

Vårt förslag motiveras av att den passiva rökningen är så farlig och att många människor beräknas dö varje år av att ha inandats andras rök. Det är helt oacceptabelt att utsätta anställda på restauranger för denna hälsorisk. Caféer och restauranger tillhör vår offentliga miljö och då ska också alla ha möjlighet att besöka dem – även astmatiker och allergiker. Vi anser därför att riksdagen bör ge regeringen till känna behovet av ett förbud mot rökning på serveringsställen.

Stockholm den 4 oktober 2001
Eva Zetterberg (v)
Rose-Marie Frebran (kd)	Elver Jonsson (fp)
Marianne Samuelsson (mp)	Rigmor Stenmark (c)