Sysselsättningsförhållandena i Jönköpings län

Motion 1993/94:A463 av Martin Nilsson m.fl. (s)

Bakgrund

I den socialdemokratiska motionen i anledning av prop.
1993/94:100 om den ekonomiska politiken utgör
sysselsättningen en viktig del. Med instämmande i vad som
föreslås i partimotionen vill vi anföra följande beträffande
sysselsättningen i Jönköpings län.

Arbetslösheten liksom lagda och utlösta varsel är ett
stort problem i Jönköpings län, som inte verkar bli mindre.
I denna motion vill vi peka på de faktorer som påverkar
situationen negativt just för Jönköpings län samt lägga
förslag som leder till en mer positiv utveckling.

Den öppna arbetslösheten i Jönköpings län uppgick den
17 januari
1994 till 6,5 %,
dvs. 12 144
personer. Detta innebär en kraftig ökning sedan
motsvarande period förra året och en än kraftigare ökning
sedan regeringsskiftet 1991. De som befinner sig i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder är ännu fler och
sammantaget ligger den totala mängden människor utanför
den ordinarie arbetsmarknaden på dryga 15 %.
En i historisk jämförelse unikt hög arbetslöshet är
därmed verklighet.

Arbetslöshetens negativa effekter känner vi alla.
Människor som inte har någon högre önskan än att få
försörja sig själva förvägras denna möjlighet. Passivitet
samt känsla av onödighet och maktlöshet blir resultatet i det
första ledet. I ett längre perspektiv blir resultatet i
samhällen med hög arbetslöshet också kända konsekvenser
såsom exempelvis missbruk, kriminalitet och utslagning.
Utslagningen innebär också i nästa högkonjunktur
påtagliga risker för en ökande inflation och s.k. flaskhalsar
i produktionen.

Den fulla sysselsättningen är det alltigenom
övergripande politiska målet för oss socialdemokrater.

Jönköpings län drabbas av den borgerliga politiken

Orsakerna till den allt djupare krisen i Jönköpings län är
bl.a. följande:Jönköping är ett industrilän där
varuproduktionen står i centrum. Detta gör också länet
konjunkturberoende. Tack vare den ofrivilliga
devalveringen 1992 har exportindustrin något återhämtat
sig. Samtidigt har den inhemska marknaden tack vare
sjunkande efterfrågan fallit ihop. Sammantaget klarar inte
uppgången av export att minska den unikt höga
arbetslösheten. Därutöver är nivån på nyinvesteringar
oroväckande låg.Småhus- och byggindustrin har fått
stora och ökande problem de senaste åren. Detta är dels
orsakat av avmattning i konjunkturen, dels också av
regeringspolitiken. Felaktiga beslut om den framtida
bostadsfinansieringen har lett till en osäkerhet och rädsla
kring om man skall våga satsa inför framtiden och bygga
nytt. De besked som har kommit från regeringen innebär
att bostadssubventionerna successivt minskas och på längre
sikt avskaffas. Detta leder till en hämmande effekt på
bostadsbyggandet. Jönköpings län drabbas här extra hårt
eftersom den absolut största delen av den svenska
småhusindustrin finns i länet. Inom denna sektor har antalet
anställda mer än halverats på ett år. Samtidigt har
byggandet av industrilokaler i det närmaste upphört. Detta
är oroande och bör motarbetas av konjunkturpolitiska
skäl.De kommunala neddragningarna kommer att
innebära ökad arbetslöshet. Om regeringens egna
prognoser stämmer är problemet avsevärt. Då bör det röra
sig om dryga 1 300 personer
som kastas ut i arbetslöshet i Jönköpings län.
Detta medför en betydande ekonomisk rundgång som
måste brytas.

Ett åtgärdsprogram för sysselsättning även i Jönköpings
län

En politik för sysselsättning måste grunda sig på det
faktum att det är bättre att folk får arbeta eller utbilda sig
vidare än att staten betalar ut ett passivt kontantstöd. Vi vill
därför satsa på en politik som i Jönköpings län innebär en
ökning av investeringarna inom byggandet, industrin,
kommunerna, infrastrukturen och kulturen. En politik som
ger möjlighet till utbildning för både ung och gammal. En
politik som tillför de resurser som behövs för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Investera i en aktiv näringspolitik

För att klara sysselsättningsfrågan behövs en aktiv
näringspolitik som skapar goda grunder för möjlig
tillväxtökning. Det handlar om allt från att bereda svensk
industri god kunskapsnivå till att stimulera tillgången på
riskkapital. I den ekonomisk-politiska motion som
socialdemokraterna lagt fram presenteras de förslag vi vill
genomföra inom närings- och finanspolitiken för att
förbättra tillväxtmöjligheterna. I programmet betonas
särskilt behovet av nya industriinvesteringar. För att
underlätta detta föreslås möjligheter för
direktavskrivningar för 70 %
av industriinvesteringarna. I riket i sin helhet skapar
detta investeringar inom industrin motsvarande 8 miljarder
kronor. Sysselsättningseffekten är svår att värdera men
borde för Jönköpings län innebära dryga 600 jobb.

Arbetet med att utveckla kompetens och kvalité bör
intensifieras. I Jönköpings län finns i dagsläget ett
tilltagande kvalitetsmedvetande inom näringslivet. I ett
länsteknikcentrum pågår exempelvis ett intensivt arbete för
att bland länets industrier sprida kvalitetsbegreppet ISO 9 000.
Detta är ett projekt och engagemang som är lovvärt
och ligger helt i linje med de krav som förs fram i den
socialdemokratiska motionen för att sprida kvalitet,
kompetens och konkurrenskraft. Målet bör vara att i ett
skede av låg aktivitet genomföra en kraftfull höjning av
kompetensen i produktionen, så att näringslivet står väl
rustat inför de kvalitets- och produktivitetskrav som nästa
uppgång ställer oss inför. Programmet bör genomföras i
nära samarbete mellan staten och parterna inom varje
näringsgren.

I dagsläget är det stora problemet bristen på
certifieringsföretag. Detta har inneburit ökande kostnader
samt långa väntetider för de företag inom Jönköpings län
som vill skaffa sig certifikatet ISO 9 000.
Då dessa jobbar på uppdrag av Svedac bör
ytterligare ett par certifieringsföretag tillskapas. Ett bör
förläggas till Jönköpings län där det finns en gedigen
industri- och produktionskultur. Förutom att detta skulle
skapa jobb, skulle det skapa en närmare kontakt med och
uppmuntran till certifiering för de många industriföretagen
i Jönköpings län.

Det har visat sig att kooperativa utvecklingscenter är en
utomordentligt framgångsrik metod att skapa nya företag
och därmed nya jobb. Enligt en studie som RRV gjort har
kooperativa utvecklingscenter skapat nya jobb till en
kostnad av drygt 11 000
kronor per jobb, att jämföra med betydligt högre
kontantstöd. Jobben har ofta uppstått i glesbygd och inom
tjänsteproducerande sektorer. Det bör därför inrättas ett
kooperativt utvecklingscenter i Jönköpings län. Staten bör
inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder stödja
detta.

Investera i infrastrukturen

Runt om i Jönköpings län finns det ett stort behov av
upprustning av vägar och järnvägar.

I de planer som Vägverket och Banverket planerat finns
ett flertal projekt som snabbt skulle kunna ge både
sysselsättning och bättre kommunikationsmöjligheter. Ett
flertal av dessa står på kö i väntan på statliga resurser för
finansiering. Det är angeläget att flytta fram dessa planer så
att de kan komma igång snabbt.

Den socialdemokratiska partimotionen anslår dryga 4,1 miljarder
kronor för underhåll i vägar. Jönköpings län
har såväl viktiga stora underhållsprojekt (t.ex. Riksväg 40,
Riksväg 26 m.fl.) som många mindre projekt inom
tätorter och landsbygd. Jönköpings län bör därför erhålla
väginvesteringar för att åtgärda dessa behov. En satsning i
enlighet med partimotionen ger investeringar motsvarande
160 miljoner
kronor och 560 nya jobb. Därutöver föreslår vi
att kommunerna erhåller ett 50-procentigt stöd för
investeringar i det kommunala gatunätet motsvarande 1
miljard kronor. Detta leder då till nya investeringar
motsvarande 2 miljarder kronor och för Jönköpings läns del
dryga 150 nya jobb.

Därutöver finns behov av större och långsiktigare
satsningar på järnvägen. Här finns anledning att rusta upp
järnvägssträckan Nässjö--Jönköping. Till detta kommer
upprustningsbehov på sträckan Jönköping--Falköping.
Härigenom uppnås en ringeffekt som gör det möjligt att
snabbt förbinda Östergötland, Småland och Västergötland
med Stockholmsregionen med X2000-tåg. I Nässjö bör
också en ny rangerbangård byggas i stället för den gamla.
Denna saknar all teknisk utrustning och växlingsarbetet
utförs därför manuellt, vilket knappast kan sägas vara
ekonomiskt rationellt. I den socialdemokratiska
partimotionen anslås medel för underhåll av järnvägar
motsvarande 500 miljoner kronor och med en
sysselsättningseffekt på 1 000
personer. Ovan nämnda projekt bör här högt
prioriteras och sysselsättningseffekten till Jönköpings län
bör därmed röra sig om dryga 50-talet personer.

Vidare bör första etappen av Götalandsbanan mellan
Jönköping och Borås byggas. Genom detta projekt skapas
en snabb förbindelse till Göteborg--Västsverige och Oslo.
Detta kan bli en viktig länk för att föra över bl.a. gods till
järnväg från vägtrafik.

Investera i byggande

Det föreligger behov av både nybyggnation och
renovering av det befintliga fastighetsbeståndet.

Framför allt behövs upprustning av det befintliga
bostadsbeståndet. Enligt Folk- och bostadsräkningen finns
det ca 2 miljoner lägenheter i Sverige byggda före 1960.
Endast ca en fjärdedel av dessa har renoverats. Dessutom
finns det stora behov av att förbättra den yttre miljön i de
s.k. miljonprogramsområdena. Stora områden utan
kontaktytor har ofta lett till främlingskap och sociala
problem. Nu finns utrymme och tillfälle att göra något åt
dessa problem. Ett nytt och kraftfullt ROT-program bör
därför inledas. Vi delar därmed den åsikt som kommer till
uttryck i de socialdemokratiska ekonomisk-politiska
partimotionen. Denna innebär att ROT-insatser
motsvarande 7 miljarder kronor kan komma igång under
nästkommande budgetår. Sysselsättningseffekten av detta
kan i landet beräknas till 17 000
personer och i Jönköpings län till 680 personer.

Nyproduktionen bör också stimuleras, och vi
förespråkar därför ett tillfälligt investeringsbidrag på 10 %
under 1994 för ytterligare 5 000
nya lägenheter i riket. Dessa bör kunna byggas då vi
samtidigt avfärdar regeringens förslag på indragna
räntebidrag. Effekterna för Jönköpings län borde då bli
motsvarande 400 nya jobb inom främst byggsektorn.

ROT-åtgärderna bör inte bara begränsas till
bostadsbyggande. En stor kraftansträngning bör också
göras för att rusta upp offentliga lokaler. Detta ökar inte
bara sysselsättningen utan också välfärden för äldre,
handikappade och skolungdomar samt förbättrar
arbetsmiljön för anställda inom offentlig sektor. Vi anser
därför att ett ROT-projekt bör genomföras i riket för
kommunala lokaler, skolor, handikappanpassning och
äldreboende. Det statliga stödet bör uppgå till ca 1,1 miljarder
kronor och kan beräknas framkalla
investeringar motsvarande 4,1 miljarder
kronor. För Jönköpings län skulle en sådan
åtgärd motsvara 400 nya jobb.

Ett åtgärdsprogram bör tas fram för att undvika den
katastrof som är nära fullbordan inom trähusbranschen.
Under en tvåårsperiod har jobb inom branschen minskat till
en tredjedel. Produktionen har sjunkit till en nivå där
produktionskapacitet långsiktigt slås ut. Orsaken till detta
är bl.a. förändrade bostadssubventioner och svåra
kreditmöjligheter. Nu måste staten ta sitt ansvar för att ett
åtgärdsprogram utarbetas och genomförs för
trähusbranschens överlevnad.

Investera i utbildning

Det är nu en central uppgift att tillse att de som önskar
utbilda sig också får chansen. Under regeringens första år
har så inte varit fallet. Neddragningar av resurser till
Komvux, det tredje året på gymnasieskolan samt inga nya
platser till de mindre högskolorna var länge regeringens
politik. Senare har man under galgen tvingats ändra sig eller
stoppa de värsta neddragningarna men som helhet kan ändå
konstateras att den borgerliga utbildningspolitiken varit
negativ för Jönköpings län.

Med krisuppgörelsen hösten 1992 korrigerades delar av
denna politik. Satsning på utbildning blev åter viktigt. Det
handlade bl.a. om fler högskoleplatser (även till de mindre
orterna), komvuxplatser och folkhögskoleplatser via
arbetsmarknadspolitiska anslag samt en satsning på
kompetensutveckling i arbetslivet.

Alla dessa åtgärder är beslut som vi socialdemokrater
hett eftersträvat. Efterfrågan av utbildningsplatser är dock
fortfarande betydligt större än utbudet. Långsiktigt behöver
ytterligare en årskull, dvs. ca 100 000
personer, befinna sig i utbildning jämfört med slutet
av 1980-talet.

Vi socialdemokrater presenterar därför i vår
utbildningspolitiska motion förslag om såväl utökning av
gymnasieskolan som komvux och högskolan.

Komvux bör enligt denna motion utökas med 12 000
platser, gymnasiets tredje år med 4 000
platser, folkbildningen med 2 000
platser och högskolan med 4 500
årsstudieplatser. Detta skulle för Jönköpings län
innebära 480 nya platser på komvux, 160 på gymnasiet och
80 inom folkbildningen och 200 nya platser på högskolan.
Bland dessa platser bör särskilt utrymme tilldelas den länge
emotsedda sjukgymnastlinjen vid Hälsohögskolan i
Jönköping. Vidare bör högskolan i Jönköping få
examensrätt för grundskollärarutbildningen årskurs 4--9
samt de 90 nya platser som begärts. Detta kan bli verklighet
om den socialdemokratiska motionen bifalls. En särskild
högskoleutbildning för industridesign bör samtidigt
tillskapas.

Folkbildningssatsningen innebär fler
folkhögskoleplatser och studier i studieförbund. Detta gör
att arbetslösa kan beredas meningsfull sysselsättning. Inom
Jönköpings län finns en lång tradition av folkbildning.
Studieförbund och folkhögskolor står därmed väl rustade
för verksamhetsökningen.

Även arbetsmarknadsutbildningen bör utökas.
Möjligheterna till utbildningsvikariat bör bibehållas. Till
skillnad från regeringen som vill minska på antalet platser
med 6 000
vill vi bibehålla antalet platser.
Utbildningsvikariaten är ett bra sätt att stimulera fram
vidareutbildning och kompetensutveckling. För Jönköpings
län innebär detta 240 nya platser. Även
arbetsmarknadsutbildningen bör stärkas. 10 000
ytterligare platser bör inrättas. Detta innebär
ytterligare 400 nya utbildningsplatser för Jönköpings län.

Investera i kommunerna

Som vi har angett ovan finns det ett starkt behov av nya
kommunala investeringar. Det kan t.ex. handla om
investeringar i fastigheter, VA-nät eller cykelbanor.
Kommunerna bör få stimulanser till dessa investeringar. I
dag saknas kommunala resurser. Lågkonjunkturen
tillsammans med regeringens indragningar från
kommunerna samt kommunala direkta och indirekta
skattestopp har lett till ett allvarligt ekonomiskt läge. Flera
av länets kommuner tillhör landets förlorare.

1994 beräknas ytterligare 37 000
(enligt finansplanen) förlora sina jobb inom
kommunala sektorn. Jönköpings län riskerar därmed tappa
ca 1 300
jobb. Kommunala indragningar leder således till
större arbetslöshet och därigenom ökade kostnader för
arbetslöshetsbekämpning. Således blir resultatet inte
besparing utan rundgång, dessutom en rundgång med stora
välfärdsförluster. Det bör därför med omedelbar verkan
införas ett kommunalt och landstingskommunalt
uppsägningsstopp. Eventuellt måste kommunerna då
kompenseras ekonomiskt. Detta bör ske genom att AMS
får använda resurser som annars skulle ha använts till
kontantstöd som stimulans att klara uppsägningsstoppet.

Vi kräver därutöver nu en parlamentarisk beredning
med uppgift att begränsa skadorna av rundgången.

Investera i kulturen som en väg ur krisen

Som ett led att skapa meningsfull, utvecklande och
kompetenshöjande arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör
en stor satsning på restaurering av kulturområden och
kulturbyggnader göras. Flera förslag på åtgärder som
snarast behöver göras finns sammanställda i Jönköpings
länsmuseums anslagsframställan till länsstyrelsen. Detta är
i flera fall uppdrag som ställer kvalificerade krav och som
stärker yrkeskunnandet med exempelvis träarbeten och
stensättning. Genom de förslag som finns i den
socialdemokratiska partimotionen investeras i samlings-
och kulturlokaler samt trossamfund och kyrkor ytterligare
600 miljoner kronor. Vi stödjer denna tanke. Tillsammans
med en satsning på kulturmiljövård motsvarande 140
miljoner kronor skapas genom dessa förslag sammanlagt
cirka 70 nya jobb.

Investera i en god livsmiljö

I den socialdemokratiska motionen föreslås insatser som
inte bara skapar jobb utan också förbättrar miljön. Hit hör
bl.a. insatser för att förbättra VA-nät, reningsverk,
industrisanering och åtgärder mot buller. Tillsammans
skapas miljöinvesteringar motsvarande 2,6 miljarder
kronor. Detta innebär ytterligare cirka 240 nya jobb i
Jönköpings län.

Bekämpa arbetslösheten

Det är således inte bristen på uppgifter som gör att
människor nu går arbetslösa i Jönköpings län. Det är
snarare oförmågan att släppa loss medel för
framtidsinvesteringar, utbildning och annan
välfärdsverksamhet. Resultatet blir att en stor del av dessa
medel i stället används som kontantstöd till arbetslösa.

Vi har med denna motion visat hur dryga 5 000
nya jobb och utbildningsplatser kan tillskapas i
Jönköpings län. Vi har visat på behovet av investeringar i
industri, skolmiljöer, vägar, järnvägar och fastigheter.
Resurser till dylika insatser finns upptagna i den
socialdemokratiska ekonomisk-politiska motionen.

Med följdverkningar i form av efterfrågeökningar på
grund av bygg- och infrastruktursatsningar finns anledning
att tro att sysselsättningseffekten blir än större. Därigenom
kan också behovet av kontantstöd och
arbetsmarknadspolitiska insatser komma att minska.

Vi anser att det finns ett val att göra och att riksdagen
borde välja den fulla sysselsättningen i Jönköpings län och
i övriga landet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningsförhållandena i
Jönköpings län.

Stockholm den 25 januari 1994

Martin Nilsson (s)

Åke Gustavsson (s)

Catarina Rönnung (s)

Nils Nordh (s)

Allan Larsson (s)