Svenska kärnstödet till FN
Motion 2024/25:920 av Carina Ödebrink m.fl. (S)
- Motionskategori
- Fristående motion
- Tilldelat
- Utrikesutskottet
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-27
- Granskad
- 2024-09-27
- Hänvisad
- 2024-10-15
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det svenska kärnstödet kan öka och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det svenska kärnstödet till FN har försämrats på flera avgörande sätt sedan den nuvarande regeringen tillträdde. Socialdemokraterna har traditionellt varit starka förespråkare för FN och multilateralt samarbete, där Sverige har haft en ledande roll i att bidra med kärnstöd till FN:s olika program och organ. Kärnstödet är centralt eftersom det ger FN flexibilitet att använda resurser där de behövs mest, främjar långsiktiga utvecklingsmål och säkerställer att globala insatser för fred, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling kan genomföras.
Den nuvarande regeringen, under ledning av Moderaterna och med stöd från Sverigedemokraterna, har genomfört omfattande nedskärningar i biståndsbudgeten, vilket också har påverkat det svenska kärnstödet till FN. Med minskningen av biståndets andel av BNI har resurser som tidigare var öronmärkta för FN:s kärnstöd omprioriterats eller minskat. Detta har lett till minskade svenska bidrag till FN-systemet, vilket ses som ett allvarligt steg tillbaka i Sveriges långvariga åtagande att främja global solidaritet och multilaterala lösningar.
Den nuvarande regeringen verkar också ha minskat sitt fokus på multilaterala insatser till förmån för mer bilaterala och säkerhetsorienterade samarbeten. Denna förändring underminerar FN:s kapacitet att agera globalt och universellt, eftersom FN är beroende av stabilt och förutsägbart stöd från medlemsländer som Sverige. Regeringens omprioriteringar riskerar att försvaga FN:s arbete inom centrala områden som klimatförändringar, jämställdhet och fredsbyggande.
Regeringens politik innebär en ökad politisk styrning av biståndet, där resurser alltmer riktas mot insatser som ligger närmare den svenska regeringens inrikespolitiska agenda, såsom migration, handel och säkerhet. Detta ses som ett avsteg från principen om att FN-stödet ska vara obundet och flexibelt, för att på bästa sätt kunna användas för att möta globala kriser och behov. Kärnstödet har varit en symbol för Sveriges starka tro på FN:s universella mandat, och att minska det betraktas som ett svek mot de internationella åtaganden som Sverige tidigare varit en stark förkämpe för.
Sveriges inflytande och trovärdighet inom FN försvagas när kärnstödet minskas. Tidigare har Sverige haft en central roll i FN:s arbete, och vår trovärdighet har delvis vilat på vårt ekonomiska åtagande och vårt stöd för FN:s globala uppdrag. När den nuvarande regeringen minskar detta stöd riskerar Sverige att förlora sin position som en pålitlig partner och förespråkare för internationellt samarbete, vilket kan få långsiktiga konsekvenser för vårt diplomatiska inflytande. Det är därför viktigt att den nuvarande regeringen prioriterar kärnstödet till FN och är med och utvecklar FN-systemen, istället för att avveckla det samma.
Carina Ödebrink (S) |
|
Johanna Haraldsson (S) |
Niklas Sigvardsson (S) |
Yrkanden (1)
- 1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det svenska kärnstödet kan öka och tillkännager detta för regeringen.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.