Svensk politik gentemot öststaterna

Motion 1988/89:U517 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U517

av Ingemar Eliasson m.fl. (fp)
Svensk politik gentemot öststaterna

Mot.

1988/89

U517-521

Den nya ledningen i Sovjetunionen har inlett en dramatisk omvärdering av
landets moderna historia. Många centrala inslag i det 70 år gamla experimentet
med planekonomi och politisk likriktning har utsatts för förödande kritik
av Sovjetunionens egna ledare. Det totalitära systemets tragiska följder, som
insiktsfulla bedömare i väst länge haft kännedom om, analyseras nu i detalj
också av sovjetiska historiker, ekonomer och författare.

”Den reellt existerande socialismen” har lett till tiotals miljoner människors
död i hungersnöd och slavarbetsläger. Brotten mot de mänskliga
rättigheterna sattes i system och pågick i gigantisk skala under många
decennier - både före och efter Stalins tid vid makten. En rad folk och
tidigare självständiga nationer berövades sitt nationella och politiska oberoende.
Stora delar av Centraleuropa påtvingades ett främmande samhällsskick
och varje reformförsök förhindrades med våld, i enlighet med den s.k.
Brezjnev-doktrinen. Teorierna om den kommunistiska världsrevolutionen
fick legitimera imperialistisk intervention i flera länder i tredje världen, t.ex.
i Afghanistan.

Den inhemska sovjetiska befolkningen, som kanske drabbades hårdast av
förtrycket och som fått bära stormaktspolitikens alla kostnader, lever på låg
materiell nivå och även många sovjetiska bedömare ifrågasätter i dag om
några framsteg alls har gjorts inom t.ex. jordbruk och livsmedelsförsörjning
sedan första världskriget. Det centralplanerade ekonomiska systemet har
visat sig innebära en ”planerad planlöshet”, ett resursslöseri av enorma
dimensioner. Det har medfört en näst intill obegränsad rovdrift på människor
långt utanför landets gränser.

Dagens krets av sovjetiska ledare är uppenbarligen medvetna om sitt
systems misslyckande. Den omdaningsprocess som man nu söker inleda ger,
indirekt, de inhemska oppositionella och systemets utländska kritiker rätt.

Bort från Jalta?

De förändringar som nu inletts i Sovjetunionen kan, om de får drivas vidare
till sina logiska konsekvenser, i förlängningen innebära en helt förändrad
europeisk ordning. Det får i så fall långtgående konsekvenser också för
Sverige.

De snabbaste förändringarna kan ske, och har delvis redan inletts, i vårt
närmaste grannskap: i de baltiska staterna och Polen, samt i Ungern. Det
innebär att vi får helt andra grannar på andra sidan Östersjön. I stället för

1 Riksdagen 1988/89.3sami. Nr U517-521

slutna samhällen, underkastade totalitärt förtryck, kan vi få länder med en Mot. 1988/89
växande grad av pluralism, nationellt oberoende och rationell ekonomi. U517

Men utvecklingen inrymmer också allvarliga faror. Många gamla spänningar
inom och mellan de hittills underkuvade nationerna kommer upp till
ytan. Det nuvarande systemets politiska, sociala och inte minst ekonomiska
prestationer har redan fått underkänt av medborgarna. Förväntningarna om
snabba förbättringar tilltar. Följden kan bli allvarliga störningar och svåra
bakslag i reformprocessen. Sociala explosioner efter mönster från 1953,

1956, 1968, 1970, 1976 och 1980 kan inte uteslutas. Om det i dag finns en
krigsrisk i Europa så står orsaken att finna i den alltmer ohållbara situationen
i öst.

Den materiella klyftan mellan östländerna och den högindustrialiserade
världen Västeuropa, Nordamerika, Australien och Fjärran Östern ökar hela
tiden. Det gäller också under den nu inledda reformperioden i öst - varje
realistisk bedömning talar för att det kommer att ta många år innan
förändringarna inom jordbruket och andra delar av ekonomin kommer att ge
märkbara resultat. Uppdelningen av världen mellan rika demokratier å ena
sidan, och fattiga men militärt starka diktaturer å den andra, blir allt mer
accentuerad.

Också miljöpolitiken i öst är direkt beroende av reformprocessens
framgång. Problemens omfattning och de villkor som gäller för varje försök
att utifrån ge stöd åt en förändrad miljöpolitik i öst, berörs utförligt i en
annan folkpartimotion till årets riksdag.

Man kan slutligen konstatera att de genom glasnost och perestrojka utlösta
samhällskrafterna blir mycket svåra att på nytt kväva. Eventuella försök i den
riktningen kommer bara att undertrycka spänningarna, med risk för ännu
kraftigare urladdningar i framtiden - särskilt som en återgång till den gamla
formen av politisk kontroll och ekonomisk centralstyrning i dag torde vara
omöjlig att upprätthålla mer än för en mycket kort period.

Därför ligger det i hela Europas intresse att reformprocessen kan befästas
och drivas vidare under någorlunda stor stabilitet. I praktiken innebär detta
att det omöjliga politiska och ekonomiska system som byggts upp steg för
steg avecklas genom ett samspel av reformer uppifrån och politiskt tryck
nedifrån.

Sverige och reformprocessen

Av ovanstående kan tre slutsatser dras:

1. Omdaningen i Sovjetunionen och Östeuropa berör direkt svenska
nationella intressen. Svensk Europapolitik, både i förhållande till EG och i
förhållande till Östeuropa, ställs under de närmaste åren inför en rad
utmaningar. Vi står inför möjligheten av ett mönsterskifte i efterkrigstidens
europeiska politik.

2. Vi har all anledning att välkomna reformerna i öst och i mån av
möjligheter bidra till att den positiva utvecklingen fortsätter och befästs.

Flera vägar som tidigare var oframkomliga står nu öppna för oss att, i enlighet
med svensk utrikespolitisk tradition, medverka till ökad respekt för mänskliga
rättigheter, politisk pluralism samt ekonomisk och social utveckling. Vår

medverkan, inte minst på det sociala och ekonomiska området, behövs för
att bidra på de områden där vi kan göra en insats.

3. Vi har nu goda möjligheter att bygga upp ett nätverk av mänskliga
institutionella, politiska, ekonomiska, kulturella och andra kontakter, som
kan leda till bättre ömsesidig förståelse, allsidigt samarbete och sådana
beroendeförhållanden att tanken på en militär konfrontation till sist blir
orimlig.

Den svenska modellen

I Sovjetunionen och andra östländer försöker man nu inleda en process som
skall leda fram till ett mer marknadsorienterat ekonomiskt system. Samtidigt
vill man förverkliga en välfärdsstats sociala ambitioner. På båda områdena
finns svenska erfarenheter av stort intresse. Därför visar i dag många
politiker, ekonomiska beslutsfattare, fackliga aktivister och oberoende
opinionsbildare i öst ett stort intresse för den s.k. svenska modellen.

Ett av de främsta hindren i reformarbetet är bristen på kunskap om hur en
marknadsekonomi fungerar, brist på erfarna företagsledare, entreprenörer
och ekonomer och brist på förebilder och rutiner. Inför den nödvändiga
omstruktureringen av den tunga industrin behöver man kunskaper och
uppslag om hur man t.ex. kan klara komplicerade sociala omställningar, hur
fackliga organisationer kan medverka i processen m.m.

Här skulle Sverige kunna göra en betydelsefull insats. Vi bör vara beredda
att dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper och aktivt erbjuda olika
former av kunskapsutbyte: seminarier, studiebesök, kurser, översättningar
av viss facklitteratur m.m.

De resurser för internationellt utbyte som UD, Svenska institutet och
andra myndigheter förfogar över borde därför förstärkas. Sällan finns det
möjligheter att göra en så meningsfull insats med relativt små medel som nu. I
dag är t.ex. resurserna för kontaktverksamhet med öst helt otillräckliga. Det
saknas medel för att ta emot de delegationer och enskilda nyckelpersoner
från öst som nu står i kö för att besöka Sverige. Vi har svårt att besvara alla
inbjudningar. Många viktiga utbytestillfällen går förlorade. En speciell fond
för öst-väst-utbytet borde därför upprättas.

Ekonomi och teknik

Ökat ekonomiskt och teknologiskt samarbete med väst står också högt på de
östeuropeiska reformanhängarnas önskelistor. Vi borde givetvis ställa oss
positiva till detta - dock utan att upprepa misstagen från 1970-talet, då de
östeuropeiska regimerna tilldelades stora krediter som mestadels gick till att
hålla det gamla systemet vid liv. Vi kan inte heller bortse från de hinder och
svårigheter som finns i dag, t.ex. den stora skuldbördan, hänsyn till militära
aspekter vid teknologiöverföring etc.

När det gäller skuldproblemen har under senare tid ett allt större intresse
knutits till möjligheten att ”byta” skuldandelar mot miljöinvesteringar och
andra insatser av betydelse för reformprocessen. Ett sådant uppslag, det s.k.
Wislaprojektet, förs fram i folkpartiets motion om Sverige och miljöhoten
från öst.

Mot. 1988/89
U517

Det viktiga, både när det gäller eventuella ”skuldbyten”, handelsutbyte, Mot. 1988/89

industriellt samarbete etc., är att verksamheten äger rum på kommersiella U517

villkor. Eventuella västerländska investeringar i öst måste komma till stånd i
enlighet med marknadsekonomins gängse spelregler. Då kan sådana satsningar
ge ett direkt bidrag till spridningen av modernt företagskunnande och
ett marknadsekonomiskt synsätt. Annars riskerar man att bara finansiera en
fortsättning av den gamla ekonomiska politiken.

I inledningsskedet blir det fråga om tidsödande och ofta besvärlig
vägröjning för affärstänkande och verksamhetsformer som man i öst har
begränsad erfarenhet av. Genom att kurser, seminarier, studiebesök osv.
riktas till väl valda målgrupper och samordnas med det svenska näringslivet,
kan vi från svensk sida bana vägen för ömsesidigt fördelaktiga projekt.

Sådana projekt kommer att bidra till att knyta de nu i hög grad isolerade
öststatsekonomierna närmare till världsmarknaden. Därmed förbättras
också förutsättningarna för en lösning av dessa länders ekonomiska problem.

Under sådana omständigheter kan också frågan om nya krediter eller statliga
kreditgarantier, som i dag ofta blockeras av utestående fordringar från
1970-talet, på längre sikt komma i ett nytt läge.

Svenskt deltagande i utvecklingen av de speciella ekonomiska zoner som
redan har bildats eller planeras i flera polska och baltiska städer, samt i
området kring Viborg, kan bli särskilt intressant, inte minst av miljöskäl. Vi
kan på så sätt få en direkt möjlighet att medverka till att minska den
nedsmutsning av Östersjön som sker från i dag orenade utsläpp i öst.

Europarådets roll

Europarådet och dess underorgan skulle kunna spela en viktig roll för att
främja den alleuropeiska tanke som bl.a. kommit till uttryck i Michail
Gorbatjovs formulering om det ”gemensamma europeiska huset”. Det
gäller särskilt nu när EG-ländernas samarbete utvidgas. Europarådet skulle
under vissa omständigheter kunna bli ett nytt forum för att stegvis knyta
länderna i öst närmare det demokratiska Europa.

Det bör observeras att de östeuropeiska regeringarna själva visar ett stort
intresse för Europarådet som möjligt forum för alleuropeiskt samarbete.

Representanter för den oberoende opinionen i många östländer har krävt att
de östeuropeiska folken i en eller annan form får tillträde till rådet. De
åberopar bl.a. exemplet Jiri Pelikan. Denna ledande politiker från Pragvåren
1968 sitter i dag i Europaparlamentet, invald för det italienska socialistpartiet,
PSI.

I fallen Grekland, Spanien och Portugal, och nu senast Turkiet, har
Europarådet gjort en betydelsefull insats för demokrati. När det gäller
Turkiet har hot om uteslutning lett till eftergifter för att anpassa sig till
Europarådets krav på respekt för de mänskliga rättigheterna - även om
väsentliga brister i detta avseende i skrivande stund ännu tycks kvarstå.

I Östeuropa tillmäts Europarådet stor symbolisk betydelse. Detta ger
Europarådet möjligheter att agera för demokrati och mänskliga rättigheter
även i dessa länder.

Utgångspunkten skulle kunna vara en öppen deklaration om att en

naturlig och önskvärd målsättning för rådets nuvarande medlemmar är att Mot. 1988/89

samla samtliga europeiska stater i organisationen. Men vägen till Europarå- U517

det, som är och måste vara en sammanslutning för Europas demokratier, kan
endast gå via stopp för förföljelser av oppositionella, institutionella garantier
för medborgerliga fri- och rättigheter, ökat folkligt deltagande i maktutövningen
och flerpartisystem - med tanke på förändringmas hastighet i Ungern
kan en sådan utveckling faktiskt tänkas ske inom en inte alltför avlägsen
framtid.

I takt med faktiska förbättringar på dessa områden bör Europarådet
stegvis kunna bygga ut sina kontakter med öststaterna. Sverige skulle kunna
bidra till en sådan process. Redan i dag skulle Ungern, Polen och
representanter för de baltiska republikerna kunna inbjudas att i någon form
delta i Europarådets arrangemang och samarbetsprojekt av alieuropeiskt
intresse. Miljö, kommunikation, vetenskap, kultur och ungdomsutbyte kan
vara naturliga områden. Jugoslavien har redan ställning som deltagande i
vissa kommittéer och utredningar inom Europarådet. Senare tänkbara steg, i
mån av en påtaglig utveckling i demokratisk riktning, kan vara observatörsstatus,
ställning som associerad medlem och slutligen, när kraven på
demokrati helt tillgodoses, fullvärdigt medlemsskap.

På liknande sätt borde flera andra internationella organisationer och
europeiska samarbetsprojekt stå öppna för de östeuropeiska länderna. En
utveckling i denna riktning förutses också som ett utflöde av ESK-processen.

Men det är viktigt att jippoartade politiska propagandaevenemang undviks
till förmån för vardagligt samarbete kring jordnära projekt med så brett
folkligt och självständigt deltagande som möjligt. Kontakter mellan kulturföreningar,
folkrörelser, ungdoms- och idrottsorganisationer, forskningsinstitutioner,
religiösa samfund m.m. bör uppmuntras. Inte minst de många
nybildade organisationerna i de baltiska länderna bör välkomnas i internationella
sammanhang. Sverige kan bistå dem i deras ansträngningar att knyta
intenationella kontakter.

Kultur- och handelsrepresentation

När det gäller bilaterala kontakter är besök av fackministrar, parlamentarikerdelegationer
etc. i Östeuropa lika viktiga som motsvarande besök i
EG-länderna. De nya öppningarna i de baltiska länderna gör att frågan om
bilaterala kultur- och handelsrepresentationer bör övervägas. I ett senare
skede kan eventuellt möjligheter öppnas för någon form av konsultatsförbindelser
samt för överenskommelser om viseringsfrihet. Viseringsfriheten
mellan Sverige och Polen bör återinföras.

Lika viktigt är dock att öka de praktiska möjligheterna till resor. Fler
regelbundna färje- och flygförbindelser över Östersjön är önskvärda. Det är
inte rimligt att det enklaste sättet att ta sig från Stockholm till exempelvis
Riga skall vara att flyga över Moskva. Sådana förbättrade kommunikationer
kan också leda till att den massmediala bevakningen förbättras.

Ytterligare möjligheter till aktiva kontakter mellan Sverige och de
östeuropeiska länderna kan mycket väl komma att öppna sig under den
närmaste tiden. Om ett bakslag skulle komma i reformansträngningarna i öst

är det viktigt att så många kanaler till omvärlden som möjligt finns Mot. 1988/89
etablerade. Frågan om Sveriges kontakter med Östeuropa bör därför U517
behandlas med samma höga prioritet som frågan om förbindelserna med
EG.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbyte av kunskaper och erfarenheter
vad gäller bl.a. tekniska, ekonomiska och sociala frågor mellan
Sverige och länder i Östeuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Europarådets betydelse för en demokratiseringsprocess
i öst,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningarna för ekonomiskt samarbete och
eventuella krediter till länder i Östeuropa,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kultur- och handelsrepresentation, viseringsfrihet
och resemöjligheter melian Sverige och länder i Östeuropa, främst
de baltiska länderna och Polen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade resurser för
att stödja kontaktverksamhet av olika slag mellan Sverige och
Östeuropa.

Stockholm den 24 januari 1989

Ingemar Eliasson (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Håkan Holmberg (fp)

Maria Leissner (fp)
Jan-Erik Wikström (fp)

6

Yrkanden (10)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbyte av kunskaper och erfarenheter vad gäller bl.a. tekniska, ekonomiska och sociala frågor mellan Sverige och länder i Östeuropa
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbyte av kunskaper och erfarenheter vad gäller bl.a. tekniska, ekonomiska och sociala frågor mellan Sverige och länder i Östeuropa
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Europarådets betydelse för en demokratiseringsprocess i öst
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Europarådets betydelse för en demokratiseringsprocess i öst
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för ekonomiskt samarbete och eventuella krediter till länder i Östeuropa
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för ekonomiskt samarbete och eventuella krediter till länder i Östeuropa
    Behandlas i
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur- och handelsrepresentation, viserings- frihet och resemöjligheter mellan Sverige och länder i Östeuropa, främst de baltiska länderna och Polen
    Behandlas i
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kultur- och handelsrepresentation, viserings- frihet och resemöjligheter mellan Sverige och länder i Östeuropa, främst de baltiska länderna och Polen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade resurser för att stödja kontaktverksamhet av olika slag mellan Sverige och Östeuropa.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade resurser för att stödja kontaktverksamhet av olika slag mellan Sverige och Östeuropa.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.