Strategiska IT-satsningar

Motion 1999/2000:Ub802 av Marianne Andersson m.fl. (c, fp, kd, m)

Övergången från 1900- till 2000-talet betyder att vi går in i ett nytt
millennium. Det innebär övergången till en ny epok, på mer än ett sätt.
För Sveriges del borde det då vara brett accepterat att Sverige lämnat
industrisamhället och gått in i ett kunskaps- och IT-samhälle. De stora
industriföretagen har givetvis inte spelat ut sin roll. De kommer även i
fortsättningen att ha stor betydelse för den svenska samhällsekonomin.
Däremot sker sysselsättning och tillväxt i allt större utsträckning i
kvalificerade tjänsteföretag.

Sverige som nation har en gynnsam startpunkt för denna omställning. Vi är
en ledande nation inom Internet och IT-området. Vi har dessutom ett antal
spjutspetsföretag inom området. Likväl kan försprång snabbt försvinna i en
värld som allt snabbare förändras. Det krävs ett förutseende från individer,
från företag och från statsmakterna för att Sverige, svenska företag och vi
alla ska ta till vara de möjligheter som nu finns.

En utgångspunkt för behovet av åtgärder kan vara regeringens mål om
tillgång till en väl utbyggd bredbandig digital infrastruktur till rimlig
kostnad
för landets samtliga hushåll, företag, organisationer och myndigheter. Frågan
är hur vi gör detta mål till verklighet.

IT-kommissionens observatorium för IT-infrastrukturfrågor konkretiserar
och säger att inom 5 år finns minst 5 Mbit/s fast Internetanslutning till alla,
till högst samma kostnad som ett busskort. Ytterligare en parameter i detta är
att varje användare, var han eller hon än befinner sig i landet, ska ha minst
fem olika operatörer att välja mellan. Användaren ska ha möjlighet att fritt
välja mellan olika operatörer och tjänster och alltid erhålla goda prestanda
och tjänster med hög kvalitet.

För att leva upp till denna vision krävs:

- Individer med kompetens

- Tillgång till en IT-infrastruktur

- Bred tillgång till datorer och programvara

- Hög IT-kompetens hos den stora mängden företag

- Öppenhet för en ny affärslogik

Regler för IT och elektroniska affärer som skapar möjligheter och inte
utestänger t.ex. svenska småföretag från en växande internationell
marknad.

Delar av ovanstående är individers och företags ansvar, delar är statens
ansvar i större eller mindre grad. Av naturliga skäl inriktar vi oss här på de
delar där staten har en tydlig roll.

1 Individer med kompetens

Skolan och hela utbildningsväsendet i övrigt har en nyckelroll när det
gäller vilken kompetens framtida generationer svenskar kommer att få.
Vi vill här särskilt trycka på den strategiska betydelse lärarhögskolorna
har. Det gäller att lärarutbildningen är så utformad att IT-hjälpmedel på
ett pedagogiskt bra sätt utnyttjas i undervisningen. Men det gäller också
att IT-frågorna ska vara en naturlig del i utbildningsresultatet. Dvs.
förutom pedagogik rör det sig om innehållet i läroplanerna.

2 Tillgång till en IT-infrastruktur

För närvarande remissbehandlas betänkandet "Bredband för tillväxt i
hela landet". Vi vill här endast understryka vikten av att staten ser sitt
ansvar när det gäller att bygga upp den IT-infrastruktur som ett
bredbandsnät innebär.

3 Bred tillgång till datorer och programvara

Genom systemet med personaldatorer har konsumenternas datamognad
utvecklats mycket snabbt. Småföretagen har dock inte hunnit med i
utvecklingen. Undersökningar visar att endast omkring 25 procent av
småföretagen kan betraktas som datoriserade. Vi måste hitta metoder
som gör att småföretagare får tid och råd att bli delaktiga i utvecklingen.

Den skattestimulans som lagstiftaren använt för att sprida datorer till all-
mänheten har, enligt vår uppfattning, varit välmotiverad. Med tanke på
småföretagens strategiska betydelse bör det därför särskilt prövas hur dessa
företags IT-investeringar ska underlättas.

4 Hög IT-kompetens behövs hos den stora
mängden företag

För att Sverige ska bibehålla och successivt ska stärka sin position inom
IT-området räcker det inte med att storföretag och nya företag satsar och
har kompetens. Det är nödvändigt att den stora mängden små företag blir
datoriserade och även prövar de möjligheter som elektroniska affärer och
annan användning av IT direkt i affärskommunikationen innebär. Ju fler
företagare som ser de nya möjligheter som Internet ger vid försäljning,
inköp, profilering, marknadsföring m.m. desto fler kommer att faktiskt
utnyttja möjligheterna med den nya affärslogiken.

5 Öppenhet för en ny affärslogik

Ansvaret vilar här på den enskilde företagaren. Den IT-utbildning riktad
till småföretagare som vi föreslagit ovan bör dock innehålla delar som
kan öppna ögonen för nya sätt att tänka. Det sätt som en stor del av
mobiltelefonerna säljs på (telefonoperatören subventionerar telefonen
och får tillbaka pengarna genom samtalsavgifter) är ett exempel. Ett
annat exempel är att Internet kan göra hela världen till hemmamarknad.

6 Regler för IT och elektroniska affärer

För närvarande sker arbete med förslag till EU-direktiv för elektronisk
handel. Riksdagen bör uppmärksamma regeringen på det förslag som
innebär att köparens hemland ska räknas som ursprungsland vid
konsumentköp. Genomförande av sådana regler innebär att i praktiken
flertalet svenska småföretag stängs ute från denna växande
internationella marknad. Som vi ser det finns det anledning att här ha
samma regler som vid annan postorderhandel. Då gäller reglerna i
säljarens land. I båda exemplen importerar ju köparen produkten själv
från säljarlandet.

Säkerhetsfrågor som elektroniska signaturer och kryptering är andra
strategiska delar i näringslivets användning av IT.

Det måste, enligt vår uppfattning, vara en prioriterad fråga för regeringen
både att i samband med EU-handelsdirektivet ta ställning för de svenska
småföretagens möjligheter att gå ut på den internationella marknaden till
konsumenter i andra EU-länder och att finna rättsliga lösningar som
uppfyller näringslivets önskemål när det gäller elektroniska signaturer och
kryptering.

7 Hemställan

7 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT-frågornas betydelse i lärarutbildningen och i
skolornas läroplaner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av informations- och utbildningsinsatser
inom IT-området riktade till småföretag,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av rättsliga lösningar vad gäller
elektroniska signaturer och kryptering.1

Stockholm den 30 september 1999

Marianne Andersson (c)

Inga Berggren (m)

Holger Gustafsson (kd)

Kenth Skårvik (fp)

Ola Karlsson (m)

Inger Strömbom (kd)

Kerstin Heinemann (fp)

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till TU.