Större ekonomisk tryghet vid skilsmässa eller separation

Motion 2025/26:3414 av Jacob Risberg (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ränta vid bodelningar ska utgå från skilsmässodatum i stället för bodelningsdatum och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bodelningsförrättare ska ges rätt att inhämta uppgifter om tillgångar från exempelvis bank och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftning gällande nyttjanderättsersättning bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Vid skilsmässor och separationer drar bodelningar ofta ut på tiden. En rikare part (ofta mannen) kan trilskas och dra bodelningen i långbänk och dölja tillgångar utan större problem. Idag har en bodelningsförrättare väldigt begränsade möjligheter att själv inhämta underlag avseende just ekonomiska tillgångar m.m. Kontentan blir att den svagare parten kan få vänta år på att få ut sin rätt, och först efter ett antal år få ut sin ersättning. Idag utgår ränta från dagen för bodelning vilket innebär att den rikare parten kan tjäna på att skjuta upp tidpunkten för bodelningen. Om räntan i stället skulle utgå från skilsmässodatum finns ett ökat ekonomiskt incitament att snabbt få till en bodelning. Att dessutom ge bodelningsförrättaren behörighet att inhämta uppgifter från bank m.m. skulle även öka tryggheten i att bodelningen blir rättvis.

Ytterligare ett problem vid skilsmässor är nyttjanderättsersättningen som den ena parten kan behöva betala till den andra när den ena parten flyttar ut från ett gemensamt boende. Syftet är att jämna ut de ekonomiska effekter som kan uppstå av en separation särskilt gällande eventuellt ökade boendekostnader. Problemet med nyttjanderättsersättningen är att den har vuxit fram ur rättspraxis vilket har lett till att det är oklart hur och när den ska tillämpas vilket i sin tur kan ha stor effekt vid segdragna bodelningar. Nyttjanderättsersättningen skulle således behöva styras upp av lagstiftning.

Jacob Risberg (MP)