Stiftelselagen

Motion 1999/2000:L203 av Leif Carlson och Cristina Husmark Pehrsson (m)

Medel från stiftelser har spelat en stor roll för finansiering av
forskning och utveckling och inte minst för att göra Sverige
känt genom nobelpriset. En sådan positiv roll för stiftelserna
i utvecklingen av Sverige tycks genom att den "nya"
stiftelselagen nu börjar tillämpas på allvar inte längre vara
möjlig. Tolkning av lagen har visat sig innebära effekter som
rimligen inte var riksdagens avsikt med lagen. Under ett
antal år har stiftelserna kunnat ge god utdelning till de
ändamål som stadgas för respektive stiftelse. Stiftelserna har
liksom andra aktörer på kapitalmarknaden placerat i aktier
för att säkra en god värdetillväxt och hög avkastning.
Realisationsvinster liksom vinster i samband med
derivathandel har betraktas som avkastning och legat till
grund för utdelningen.

Med den tolkning av avkastningsbegreppet som nu sker hos länsstyrelser
och rättsliga myndigheter betraktas dessa vinster i många fall som kapital-
tillväxt i stiftelserna och ej utdelningsbara. Det innebär att stiftelserna är
hänvisade enbart till aktieutdelningen respektive penningmarknaden när det
gäller utdelning enligt stiftelsernas ändamål. Dessa inkomster är avsevärt
mycket lägre än den nivå som landets stiftelser har kunnat avsätta för
utdelning hittills och därmed rycks grunden undan för många mycket
angelägna verksamheter.

Sveriges stiftelser omfattar en avsevärd förmögenhetsmassa. De har genom
anslag och bidrag på ett verkningsfullt sätt finansierat forskning, utveckling
och andra angelägna ändamål, nationellt och internationellt. Stryps stiftel-
sernas möjligheter till detta får det omfattande negativa effekter i samhället.

Nobelstiftelsen är en av de drabbade stiftelserna som har agerat den
rättsliga vägen. För närvarande behandlas ärendet av Kammarkollegiet som
remitterat ärendet till regeringen. Nobelstiftelsen visar i sin dokumentation
på det irrationella i den fiktiva gräns som nu sätts mellan direktavkastning
och realisationsvinster. Ett flertal stater i USA har standardstadgar för
stiftelser där det klart framgår att realisationsvinst i samband med aktie-
handel betraktas som utdelningsbar avkastning.

För att möjliggöra för stiftelserna att fortsatt bedriva sin verksamhet som
tidigare bör en sådan ändring av stiftelselagen komma tillstånd så att
realisationsvinster liksom vinster vid derivathandel betraktas som avkastning
och grund för utdelning av medel från stiftelsen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förändringar i stiftelselagen.

Stockholm den 1 oktober 1999

Leif Carlson (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)