Stiftelselagen

Motion 1994/95:L209 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

Stiftelsen har i Sverige gamla anor som juridisk företeelse.
Den kan ses som en anonym och mycket komplicerad storhet
i svensk ekonomi. Det råder fortfarande också stor oklarhet
om hur många stiftelser som finns i vårt land och hur stora
värden dessa stiftelser förvaltar. Insynen i stiftelser är
mycket begränsad och i många fall helt obefintlig. För s.k.
allmännyttiga stiftelser gäller skattefrihet om man använder
minst 80 %
av avkastningen under en femårsperiod till
allmännyttiga ändamål eller som det heter ''högt kvalificerat
behjärtansvärt syfte''. Tolkningen av vad som är
allmännyttigt och behjärtansvärt är dock långtifrån enhetlig.
Det kan röra sig om vetenskaplig forskning, främjande av
barns och ungdomars vård och fostran i Brunnby församling
(Höganäs kommun i M-län), utbildning till fattiga men
begåvade ynglingar från Gotland, eller Stiftelsens Pauvres
Honteaux (fattiga ädlingar) rätt till underskottsavdrag.

Under den senaste femårsperioden har det skett en kraftig
nybildning av stiftelser, främst på det sociala området och
inom utbildning och forskning. Flera stiftelser bedriver
också näringsverksamhet, trots att det i olika sammanhang
från statsmakternas sida uttalats att aktiebolaget är den ur
alla synpunkter klart överlägsna associationsformen för
sådan verksamhet. Eftersom riksdagen inte förrän våren
1994 antog en någorlunda modern stiftelselag och
stiftelseväsendet under så lång tid varit oreglerat är det svårt
att uppskatta det aktuella antalet stiftelser i Sverige. En
försiktig bedömning kan dock ange stiftelsernas antal till
någonstans mellan 75 000
och 100 000
med en samlad förmögenhet på mellan l00 och 150
miljarder kronor.

Först med riksdagsbeslutet 1994 fick Sverige en särskild
civilrättslig lagstiftning om stiftelser. Lagen (1994:1221)
träder i kraft först den 1 januari 1996. Införandelagen
reglererar också övergångsfrågor för äldre stiftelser. I den
nya lagen samlas de författningsregler som i dag gäller för
de flesta stiftelser i en lag. Tidigare rättspraxis har på flera
områden kodifierats och stiftelseinstitutet i flera avseenden
moderniserats.

Permutation

Bestämmelser om ändring eller upphävande av föreskrifter
i stiftelseförordnande finns i 6 kap.
stiftelselagen. Bestämmelserna kommer även att gälla
för nu befintliga stiftelser som bildats av staten. Enligt
nuvarande regler gäller för stiftelser som bildats av enskilda,
permutationslagen från år 1972. Dessa bestämmelser är
nästan identiska med de nya i stiftelselagen.

Utredning

Utredningen ''Former för statlig verksamhet'' (SOU
1994:147) föreslår bl.a. att statlig verksamhet endast i
undantagsfall bör föras över till enskilda organ. Om en
förvaltningsuppgift skall överlämnas till ett privaträttsligt
organ bör staten inte välja stiftelseformen utan i stället
aktiebolagsformen. I vissa fall kan också en ideell förening
vara tänkbart. Detsamma bör gälla för kommuner och
landsting.

Utredningen anser att det står utom alla tvivel att den nya
stiftelselagen i mycket hög grad kommer att ytterligare
försvåra möjligheterna för staten att anpassa verksamhet som
staten bedriver i stiftelseform till förändringar i omvärlden.
Man förordar också att befintliga stiftelser som bildats av
staten avvecklas fortast möjligt.

Högskolestiftelser och forskningsstiftelser -- Fond 92--94

Den borgerliga riksdagsmajoriteten beslutade under förra
mandatperioden att överföra sammanlagt ca 30 miljarder kronor
från pensionsfonderna till stiftelsehögskolor,
forskningsstiftelser, sparpremier samt riskkapitalbolagen
Atle och Bure. Medan delar av pensionssystemet
avvecklades genom ett enkelt riksdagsbeslut kan de nya
stiftelserna inte avvecklas av nya riksdagsbeslut förrän i
vissa fall om femton år. Närmare beredning och analys av
stiftelsebildningarna förekom inte. Remissförfarande var det
aldrig tal om. De fleråriga oåterkalleliga stiftelseavtalen är
unika i sitt slag. Offentliga medel har överförts till
privaträttsliga stiftelser vars verksamhet och
sammansättning inte kan påverkas av i demokratisk ordning
fattade beslut och vars arbete inte omfattas av
offentlighetsprincipen. Beslutet torde vara unikt i svensk
parlamentarisk historia.

De 11 stiftelser som inrättats med medel från Fond 92--94
har fått sammanlagt ca 18,6 miljarder kronor.
Därav har 1,7 miljarder
kronor gått till de två stiftelsehögskolrna, 15,9 miljarder kronor
till sju olika forskningsstiftelser samt 0,5 miljarder kronor
vardera till en stiftelse för kultur respektive för
innovationsfrämjande åtgärder. Reglerna för stiftelsernas
verksamhet finns i stiftelseförordnandet. Ändring av
förordnandet kan endast göras genom permutation efter
ansökan från stiftelsen själv och prövning samt tillstånd av
regeringen.

Det odemokratiska beslutet att privatisera stora
forskningsresurser har satt forskarsamhället i ett svårt
dilemma. Delar av detta samhälle kommer uppenbarligen att
ha tillgång till rejäla forskningsresurser medan andra
områden riskerar att få sättas på svältkur. Det statsfinansiella
läget gör regeringen nödsakad att lägga besparingar också i
ordinarie forskningsanslag. Av denna anledning har
regeringen inlett en dialog med forskningsstiftelserna med
det rimliga syftet att stiftelserna borde avsätta en del av sin
avkastning för verksamhet som i dag stöds av statliga
forskningsstiftelser. Stiftelserna skulle i så fall kunna
kompensera regeringens besparingar, så att
forskningssystemet skulle kunna upprätthållas på en
godtagbar nivå. I nuläget är det för tidigt att säga något om
utgången av förhandlingarna. Stiftelsen för
Internationalisering av högre utbildning och forskning
(STINT) har dock i brev till regeringen avvisat förslaget om
permutation av stadgans bestämmelser när det gäller att utse
ledamöter i styrelsen så att regeringen ges möjlighet att
ersätta s.k. kooptation (styrelsen förnyar sig själv) med ett
system som ger regeringen och forskarsamhället rätt att utse
samtliga nya styrelseledamöter. Även förslagen om att
avsätta vissa stiftelsemedel för verksamhet som i dag stöds
av statliga forskningsfinansiärer avvisas.

Såväl riksdagsbesluten om att låsa in offentliga medel i
insynsskyddade privaträttsliga stiftelser som STINT:s
hänvisning till gällande permutationsregler och stiftelselag
ger ett otvetydigt belägg för att nuvarande stiftelselag måste
revideras innan den träder i kraft den 1 januari 1996.

I detta sammanhang bör dels en begränsning av
stiftelseinstitutets lämplighet för olika ändamål (t.ex.
näringsverksamhet och statlig verksamhet) övervägas, dels
måste lagen ges en sådan utformning vad gäller permutation
m.m. att i motionen redovisade odemokratiska förfaranden i
framtiden inte blir möjliga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring av stiftelselagen.

Stockholm den 25 januari 1995

Bengt Silfverstrand (s)

Bo Bernhardsson (s)