Statens ansvar för Jokkmokks kommun

Motion 1992/93:A473 av Monica Öhman m.fl. (s)

Staten påbörjade exploateringen av vattenkraft i
Jokkmokks kommun i början av seklet. Detta började med
byggandet av Porjus kraftverk och regleringarna av Suorva
under åren 1910--1923.

Kraftverket i Porjus tillkom därför att malmbanan och
malmfälten måste elektrifieras. De närmast följande stora
vattenkraftsprojekten, Harsprånget 1945--52 och Porsi-
Messaure 1956--63, hade sin grund i en kraftigt ökad
efterfrågan på energi i främst Mellan- och Sydsveriges
expansiva industriområden.

Utbyggnaden av vattenkraften innebar under perioden
en kraftig ökning av bygg- och anläggningsarbeten inom
Jokkmokks kommun och nådde en topp i början av 1960-
talet med nästan 2 000 anställda. I redovisningen av antalet
bygg- och anläggningsarbetare innefattas inte tjänstemän
och entreprenörer av olika slag. ''Indirekt'' sysselsattes
givetvis många fler i kommunen till en följd av
utbyggnadsprojekt i Luleälvens olika delar. 1990 avslutades
utbyggnaden av vattenkraften.

Befolkningsutvecklingen i Jokkmokks kommun har
under samma period varit tämligen dramatisk. I stora drag
var tiden fram till 1960 en period med kraftig tillväxt, med
en befolkningstopp 1960 på 12 000 personer. Tiden från
1960 fram till idag har inneburit en kontinuerlig
folkminskning. Vid utgången av 1992 fanns 6 600 personer
i kommunen.

Staten, främst genom Vattenfall, har varit den
ojämförligt största arbetsgivaren i Jokkmokks kommun.

I dag är 350 personer sysselsatta inom främst drift och
underhåll av vattenkraftsstationerna.

Jokkmokks kommun är Sveriges ojämförligt största
vattenkraftsproducerande kommun -- 46 % av Vattenfalls
vattenkraftsproduktion kommer härifrån.

Under 1990 producerades 14 284 909 Mwh i Jokkmokks
kommun. 1991 var siffran 11 981 650 Mwh, snittpriset/Mwh
är 150 kr. Det är alltså en betydande intäkt för statskassan
som produceras inom Jokkmokks kommun. Variationerna
mellan åren är främst beroende av industrins elkraftsbehov.

Det är även viktigt att notera att Jokkmokks kommun
bidrar med högsta siffran i riket vad gäller
BNP/förvärvsarbetande. För Jokkmokks kommun är
siffran 355 815, medan rikssnittet är 302 540.

1992-12-07 presenterade Vattenfall ett förslag till ny
organisation som innebär en minskning av 105 tjänster inom
Jokkmokks kommun.

Motiven för personalminskningen är främst två:
Förväntat beslut i riksdagen om avreglering av
elmarknaden,Ökat avkastningskrav från ägaren.

Vattenfalls planerade minskning med drygt 100
arbetstillfällen innebär i verkligheten att kommunen
förlorar det dubbla antalet. Om inget positivt händer
kommer kommunen att förlora ca 10 % av sin befolkning
på grund av Vattenfalls neddragningar.

Vattenfall drivs numera som ett aktiebolag.
Avkastningskrav har ställts och bolaget närmar sig nu allt
mer den vinstmaximering som styr privata företag. I denna
utveckling kan ligga en konflikt med såväl nationella
långsiktiga intressen som säkerhet.

Tillgången till billig och säker energi är oerhört viktig för
vår industri.

Sverige behöver en nationell energipolitik som säkrar
tillgången på el. Vattenfall har varit statens instrument för
att försörja svensk industri och svenska företag med
konkurrenskraftig el. En längre gående avreglering och
därmed följande privatisering äventyrar denna för Sverige
så viktiga tillgång.

Jokkmokk skall överleva. Staten har genom en
omfattande exploatering av naturrikedomarna för all
framtid skaffat sig stora inkomster från denna lilla
fjällkommun. Det är därför regering och riksdag som har
ansvaret för att den nu planerade indragningen av
arbetstillfällen till fullo ersätts av nya arbetsplatser inom
Jokkmokks kommun. Staten måste ta sitt ägaransvar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens ansvar för Jokkmokks
kommun,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens ansvar vad gäller
anställda hos Vattenfall inom Jokkmokks kommun.1

Stockholm den 26 januari 1993

Monica Öhman (s)

Sten-Ove Sundström (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Leif Marklund (s)

Åke Selberg (s)

Bruno Poromaa (s)

1 Yrkande 2 hänvisat till NU.