Spridningen av avfallsslam

Motion 1985/86:Jo744 Erling Bager (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo744

Erling Bager (fp)
Spridningen av avfallsslam

Under de senaste årtiondena har kommunala reningsverk med stor kapacitet
tagits i bruk för avloppsvatten från hushåll, handel och industri.

Inom storstadsregionerna sker ofta driften i samarbete mellan kommuner.
Ett exempel är Ryaverket i Göteborg som genom Ryaverksaktiebolaget
Gryaab utöver Göteborg tar emot avloppsvatten från sex grannkommuner
— Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille.

Till Ryaverket kommer huvuddelen av det avlopp som produceras i Göteborgsregionen,
som utgör en av landets mest intensiva industriregionern.
I industrins avfall ingår miljögifter exempelvis tungmetaller som kvicksilver.

Reningsverkens tekniska uppbyggnad är inriktad på att rena vattnet. Det
avfallsslam som bildas vid reningsverken är en mycket stor mängd. I dag
avsätts en stor del av avfallsslammet, efter års beredning, som s. k. gödningsmedel
att användas på åkermark. Enligt en rapport från Naturvårdsverket
visar verket att t. ex. kadmium och och kromhalter höjts betänkligt i
jorden som behandlats med avfallsslam.

I USA tillämpas en betydligt hårdare lagstiftning än i Sverige på det här
området. En uppskattning visar att cirka 80 % av det avfallsslam som i dag
sprid på åkrar i Sverige, skulle varit förbjudet i USA.

Det måste vara betänkligt att de gifter som renas från avloppsvattnet kan
återkomma i vår livsmedelsproduktion.

Det förefaller vara nödvändigt att den svenska lagstiftningen ses över när
det gäller nivån på gränsvärden över tillåtna halter av miljögifter.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs,

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om översyn och skärpning av gränsvärden för avloppsslam
som tillförts åkerjord och övrig matjord.

Stockholm den 24 januari 1986
Erling Bager (fp)

11